Arkiv för november, 2013

Varning för tveksamma avtalsförslag från Modernista

Publicerat den 21 november 2013

Författarförbundet och ALIS varnar översättare och arvingar för tveksamma avtalsförslag från förlaget Modernista

Författarförbundet och ALIS (Administration av Litterära Rättigheter i Sverige) har den senaste tiden varit i kontakt med ett stort antal översättare och arvingar efter översättare, som blivit kontaktade med förfrågningar om förvärvande av återutgivningsrätten till äldre översättningar. Det rör sig om avtalsförslag som i delar påminner om Författarförbundets och Förläggareföreningens standardformulär för nya översättningsuppdrag.

Läs hela texten i Avtalsalfabetet eller på Författarförbundets hemsida.

Läs också artikeln Avtal på djupa vatten ur Författaren 4/5 2009.

Årets översättning 2013

Publicerat den 16 november 2013

Nu är det dags att nominera nya böcker till den fjärde upplagan av priset Årets översättning. Kom ihåg att inte bara förlag utan även enskilda kan skicka in förslag. Nominera gärna en kollegas översättning! Eller varför inte en egen? Se årets anvisningar och riktlinjer här.

Upprop om översättarnamn i Babel

Publicerat den 11 november 2013

Många översättare – och andra – har reagerat på att översättarens namn inte nämns i inslag om översatt litteratur i SVT:s litteraturprogram Babel. Trots flera påstötningar från både enskilda översättare och Översättarsektionen håller Babel fast vid denna linje. Nu prövar vi att skicka ett gemensamt brev till Babel och hoppas på underskrifter från så många översättare som möjligt. Hör av dig till Johanna Hedenberg på johannahedenberg@gmail.com senast den 14 november om du vill vara med och skriva under. Brevet följer nedan.

 

Hej!

Vi uppskattar Babel och är glada att det finns ett tv-program som helt ägnar sig åt litteratur både på bredden och djupet. Men som översättare har vi ibland reagerat på att våra egna eller kollegers namn inte har nämnts i olika inslag om översatt litteratur. Några av oss har skrivit till er om det. Av era svar till bland annat vår sektion i Författarförbundet förstår vi att det inte handlar om några enstaka missar utan om ett genomtänkt beslut. Marie Nyreröd förklarar att Babelredaktionen nämner översättarna när det ”känns viktigt och naturligt”, vilket det tydligen inte gör när man intervjuar en utländsk författare på engelska. Hon menar att det då handlar om originalet och att ni ”faktiskt inte berört översättarens upphovsrättsskyddade arbete”.

Att man mitt under en intervju ska nämna vem som har översatt en bok är det nog ingen som väntar sig. Men i de allra flesta fall visas boken i bild någon gång under programmet. Då är det väl ganska naturligt att sätta ut översättarens namn intill författarens och titeln? Eller nämna det om boken presenteras muntligt på svenska. Distinktionen mellan när man tar upp originalet och när man tar upp översättningen är heller inte särskilt klar. Om en intervju till exempel föregås av en kort presentation där man nämner något om författarens stil och språk, och bokens svenska titel, kan man då säga att det bara handlar om ”boken på originalspråket”? Redan i och med att man nämner titeln berör man faktiskt det faktum att boken är översatt, något som väl också är en förutsättning för att en författare ska medverka i Babel. Programmet brukar ju inte ta upp författare som inte alls är översatta till svenska.

Vi åberopar ingen lag eller annan regel. Att vårt arbete är upphovsrättsskyddat innebär självklart inte att vi har någon rättighet att alltid få våra namn nämnda när översatta böcker tas upp i tidningar, radio eller tv. Det handlar i stället om god publicistisk sed och ren anständighet. När man anger översättare i ett program om litteratur ger man en sorts konsumentupplysning till tittarna samtidigt som man visar respekt för vår yrkeskår. Det är märkligt att ledningen för SVT:s enda renodlade litteraturprogram tycker att det varken är viktigt eller naturligt.

 

Bästa hälsningar

Maria Ortman fick årets Elsa Thulin-pris

Publicerat den 5 november 2013

 

 Westrup_101126_1136

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årets Elsa Thulin-pristagare Maria Ortman. Foto: Peter Westrup

Priset till Elsa Thulins minne för fram­stående översättargärning tilldelades i år Maria Ortman, som har översatt skön­litteratur och sakprosa från ungerska, tyska och engelska och är bosatt i Lund. Bland hennes översättningar märks verk av Péter Nádas, György Konrád, Imre Kertész, Sándor Márai och Ágnes Gergely.

Hon mottog priset vid en välbesökt och festlig tillställning i Författarnas hus den 24 oktober.

Kvällen inleddes med att förra årets pristagare Maria Ekman fick ta emot sin Elsa Thulin-jetong, och därmed kunde förra årets prisceremoni äntligen full­bordas. Konstgjutarfirman Sporrong, grundad 1666, hade Edvin Öhrströms gjutform från 1959 i tryggt förvar och har genom Lars Klebergs försorg gjutit nya Elsa Thulin-jetonger.

Därefter bjöds årets pristagare Maria Ortman in till samtal med Inger Johansson, då Maria berättade om tvåspråkigheten, vägen till översättaryrket och krypandet längs med raderna i Peter Nadás språk.

Publiken fick också höra skådespelaren Henrik Gustafsson läsa ur Maria Ortmans översättningar av Imre Kertész Mannen utan öde och Sándor Márais Glöd, och dessutom läste pristagerskan själv på ungerska ur Mannen utan öde.

Agneta Pleijel – tidigare klasskamrat till Maria Ortman – talade initierat och per­sonligt till pristagaren och om prisets instiftare Elsa Thulin.

Månadens översättare: Erik MacQueen

Publicerat den 1 november 2013

 

ErikMacQueen

Översätter skönlitteratur från engelska till svenska.

Bor i Uppsala

 

Vad översätter du just nu?


Nattfilm (Night Film) av Marisha Pessl.

 

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Jag håller på mycket musik och lockades av friheten i arbetet. Jag översatte min första roman i en turnébuss med bandet Jeniferever genom Europa. Sedan var översättarprogrammet vid Uppsala universitet ett av få utbildningsalternativ där jag kunde tillgodogöra mig mina humanistiska studier för en någorlunda konkret yrkesutbildning. Mitt litteraturintresse spelade naturligtvis också in.

 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?

Jag försöker hålla ganska regelbundna kontorstider (med viss ”kontinental” förskjutning) och hyr sedan några månader tillbaka en plats på ett frilanskontor i Uppsala. Arbetade länge hemma, men det har varit ett lyft att inte göra det. När jag precis blivit klar med en text behöver jag pusta ut lite, så arbetar mindre intensivt då. Men det får man ju äta upp när nästa inlämning närmar sig. Svårt att komma ifrån helt känner jag.

 

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Mindre och mindre. Nattfilm är rätt kuslig så jag har lyssnat en del på King Night av Salem eftersom den är ganska obehaglig, men romanen är lång och börjar bli lite trött på den (skivan alltså). Marisha Pessl själv la upp en spellista på Spotify som hon hade lyssnat på under skrivandet, men den var lite tam i jämförelse med romanen tycker jag.

 

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Man får nog säga att musiken är en yrkesverksamhet, även om min debutskiva inte kommer förrän i sommar (förhoppningsvis).

 

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?

Massor såklart. Fondle tänkte jag på när jag cyklade till kontoret i morse, även om det kanske inte är något vidare trevligt ord. Men målande är det. Jag kan inte komma på något svenskt ord jag längtar efter att använda, men idas som i ”jag ids inte” har en fantastisk semantisk densitet. Sedan kan jag bara hålla med Språkrådets före detta ordförande Olle Josephson om att ju är ett av svenskans absolut bästa ord.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Säkert någon av Jonathan Troppers ordvitsar, men tagna ur sitt sammanhang blir de lite intetsägande (och för könsordstunga)

 

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Den stannar mellan mig och Hieronymus. Lyckligtvis stannade den även mellan mig och min redaktör.

 

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Teju Coles Öppen stad var ett drömuppdrag, så jag måste skaffa mig en ny dröm nu.

 

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Friheten och att man får möjlighet att träffa intressanta och roliga kollegor, författare och förlagsmänniskor mellan varven. Men framför allt att ha som jobb att forma och formas av litteratur.

 

Har du några härliga översättarminnen?

När jag hälsade på en vän i San Diego hade jag ett fik precis vid stranden som jag gick till varje dag. Det var en fantastisk arbetsplats. Även om Stilla havet var lite distraherande ibland.

 

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Jag har precis blivit medlem, så jag har inte benkoll. Att slå vakt om översättarnas intressen i en bransch som ständigt förändras, vilket såvitt jag förstår är precis vad den gör. För min del får den gärna utgöra ett slags teknokratisk försvarlinje, eftersom jag har en känsla av att många översättare är lite sköra på den juridiska flanken.

 

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Jag är ju ganska ny i gamet, så det känns lite förmätet att komma med goda råd, men om man tänker sig någon som är ännu nyare skulle jag råda hen att inte låta sig tryckas ner så mycket av domedagsprofetior från vissa blivande kollegor och delar av branschen. Tror att det finns en risk att de blir självuppfyllande, på så sätt att en blivande översättare överväldigas av uppgivenhet. Det är en tuff bransch, men också dynamisk, och den har fler än en ingång.

Spara