Månadens Översättare: Örjan Sjögren

Publicerat den 1 februari 2014

Örjan

Översätter prosa från portugisiska och engelska till svenska.

Bor i Hammarbyhöjden, strax söder om Stockholm.

 

Vad översätter du just nu?


En roman av portugisen António Lobo Antunes från 2011. Den heter Comissão das Lágrimas i original, vilket direkt översatt blir Tårkommissionen, och den utspelar sig till stora delar i Angola vid tiden strax efter självständigheten, när inbördeskriget började. Men framför allt är den en djupdykning i själen hos några personer som på olika sätt var inblandade i eller påverkades starkt av händelserna vid den här tiden.

 

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Mitt intresse för den portugisiskspråkiga världen väcktes när jag första gången reste till Brasilien i slutet av 1980-talet. Därefter började jag läsa portugisiska på Stockholms Universitet. När jag närmade mig trettio och försökte foga samman mina intressen med mina något spretiga studier upptäckte jag att litterär översättare nog kunde vara något för mig. Dessutom ville jag gärna dela med mig av den stora och hos oss nästan okända litteratur jag just hade kommit i kontakt med.

 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?

Jag jobbar för det mesta rätt disciplinerat under vanliga kontorstider, måndag till fredag, omkring åtta timmar per dag.

 

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Ibland, men tyvärr stör det koncentrationen, tycker jag. Men instrumental musik kanske skulle funka. Jag har just börjat upptäcka klassisk musik och jag kan tänka mig att det skulle gå att arbeta till.

 

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Jag översätter på heltid. Sporadiskt skriver jag även artiklar, numera bara Karavan, och gör en del andra saker som har koppling till mitt litteraturområde.

En stor del av mitt liv ägnar jag också åt fåglar. Att skåda fågel betyder för mig avkoppling, spänning, mening och intellektuella utmaningar. Det är ett perspektiv ur vilket man kan betrakta världen, ungefär som litteraturen kan vara det. Jag är även aktiv i en lokalförening.

 

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Visst händer det att jag känner mig särskilt nöjd med vissa lösningar när jag går igenom en översättning, men jag brukar inte lägga sånt på minnet. När boken har kommit ut öppnar jag den sällan, om jag inte ska göra en uppläsning, för jag är nästan säker på att jag ska hitta saker jag vill ändra. Men generellt tror jag att min styrka ligger i tonen och känslan snarare än i finurligheten. Och kanske förtrogenheten med den andra kulturen och språket.

  

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Clarice Lispector var en av de författare som var viktigast för mig att göra mer känd i Sverige. Det har nu blivit sex böcker och en sjunde kommer i vår. Hon är fortfarande en mycket betydelsefull författare för mig, liksom Lobo Antunes har blivit det. Men jag tycker om att upptäcka nytt. Samtidslitteraturen har alltid intresserat mig mer än den äldre. I höstas översatte jag Daniel Galera, en rätt ung brasilian som jag läst ett par böcker av tidigare och gillat. Den roman jag översatte var väldigt stimulerande att vistas i och förutom att den tog lite för lång tid hade den massor av sådant som kan göra översättandet njutningsfullt: bra personporträtt, bra miljöer, dramatik och ett eget språk. Den kommer ut i höst.

 

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Friheten. Jag är rätt mycket av ensamvarg. Att få närläsa somliga texter på det sätt man ibland gör när man översätter. Och inte minst alla nya kunskaper man får, när man behöver eller bara känner att man vill researcha något. Ibland önskar man att man hade mer tid att ge sig av på alla sidospår man hittar. Just nu håller jag till exempel på att lära mig massor av saker jag inte visste om Angola.

 

Har du några härliga översättarminnen?

Kanske en del författarmöten. Till exempel med Paulo Lins, som skrev Guds stad (som ju också blev en uppmärksammad film). Jag träffade honom flera gånger både i Rio och när han var på besök i Sverige. Han är en levnadsglad och rätt vild person och vi var bland annat på en fest i den vackra och lite bohemiska stadsdelen Santa Tereza tillsammans. Men favelan som gav namn åt boken besökte jag och min familj på egen hand. Det finns också några andra författare som jag är glad att jag har fått lära känna.

 

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Avtalsfrågor.

Men sånt där trams som att vi ska bryta oss ur förbundet ska den inte hålla på med. Samarbete brukar i de flesta fall vara mest konstruktivt.

Bland de många bra saker som sektionen har åstadkommit vill jag framhålla priset för årets översättning. Hoppas att den går att hålla vid liv.

 

Spara

Tags:

3 kommentarer

  1. Marianne Jeffmar skriver:

    Grattis, Örjan! Du är verkligen värd utmärkelsen.
    Något annat: Jag har just förmedlat ditt namn till min dotterdotter Helena de
    Miranda, som går på IB-linjen på Hvitfeldtska i Göteborg. Hon är uppvuxen i Brasilien och har nu fått uppgiften att som en ”self-study” göra litterära analyser av 13 verk per läsår (två läsår) ur den brasiliansk-portugisiska litteraturen. Till detta behöver hon en handledare. Jag har gett henne ditt namn och hoppas nu att hon är tillräckligt modig för att våga ta kontakt med dig. Du skulle vara den absolut bäste!
    Jag förstår att du vill ha betalt och ska försöka hjälpa henne att få ett stipendium eller liknande. Hälsningar Marianne

  2. Marianne Jeffmar skriver:

    Min dotterdotter Helena skulle vilja ha din e-postadress för direkt kommunikation. Hennes e-post är helena_miranda 5 @ hotmail.com

    Hoppas det inte möter något hinder.

    Hälsningar
    Marianne Jeffmar

Lämna en kommentar