Arkiv för maj, 2016

Månadens översättare: Birgitta Wernbro Augustsson

Publicerat den 1 maj 2016

Birgitta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Översätter huvudsakligen skönlitteratur, från engelska och tyska.

Bor i Växjö. Perfekt för mig som är skogsberoende.

 

Vad översätter du just nu?

Jag lägger sista handen vid översättningen av kosmopoliten Dan Vyletas fascinerande roman: Smoke. Med dickenska förtecken handlar det om att med hisnande medel få världsbyggandet rätt – med England som utgångspunkt. Ett ambitiöst verk som tar avstamp i historien, innehåller många litterära allusioner och flirtar vilt med fantasy-genren. Har helt gått upp i ”Rök” sedan januari i år.

 

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Så länge jag kan minnas har det varit mitt drömyrke, men när jag efter gymnasiet skulle göra mitt yrkesval fanns det inga översättarutbildningar och jag hade heller inget lägligt bananskal att halka in i branschen på. Men efter långa sejourer i London och Nürnberg, och efter att ha undervisat i språk och litteratur under många år uppstod så att säga ett tvingande behov. Jag läste in en fil. mag. i översättningsteori, gick Södertörns litterära översättarseminarium och därefter fanns det ingen återvändo.

 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?

Eftersom jag är svag för rutiner ser dagarna väldigt lika ut. Efter en tidig skogspromenad med Thisbe, en flatcoated retriever, är jag igång senast klockan 8.00. Lunchpaus med ännu en hundrunda, varefter jag fortsätter till 17-tiden då det återigen vankas frisk luft för fyrbeningen och mig. Därefter tar jag ofta ett litet pass till. På söndagarna brukar det också bli några timmar. Ibland önskar jag att jag, i alla fall så här års, kunde sitta under körsbärsträdet och översätta, på ett charmigt café som verkar så trivsamt, eller åtminstone i soffan i vardagsrummet, men nej, det fungerar inte för mig. Alltid vid samma västerfönster en trappa upp därhemma. Min enda omväxling utgörs av att jag ibland höjer skrivbordet och står upp.

 

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej, det vore otänkbart, faktiskt. Jag översätter med öronen till den grad att ytterligare ljud helt enkelt inte ryms. Annars älskar jag musik.

 

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Nej, jag är lycklig heltidsöversättare. Däremot är jag mycket engagerad i Det fria ordets hus och Växjös åtagande för fristadsförfattare. Yttrandefriheten är synnerligen viktig att värna och det kändes fint att översätta Raif Badawis bloggtexter ”1000 piskrapp för att jag säger det jag tänker” (från tyska) i somras.

 

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?

Jag avundas ofta författare som skriver på engelska den eleganta ing-formen som är så osannolikt mångfasetterad och lämnar läsaren ett visst tolkningsutrymme, samma utrymme som man ju som översättare kan stå lite tudelad inför.

Då och då slår det mig emellertid att svenska språket i vissa fall är ordrikare än ryktet vill göra gällande. Till exempel har svenskan, till skillnad från engelskan, två olika ord för de viktiga tillstånden ”frid” och ”fred”. Bara en sån sak. Även ”gumma”,”gubbe” och ”tant” har det hänt att jag med tacksamhet använt mig av när jag översatt från engelska.

 

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Förra året översatte jag Ilma Rakusas självbiografiska roman Mehr Meer. Att översätta ordagrant till ”Mer hav” kändes inte särskilt fyndigt, och jag blev ganska nöjd med den slutgiltiga titeln ”Vidare vatten”, som ju bibehåller både alliteration och komparativ. En mångbottnad och fantasieggande titel, tycker jag.

Knepigt kan det ju också bli när ett ord i källspråket inte vill foga sig efter svensk grammatik, men ändå måste användas. Som när jag i höstas från engelska översatte en bok där handlingen utspelade sig i ett storviltsreservat i Sydafrika och ordet ranger var mycket frekvent och centralt. Jag såg med fasa det värsta scenariot framför mig – ”rangersarnas” – och blev inte mycket behjälpt när jag ringde Naturvårdsverket och fick veta att personer med liknande arbetsuppgifter i Sverige betecknas ”nationalparksförvaltare”, vilket ju föreföll totalt omöjligt för dessa khakiklädda, fullständigt orädda och nästan alltid svettdrypande hjältar som figurerade i min text. Det fick bli ”ranger” även i den svenska texten, men jag lade mycket tid på att pussla om närkontexten så att ordet skulle fungera smidigt.

 

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Jag rodnar. Protagonisten i en tysk roman beskrev hur kemiläraren stod framme vid svarta tavlan och viftade med sina Reagensgläser. Jag tänkte att han förmodligen hade köpt likadana glasögonbågar som Ronald Reagan hade och skrev glatt ”Reaganbågar”. Vid första genomläsningen satte jag kaffet i halsen när jag upptäckte missen, och ”kemikolvarna” kom på plats långt före deadline. Efter den händelsen arbetar jag aldrig senare än klockan 20.00. Huruvida nån nånsin hade upptäckt misstaget är ju en helt annan fråga.

 

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Nu har jag mitt drömyrke och är nöjd med det. Att önska ännu mer ter sig närapå orimligt. Fast det är klart, om någon hörde av sig och föreslog Shakespeare så vet jag precis vad jag skulle svara.

 

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Att som översättare få vara en länk mellan olika kulturer är oerhört tillfredsställande, samtidigt som det är både kreativt och lustfyllt; i min föreställningsvärld finns det inget bättre yrke.

 

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Jag är nyinvald styrelsemedlem i Översättarsektionen och vill gärna fortsätta arbetet på den redan inslagna vägen när det gäller att synliggöra översättaren i olika sammanhang. Viktigt är också att lyfta sådant som hör till översättarens vardag som till exempel ökad kunskap om standardavtalet och upphovsrättsliga spörsmål, att driva den angelägna frågan om e-boksersättning. Positivt i sammanhanget är att översättning och poesi kommer att dela Rum på Bok & Bibliotek även i år. Och att översättningskritik ges ett allt större utrymme på mässan.

Tar tillfället i akt att välkomna synpunkter och förslag!

 

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

En varningsfundering, kanske. Då och då händer det ju att en läsare ger uttryck för sin preferens att läsa böcker på originalspråket. Självklart kan detta bero på att hen vill briljera med sina språkkunskaper, men det kan också vara så att översättningen upplevs som plattare än originalet, vilket i sin tur kan ha med en ängslig redaktör att göra. Jag vill inte att läsaren ska känna sig underskattad vilket sannolikt en översättning som är tillrättalagd och lagomiserad kan leda till.

 

 

Spara