Arkiv för december, 2017

Månadens översättare: Tarja Salo

Publicerat den 1 december 2017

Månadens översättare: Tarja Salo
Översätter mellan finska och svenska i båda språkriktningarna
Bor i Stockholm

Vad översätter du just nu?
Jag är i grunden auktoriserad translator till och från finska med 20 års anställning på Invandrarverkets Språksektion bakom mig. Jag översätter mestadels juridik, medicin, betyg och olika myndighetstexter, men även skön- och facklitterära texter, nu senast en radioföljetong för barn.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag tog ett sabbatsår i Sverige 1969 med målet att utbilda mig till översättare i Finland, men valde sedan att stanna i Sverige. När jag hade läst svenska, engelska och tyska i några år startade man en högre tolk- och översättarutbildning i finska vid Stockholms universitet och jag insåg direkt att jag hade hittat rätt.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut? Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Tack vare den moderna tekniken är jag i stort sett alltid nåbar för mina kunder oavsett om jag är hemma, i fritidshuset eller på resande fot. Dagarna styrs delvis av leveranstiderna som i dag är väldigt korta. Jag försöker dela upp mina arbetspass över dagen och veckan så att jag inte blir stillasittande alltför länge. Jag lyfter pension parallellt med översättandet och behöver därför inte längre jobba heltid.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Aldrig, tystnaden är min musik.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag är även auktoriserad tolk med rättstolkskompetens och jag brukar åta mig en och annan tolkning vid sidan av översättandet.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Finskan har ett fiffigt uttryck för en begäran om återuppringning, ”jättää soittopyyntö”. Svenskan för sin del har många nya myndighetsuttryck som saknar korta motsvarigheter på finska, till exempel ”nyanländ”, ”mellanboende” och ”utsatta barn”.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t.ex. en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Jag har under årens lopp blivit bra på att tolka bristfälligt formulerade handskrivna texter. Ett exempel är ett brev med ortnamnet ”Icke Sunt” där jag lyckades reda ut att orten var Iggesund.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
För 20 år sedan fick jag hem en videokassett med min översättning av en kortfilm som handlade om Formel 1. Jag insåg då att jag i min översättning genomgående skrivit Formel 1 i stället för Formula 1 som det heter på finska.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Jag drömmer om att hitta en förläggare till min översättning av en finsk krigsroman (Sissi rajan takaa av Onni Palaste) som jag just nu ägnar mig åt på min fritid. Boken är en s.k. dokumentärroman. Den är baserad på intervjuer med en sovjetisk soldat, Ville Elovaara, som hoppade av till den finska sidan under fortsättningskriget och som efter tre år som finsk jägarsoldat var tvungen att fly till Sverige för att slippa bli utlämnad till Sovjetunionen. Bokens huvudperson var morfarsfar till mina barnbarn. Jag har tagit itu med översättningen eftersom Villes barn och barnbarn vill ta del av bokens innehåll.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att hela tiden mötas av nya utmaningar och att lära sig nytt. Friheten att välja när jag arbetar, var jag arbetar och hur länge jag fortsätter att arbeta efter pensionsåldern.

Har du några härliga översättarminnen?
Jag har ett fint minne av några dagars vistelse på St. Görans sjukhus för en månad sedan. Det visade sig att min rumskamrat, en otroligt pigg dam i 80-årsåldern, är änka efter den prisbelönade översättaren Jens Hildén som har översatt bland annat Pentti Saarikoski och Hannu Salama till svenska, men som tyvärr gick bort redan 1980. Det var roligt att höra henne berätta gamla minnen.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Avtal, arvoden, juridisk rådgivning, utbildning och trevlig samvaro. Jag har bara varit medlem i ett år men har redan haft stor behållning av medlemskapet. Jag har bland annat bytt företagsform efter ett informationsmöte där jag frågade redovisningskonsult om när han anser att man som översättare ska ta klivet från enskild firma till aktiebolag. Hans svar var ”när du har fått ihop 50 000 kronor”. Jag följde hans råd för jag ville skilja min privata ekonomi från företagets efter att ha råkat ut för en petig skatterevision 2015. Vid revisionen hade jag säkert haft nytta av att konsultera Författarförbundets jurister och hade förhoppningsvis åtminstone sluppit skattetillägget på 40 procent för ”felaktig uppgift” i deklarationen, dvs. att jag hade mitt arbetsrum i bostaden.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Det gäller att vara medveten om sina svagheter och att söka hjälp där man behöver det. När jag för 17 år sedan översatte min första roman till svenska (Hem till Österbotten av Antti Tuuri) upptäckte jag hur svårt det är att översätta dialekter. Under arbetets gång hade jag stor hjälp av två kollegor som läste igenom min översättning och lämnade synpunkter. Fyra ögon ser mer än två och slutresultatet blev bra även enligt recensionerna.

Jag anser också att det är dags att ta fram en översättning till rikssvenska av Väinö Linnas storroman Okänd soldat. När N-B Stormbom gjorde sin ambitiösa översättning tog han hjälp av två experter på dialekterna i Österbotten och Borgå. Där Linna använder dialektala uttryck som alla finsktalande förstår innehåller Stormboms översättning fantastiska, men för de flesta svenskarna svårbegripliga formuleringar som ”Ni hört full va Yrjö-vår sa? Nu först släfft du ur dä ritti ein ärkelöud. Jag har ju knylona på axlona, så ja måst väl vara ein abborr tå”.