Årsmöte för översättarsektionen i Sveriges författarförbund

Publicerat den 9 januari 2017

Den 28 januari är det dags för översättarnas årsmöte. Mer information om detta hittar du i vårt kalendarium.

Månadens översättare: Louise Thulin

Publicerat den 2 januari 2017

louise-thulin

Månadens översättare: Louise Thulin
Översätter från engelska och lite franska till svenska.
Bor i Stockholm och ibland i Mariefred.

Vad översätter du just nu?
Fevre Dream av George RR Martin. Den handlar om vampyrer och hjulångare och gavs ut redan 1982. Dels beskriver den hur ångbåtstrafiken såg ut på Mississippifloden och dess bifloder på artonhundratalets mitt, dels tar den upp lite om slaveriet. En vampyr jämför deras blodsugande med hur människorna behandlar sin egen art, de svarta. På den tiden var det faktiskt straffbart att vara emot slaveriet i slavstaterna.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Sökte år 1970 sekreterarjobb på LM Ericsson, men de behövde översättare och eftersom jag hade läst språk på universitetet passade det ju bra. På den vägen blev det. Tio år senare fick jag uppdrag av Forum och ytterligare tio år senare övergick jag till att bara jobba frilans.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Sitter i sovrummet och brukar jobba från 12 till 19. Men om jag har ett manus att rätta upp eller en korrläsning blir det intensivare och arbetsplatsen flyttas ibland till soffan.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Nej, det har aldrig blivit av.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Nej, bortsett från hushållsarbete och barnbarn.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Nej.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Vet att jag har varit stolt över vissa lösningar, men minns inte.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Missade att Nancy Drew var Kitty trots alla Kittyböcker jag slukade som barn. Och jag översatte torch med ficklampa i Kråkornas fest av George RR Martin. Det lär numera vara åtgärdat.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Att få fortsätta med Game of Thrones och Martin.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Den intellektuella stimulansen i att förflytta ord och innehåll mellan språken. Ibland, om man är i zonen, är det som om det sitter en liten manick i huvudet.

Har du några härliga översättarminnen?
Helt färskt. Blev nyligen tillfrågad av några översättarstudenter vid Stockholms universitet som gjorde grupparbete om egennamnen i den svenska översättningen av Game of Thrones. De undrade bl.a. om jag hade någon strategi för hur jag skulle gå till väga. Skam till sägandes måste jag säga att jag inte hade det, inte från början, men med tiden fick jag det. Det gick rätt många år från bok 1 till bok 5. Dessutom var det mycket jag inte visste från början som klarnade i senare böcker.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Detsamma som det pratas om nu, att få med de unga översättarna i Översättarsektionen och naturligtvis andra som inte är med. Berättade lite om den för studenterna.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
För ovana översättare skulle jag påminna om substantivsjukan i engelskan och franskan, om att man ska ta bort his och her framför kroppsdelar, att man ofta kan göra imperfekt av pluskvamperfekt, att det är bra att kunna grammatik, både svensk och engelsk, att they är en specialgrej som ibland syftar på singular, att engelskan inte alltid är så noga med singular och plural vad gäller hissdörrar och liknande, att engelskan ibland blir övertydlig när folk går ut och in genom dörrar, sätter sig och reser sig och att man med fördel kan stryka något led ibland, att man ofta får kasta om och sätta tidsadverbial först, att saker och ting, åtminstone i underhållningsromaner, måste stämma genomgående i boken. Annars förlorar läsaren tron på historien. Det som är riktigt svårt tycker jag är du och ni. Ofta märker jag att författaren pendlar mellan du och ni, men det låter sig ju inte göras lika lätt på svenska.

Spara

Standardöversättarkalkyl

Publicerat den 13 december 2016

Nu finns standardöversättarkalkylen till allmän beskådan här på hemsidan, under fliken Avtal.

Månadens översättare: Tomas Håkanson

Publicerat den 4 december 2016

tomas-hakansson

Månadens översättare: Tomas Håkanson
Översätter från polska och engelska  till svenska.
Bor i Stockholm och Norsholm (Norrköpings kommun)

Vad översätter du just nu?

En polsk fackbok för barn om bin – rikt illustrerad, vacker och rolig.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Det bara blev så, kan man säga. Har alltid varit språkintresserad (bl a 25 universitetspoäng i kinesiska) och hade lärt mig polska, på universitetet och i Polen, i slutet av 80-talet. 1998 fick jag höra att en litterär översättarutbildning skulle starta på Södertörns högskola. Samtidigt höll min fria teatergrupp på att gå i konkurs så jag tänkte: varför inte, värt att pröva. Resten är historia, som det heter.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Det brukar bli ett längre pass på dagen medan barnet är på dagis. Efter dagishämtning, matlagning och kvällsbestyr blir det även ett kvällspass på 1-2 timmar. Jag kommer sällan upp i mer än 6 timmar effektiv översättartid per dag, det är alltid så mycket korrespondens, administration och tusen andra saker att ordna när jag väl sitter vid datorn. Å andra sidan arbetar jag ofta på helgerna också.

Oftast äger arbetet rum i mitt tämligen spartanska arbetsrum i lägenheten i Norsholm. Jag är också mycket förtjust i att sitta och arbeta på kaféer, så det försöker jag göra någon gång i veckan. Även på tågresor då och då, tåg är en mycket inspirerande arbetsplats.

Under arbetet dricker jag f ö kopiösa mängder te. Det är mitt viktigaste bränsle.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Faktum är att en stor del av mitt musiklyssnande försiggår just under arbetet. Det brukar bli vad jag är inne på för tillfället, i allmänhet folkmusik och etnopop från framför allt Sverige, Balkan och Västafrika, ofta även från t ex Polen, arabvärlden och Centralasien. Då och då sticker jag emellan med rockklassiker eller modern soul.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Vid sidan av den litterära översättningen arbetar jag deltid för Polska institutet i Stockholm som översättare av informationstexter till hemsida och nyhetsbrev. Ibland skriver jag teaterkritik och det händer också att jag engageras för tolkuppdrag, eller som föreläsare om polsk teater eller folkmusik.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Ett uttryck jag gillar är skrót myślowy, vilket betyder ungefär tankeförkortning. Det syftar på att ta en genväg i resonemanget, hoppa över några led så att läsaren får svårt att hänga med. Användbart och utan direkt motsvarighet i svenskan.

Men framför allt tänker jag på en hel ordgrupp, nämligen svordomarna. Det polska svordomsförrådet är enormt rikt. Bland annat finns tre verb som betyder ”knulla”, med olika grad av vulgaritet, och tack vare ett system med förstavelser som modifierar betydelsen kan nästan vilket vanligt verb som helst få en svordomssynonym med valfri grad av vulgaritet. Även andra typer av kraftuttryck finns i många varianter, där de mer vulgära har med sex att göra och de mindre vulgära med olika slags sjukdomar. När jag ska översätta all denna rikedom till svenska har jag i stort sett bara ”jävlar”, ”fan” och ”helvete” att tillgå. Fattigt!

Även när det gäller svenska ord som saknas i polskan tänker jag främst på ett språkstrukturellt drag, nämligen möjligheten att bilda sammansatta ord. Den gör att svenskan ibland kan kännas smidigare och mer lätthanterlig, utan polskans tunga substantiv – adjektivkonstruktioner.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Det jag brukar känna mig mest nöjd med är när jag råkar upptäcka att svenskan har möjlighet att uttrycka en sak lite kortare och kärnfullare än polskan. Till exempel en mening ur min första romanöversättning, Världen bortom Dukla av Andrzej Stasiuk: ”Bland bondjäntorna såg detta vilsekomna barfotabarn ut som en kungadotter.” Den meningen är jag rätt övertygad om låter bättre på svenska än på polska, och ändå håller den sig helt inom författarens intentioner och budskap.

Likaså i den ännu opublicerade översättningen av Stasiuks rese- och memoarbok Östern. En gång i barndomen tjuvtittade Stasiuk i sin farbrors kökslåda och hittade en skamlig hemlighet: en medlemsbok i kommunistpartiet. Den låg där tillsammans med diverse konstiga småprylar, bl a ”munstycken till korv- och småkakstillverkning” som det lät ordagrant översatt. Efter div förfrågningar hos bekanta, letande på internet osv kom jag fram till att det måste bli ”korvhorn och kakspritsar” på svenska. Det låter kanske märkligt för den som inte är översättare, men precis när jag kommit på det drabbades jag av ett kort lyckorus. ”Jaaa, där satt den”, liksom. Kortare, smidigare, och ändå en exakt återgivning av innehållet. Tack vare att svenskan, av en ren slump, råkade ha bättre uttryck för samma sak.

En annan sak jag är stolt över är ur översättningen av fantasyförfattaren Andrzej Sapkowskis böcker. Där förekommer en hel del olika monster och onda varelser som han gett benämningar ur gammal slavisk mytologi och folktro. Jag lyckades efter en del forskning hitta ungefär motsvarande monster och oknytt i skandinavisk mytologi och folktro, vilket gör att dessa varelser förhoppningsvis känns lika nära för den svenska läsaren som för den polska.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Jag har inte märkt några större tabbar, frågan är bara om det säger något om mina översättningar eller om min bristande iakttagelseförmåga. Visst, när redaktörsgranskningen kommer är det alltid någon mening jag har glömt att översätta eller några ord jag har missuppfattat. Men inget som har fått mig att skämmas.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
1. Adam Mickiewicz stora romantiska versdrama Dziady (Förfädersfesten), en polsk superklassiker. Magiska ceremonier, olycklig kärlek som överlever döden, patosfylld retorik, strävan efter det gudomliga, skarp politisk kritik mot Rysslands herravälde över Polen – allt i ett. Tyvärr vet jag inte vilket förlag som skulle vilja ge ut något så hopplöst gammaldags från ett land vars tragiska historia är nästan okänd i Sverige.

2. En annan dröm är att få översätta hela Andrzej Sapkowskis svit på sju fantasyromaner om häxkarlen Geralt. Mitt förlag gav upp efter bara två böcker och ville inte fortsätta.

3. Dorota Masłowskas romaner. En arg ung kvinna med lysande språklig begåvning. Två teaterpjäser av henne har spelats med framgång i Sverige, trots det har jag inte hittat någon som vill ge ut hennes romaner.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att komma i intim närkontakt med bra litteratur, som den bästa och mest djuplodande läsare en bok kan få. Att översätta riktigt bra litteratur är ofta en ren njutning. Dessutom blir jag mycket allmänbildad när jag tvingas sätta mig in i dussintals olika sakområden som mina författare skriver om eller intresserar sig för. Och så friheten förstås, att kunna arbeta när eller var jag vill.

Har du några härliga översättarminnen?
Något jag uppskattar är att då och då bli inbjuden till översättarkonferenser i Polen, som tar väl hand om sina utländska översättare. Under några intensiva seminariedagar med resa och hotell betalda kan jag och ett hundratal andra polsköversättare från hela världen plötsligt få känna oss stora och betydelsefulla.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Allt! Nej, det handlar väl om att hitta en bra mix mellan förhandlingsverksamhet, stärkande av översättarnas position i offentligheten och trevliga interna möten där man kan umgås med kolleger. I den fackliga verksamheten tycker jag inte att sektionen ska vara främmande för mer drastiska metoder och spektakulära aktioner vid behov. Man behöver inte alltid vara snäll och välkammad.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Då vill jag ta chansen att lyfta blicken och påminna om att klimatfrågan  är vår tids ödesfråga. Den handlar om vår civilisations möjligheter att överleva på planeten. Även ur snävt översättarperspektiv är den värd att bry sig om eftersom  en värld där medeltemperaturen stigit 3-4 grader troligen kommer att vara så kaotisk att litteratur och översättning blir marginella företeelser. Givetvis behövs internationella avtal som omsätts i politisk handling men alla kan dra sitt strå till stacken här och nu. Till exempel genom att halvera sitt bilåkande, sluta flyga och sluta äta kött.

Spara

Spara

Spara

Månadens översättare: Elin Svahn

Publicerat den 1 november 2016

elin-oversatter

Månadens översättare: Elin Svahn
Översätter från franska och engelska till svenska.
Bor i Stockholm.

Vad översätter du just nu?
Allåldersbilderboken LOTS (på svenska ALLT) av Marc Martin som kommer på Mirando Bok i vår.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag var 20 år och bodde i Paris och pluggade franska på dagarna och drack vin på kvällarna, skulle man kunna säga. Jag visste att jag ville hålla på med något med språk och gärna med franska men inte exakt vad det skulle vara. På en körresa till Alperna träffade jag min vän Sofia Strängberg och hon berättade att hon höll på att utbilda sig till översättare. Då fick jag en aha-upplevelse och kände med en gång ”Det är ju det jag ska göra!”. Sen ringde jag hem till mina föräldrar och berättade att jag skulle bli översättare. De blev ganska förvånade. Sen blev jag det.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag doktorerar på Stockholms universitet på dagtid, så mitt översättande är förpassat till kvällar och helger. Hittills har det fungerat förhållandevis bra men det hänger på att jag kan planera min tid så att inte allt kommer samtidigt.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Aldrig. Jag är överlag inte så förtjust i ljud och är ständigt på jakt efter kaféer där man slipper musikterrorn.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag doktorerar i översättningsvetenskap och jobbar som översättningslärare på Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet. Jag känner verkligen att jag har nytta av mina tre praktiker som forskare, lärare och översättare och att de berikar varandra.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Jag tycker det finns många förhållandevis enkla ord i franskan som är svåra att få till på svenska. Fiston Mwanza Mujila, som jag har översatt, verkar vara förtjust i ”même” som ju är ett litet och behändigt ord på franska, medan ”till och med” kan vara så himla otympligt och långt. Det var en grej jag funderade mycket på när jag översatte Tram 83, bland mycket annat ska tilläggas.
Jag är en enkel människa; jag blir glad så fort jag får använda ord med x, y eller z. Eller semikolon.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
I bilderboken Den fantastiska rufsitufsen (Le merveilleux dodu-velu-petit) av Beatrice Alemagna kommer lilla Eddie på att hon vill ge en rufsitufs till sin mamma i födelsedagspresent. Med vad är en rufsitufs? Eddie går, likt Pippi som letar efter en spunk, runt till olika ställen och frågar om de har en rufsitufs – men det är ju svårt att komma ihåg ordet rufsitufs så på bageriet frågar hon efter en muffinstufs, i klädaffären efter något tufsift tufft och på slakteriet efter en lufsig lufs. Till slut hittar hon rufsitufsen och det visar sig vara ett litet chockrosa djur med svintohår! Att hitta på ett ord för det lilla djuret (på franska ”dodu-velu-petit”) och dessutom fem relaterade ord funderade jag på i månader!

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Det har jag förträngt. Utanför texten är det nog att jag har gått med på något i redigeringen där jag i efterhand ångrar att jag inte stod på mig mer.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Jag är väldigt nöjd med att översätta både Lise Tremblay och Fiston Mwanza Mujila och vill gärna fortsätta med det. Jag kan inte tänka mig två mer olika författare.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att få tid att gå in i texten. Att hitta guldkorn och presentera för en svensk publik. Att bli extremt nöjd med en formulering (som sedan ändå ryker i redigeringen).

Har du några härliga översättarminnen?
I somras var jag tre veckor på ett residens för litterära översättare på Banff Centre i Alberta i Kanada. Det var fantastiskt! Mitt i Klippiga bergen, översättare från hela världen och obruten tid. Otroligt hur mycket man hinner med om man inte behöver städa eller laga mat.
Ett annat minne är när en entusiastisk Tram 83-läsare ringde upp mig för att att snickesnacka lite och diskutera potentiella ljudboksuppläsare.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Jag tycker översättarsektionen gör ett mycket bra arbete men om jag ska nämna några saker: synliggöra översättare, deras arbete och kompetens, hitta ett sätt att få in nya översättare i den gemenskap som finns och så e-boksfrågan förstås.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Till nya översättare: Håll ut! Tänk långsiktigt! Det tar tid men det går!
Jag tar även gärna emot tips på kaféer utan musik i Stockholm.

Spara

Spara

Spara

Månadens översättare: Anna Gustafsson Chen

Publicerat den 4 oktober 2016

1920sagc
Översätter framförallt skönlitteratur från kinesiska.
Bor i Västerhaninge.

Från och med oktober är det jag som ansvarar för Månadens översättare, och min företrädare Magdalena Sørensen tyckte att jag skulle presentera mig genom att intervjua mig själv. Här är resultatet!

Vad översätter du just nu?

En lång roman av Jia Pingwa, en författare känd för sina landsbygdsskildringar och sitt speciella språk. Romanen har ingen tydlig intrigtråd utan följer en grupp människor i en by i Shaanxi under 1990-talet. Jia använder mycket dialekt i sin text, men den är svår att få grepp om eftersom jag inte kan se på de kinesiska tecknen hur de ska uttalas på Shaanxidialekt. Jag väntar ivrig på en ljudfil där författaren har läst in en bit av texten så att jag ska få en känsla för hur den faktiskt låter. Just nu är jag i en fas när jag tror att det kommer att bli pannkaka av alltihop – förhoppningsvis klarnar det hela så småningom.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag vet inte om det var ett medvetet val. Snarare började det av en slump och så småningom fick jag mer och mer översättningsarbete att göra. Från och med april i år är jag översättare på heltid.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag stiger upp vid sextiden, kokar lite te och börjar jobba. Jag är bäst och effektivast på förmiddagen när hjärnan är utvilad och tom på yttre intryck. På eftermiddagarna ägnar jag mig oftast åt annat arbete som inte består av översättning, men nästan alltid har något med litteratur att göra.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Nej. Om jag sätter på musik blir jag distraherad.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag har varit bibliotekarie i drygt femton år, men just nu är det översättning som gäller. Kanske någon recension eller enklare tidskriftsartikel då och då.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Svår fråga … Det jag gillar hos kinesiskan är nog inte enstaka ord utan den enorma flexibiliteten, där ett ord kan vara både verb och adjektiv och nästan vad som helst, bara man vill. Man kan också förkorta och dra ihop på ett fantastiskt effektivt sätt som inte riktigt fungerar i svenskan. Och svenskt ord … Sedan jag fick använda ”hoven droven” är jag ganska nöjd, men det vore inte dumt att få klämma in ett ”kukuvall” någonstans. Det ska nog gå.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Det är nog upp till andra att bedöma om jag har löst saker fiffigt eller ej, men något som var svårt (och samtidigt lite roligt) var att försöka hitta på svenska namn till personerna i Liu Zhenyuns roman Processen. En lång rad byråkrater som alla hade namn med en betydelse som måste fram, dessutom ofta ganska satirisk. Jag kan inte påstå att det blev bra, men det var en utmaning.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
En gång för länge, länge sedan översatte jag en bok där något hände i februari och jag lät författaren säga: ”Tre månader senare, i september … ” eller något liknande. Nu vill jag i och för sig minnas att det faktiskt stod så i boken, men det var ju en klar miss som jag borde ha sett och frågat om jag inte borde korrigera. Jag har säkert gjort ännu värre missar här och där – inte minst när det gäller militära termer.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Mitt mål är att översätta 1500-talsromanen Jinpingmei av den anonyme författaren Den leende lärde från Lanling, en mer än 2000 sidor lång sedeskildring som sedan den först utkom har varit ökänd för sina erotiska scener. Men när jag ska få tid med det vet jag inte. Sedan tycker jag att det borde komma ut mer kinesisk barnlitteratur i översättning också.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att man får dela sina litteraturupplevelser med andra som inte kan läsa dem på originalspråket. Och att man lär sig så mycket hela tiden!

Har du några härliga översättarminnen?
Tja, det var ju ganska kul när Mo Yan fick Nobelpriset … I övrigt alla möten med underbara och gästfria kinesiska författare.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi är uppmärksamma på nya format för publicering, och hur översättarnas rättigheter bäst ska tas tillvara när litteraturen inte nödvändigtvis säljs eller lånas ut tryckt på papper.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Ja, jag hoppas att ni som läser det här ska kontakta mig via översättarsektionen och tipsa om kollegor som borde intervjuas här, som Månadens översättare!

Spara

Spara

Spara

Spara

Uttalande angående översättningsseminariet på årets bokmässa

Publicerat den 30 september 2016

 

I översättaryrket ingår att ständigt ställas inför språkliga val som rör stil och betydelse. Men vad ska man göra när den text man arbetar med inne-håller ord eller uttryck som kan uppfattas som kränkande? När kan och bör man byta ut orden, när bör man låta dem stå kvar? Och var går gränsen för översättarens och förlagets rätt att förändra en text på ett sätt som kanske går emot författarens intentioner? Dessa frågor ville Översättarsektionen av Sveriges författarförbund diskutera under Bok & Bibliotek i Göteborg. Seminariet hade rubriken Får man lov att använda n-ordet? Rubriken och panelens sammansättning har väckt uppståndelse i sociala medier, och Författarförbundets ordförande Gunnar Ardelius skyndade sig att gå ut med en ursäkt, i egenskap av ansvarig för Litteraturscenen.

I egenskap av arrangörer vill vi framhålla att ämnet för seminariet är av största vikt för vår yrkesverksamhet som översättare, och att det är så komplicerat att det kräver diskussion. Det handlar om upphovsrätt och ansvar, om vårt uppdrag att förmedla författarens intentioner, och speglar en konkret verklighet för många medlemmar. Därför hade vi satt samman en panel bestående av erfarna översättare, förläggare, jurister och en representant från förbundsstyrelsen som har djup kunskap om rasifieringsfrågor, och även själv blivit utsatt för hatspråk.

Seminariet mötte invändningar. Rubriken kom att uppfattas som stöd för en utbredd tendens i samtiden att framföra icke-demokratiska och rasistiska åsikter i yttrandefrihetens namn. Panelens sammansättning mötte kritik därför att den inte var representativ – inga afrosvenskar fanns på scenen. Kritiken är förståelig. Vi arrangörer inser att vi var aningslösa och vi tillstår att vi inte tog hänsyn till de större sammanhangen när översättarnas yrkesinterna diskussion blev offentlig.

Naturligtvis ska de som konkret drabbas av rasismen delta i diskussionen kring användningen av hatspråk. Att vi förbisåg detta är en typisk yttring av rasmaktordningen, och Översättarsektionen ser fram emot samtal som har ett annat innehåll än enbart missnöje riktat mot Författarförbundet.

Stockholm, Växjö, Uppsala och Biskops Arnö den 30 september 2016

Styrelsen för Översättarsektionen av Sveriges Författarförbund

Uttalandet i pdf-format.

Årets översättning 2015: Intervju med Henrika Ringbom

Publicerat den 8 september 2016

 

henrika-ringbom

 

Priset för Årets översättning 2015 tilldelas Henrika Ringbom för hennes översättning från finskan av Henriikka Tavis Hoppet (Ellerströms)

”För hennes både varsamma och djärva tolkning av Henriikka Tavis delikata dikter, präglade av humor och sorg. Originalets språkliga rikedom, med sina dialektala uttryck och finskans speciella rytm, blir i Henrika Ringboms ytterst kunniga och känsliga översättning till levande dikt på svenska.”

Henrika Ringbom, född 1962, är en framstående finlandssvensk författare, som också översätter. Hon har publicerat fem diktsamlingar och två romaner. I år är hon aktuell med den existentiella reseskildringen elden leende. Berättelse från en resa till Japan (Förlaget, Helsingfors). Ö-nytt kontaktade Henrika för att gratulera och ställa några frågor:

1. Grattis till priset Årets Översättning. Blev du förvånad?
Jo, jag blev väldigt förvånad och glad, jag visste inte ens om att priset fanns!

2. Är du helt tvåspråkig och är det en fördel eller en nackdel för en översättare?
Nej, jag ser mig som svenskspråkig, jag växte upp i en helt svenskspråkig familj och gick i svensk skola, och skriver på svenska. Men jag lärde mig finska tidigt, började i finsk lekskola när jag var fyra. Sedan har jag alltid haft finska vänner och studerade också till stor del på finska. Som finlandssvensk i Helsingfors lever jag i en nästan helt finskspråkig miljö och pratar finska varje dag. Så finskan och svenskan är båda synnerligen aktiva språk för mig, jag drömmer till och med ibland på finska. Jag tycker att det är underbart att de här två så olika språken strömmar starka genom mig och ger världen fler dimensioner.

3.  Du är ju poet själv. Ger den erfarenheten dig större frihet som översättare? Och omvänt: gör översättandet dig till en bättre diktare?
Jag tror att man som poet ofta är lite mindre ängslig och mera benägen att ta ut svängarna. Att man ser möjligheterna hos det språk man översätter till och är öppen för att en ordagrann översättning kanske inte är mest exakt, att ordens sinnliga kvaliteter som klang, rytm och till och med utseende, kan vara minst lika betydelsebärande. Sedan är det ju viktigt att vara trogen originalet, inte sväva ut och skapa någonting helt nytt. Det är bra att låta någon som inte läst originalet läsa, höra hur hen uppfattar dikterna. Och om möjligt diskutera med författaren, när jag översatte Hoppet hade jag stor glädje av Henriikkas kommentarer. Jag tror också att man som poet tillförs mycket av att översätta andras dikter. Det är skönt, och för mig ibland nödvändigt, att ta en paus från det egna skrivandet, och då är det spännande att gå in i någon annans dikter, sätta sig in i någon annans sätt att tänka och skriva. Man ger sig ut i ett okänt landskap och kommer småningom underfund med hur man kan röra sig där. Något av den främmande rörligheten kan man sedan ta med sig in i sitt eget skrivande.

4. I efterordet till Hoppet redovisar du några ordlekar som helt enkelt inte gick att få till. Det ökar hela bokens läsvärde. Vill du rekommendera andra kollegor att redovisa sina egna tillkortakommanden – som ju säger så mycket om skillnaderna mellan språken?
Åtminstone för oss översättare är det ju oerhört intressant att läsa om och fundera kring hur olika språk fungerar. Det säger mycket om skillnaderna mellan språken och också om hur de som talar dem uppfattar världen – det är svårt att urskilja det som man inte har ord för. Man väger ju hela tiden lösningar mot varandra när man översätter, och alla sådana överväganden går inte redovisa, det skulle bli massivt! Men när riktigt laddade formuleringar som är centrala för förståelsen av hela verket inte går att överföra till ett annat språk på ett tillfredsställande sätt, då tycker jag man gärna kan nämna det.

Intervjuare: John Swedenmark
Foto: Henrik Sandström/Förlaget

Läs mer om Årets översättning 2015 här!

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Månadens översättare: John Swedenmark

Publicerat den 1 september 2016

Swedenmark översätter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Översätter skönlitteratur från isländska, facklitteratur från franska och engelska, poesi från alla möjliga språk.

Bor i Stockholm.

 

Vad översätter du just nu?


Steinunn Sigurðardóttir ska vara med på Södermalms poesifestival den 2 september, så jag översätter hennes senaste diktsamling. Samtidigt jobbar jag med en klassisk psykoanalytisk essä av Winnicott.

 

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Det var översättandet som valde mig. När det inte fanns fler kurser att läsa i isländska fick jag en roman i handen, och på den vägen är det. Sen har jag alltid använt översättandet som ett sätt att förstå svåra texter.

 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?

Jag har ett arbetspass som börjar när jag vaknar mellan 6 och 7 och slutar när jag blir trött i huvet, senast vid lunch. Sen kan jag stoppa in andra pass, men då gärna ute på stan, eller på min forskarplats på Nobelbiblioteket. Långa eller halvlånga resor utnyttjar jag alltid till max. Och tomstunder som uppstår i vardagen.

 

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Jag kan ordinera mig själv viss musik till vissa passager, för att komma i stämning. Minns en Jón Kalman-bok som fick Allan Edwall som soundtrack. Och när jag går igenom översättningen varv efter varv snurrar Spotify med sextitalspop, men bara låtar jag redan kan.

 

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Sen två år har jag inget fast jobb; men arbetet som skriftställare och föreläsare ger det ena konstiga uppdraget efter det andra. Dessutom är jag aktiv i alldeles för många föreningar, redaktioner och sällskap.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?

Svenskan är dåligt utrustad för att beskriva tankeprocesser. Det drabbar både hugur, mind och logos. Vad gäller försummade svenska ord är jag särskilt förtjust i dinosauriska adverb som enkannerligen. Adverben är märkliga: både vaga och exakta. Ofta byter jag ut dem, mot bättre vetande, för flowets skull.

 

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Vitsarna är inget jag är stolt över; det blir aldrig riktigt lika bra. Men i Reykjavík 101 av Hallgrímur Helgason finns en scen där huvudpersonen tar ecstacy och hamnar på en borgarbrackig ungdomsfest där alla pratar jättekonstigt (eller han upplever det så); så jag fick uppfinna ett helt vettlöst språk. Mesta krutet lägger jag annars på vetenskapliga begrepp, så att de sitter perfekt, som toner i en melodi: till exempel en essä av teologen Jean-Luc Marion som byggde på alla franskans olika ord för att använda synsinnet, och där jag faktiskt rodde hem en svensk version!

 

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Jag blandar alltid ihop namn på växter, fåglar och fiskar, trots att jag oftast går via latinet. Maskrosor blir fibblor. Stenbitar blir marulkar. Eller tvärtom. Det är en förbannelse som hänger samman med att jag är naturidiot och heller aldrig vet vad höger och vänster betyder. Det mesta upptäcker jag i granskningen. Men mycket har slunkit igenom …

 

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Jag skulle väldigt gärna vilja göra den isländske sextonhundratalsprästen Hallgrímur Péturssons psalmer, med rim och allt, i all deras bräcklighet. Och psykoanalytikern Bion, den dunklaste bland de dunkla.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Att man blir bättre och bättre. Och så yrkesgemenskapen. Och att man lär sig en hel del om världen som kan användas som sällskapstalang.

 

Har du några härliga översättarminnen?

När Einar Kárason stampade takten till min uppläsning av min allra första översättning. När jag fick undervisa Teresa de Lauretis i semiotik, så att det blev rätt. När Sjón godmodigt bad mig tagga ner på scen, därför att det kändes som om jag var diktaren och han översättaren. När Jón Kalman postade kexchoklad så att jag skulle kunna smaka och hitta det rätta ordet.

 

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Jag är ju med i styrelsen, och tycker att det meningsfullaste är att definiera vår plats i ett föränderligt mediasystem och en alltmer fragmenterad mediasituation. När allting annat inom kulturen späds ut till blaskighet finns det plats för vår hantverkskunskap. Så att det står klart att vi förtjänar ordentligt betalt!

 

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Jag vill uppmuntra var och en som får för sig att de skulle vilja bli översättare. Det finns en plats för er; och den växer och förändras i takt med er egen utveckling. Och så vill jag säga att den som är översättare har ett särskilt ansvar för att motverka svenskans pågående förflackning av den för själva tankeverksamheten så synnerligt viktiga satsfogningen; i synnerhet semikolonen löper risk att helt enkelt bli utmobbade.

 

Spara

Månadens översättare: Malin Bylund Westfelt

Publicerat den 1 augusti 2016

Malin till Magdalena

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skönlitteratur från engelska till svenska.

Bor i Stockholm, sommarboende på norra Gotland.

 

Vad översätter du just nu?

This Must be the Place av Maggie O’Farrell för ETTA, Sekwa förlag.

 

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Det var egentligen inte ett särskilt medvetet val. Jag hade studerat språk och statskunskap, trodde jag skulle bli diplomat, misslyckades skändligen med UD:s antagningsprov, och fick i min förvirring syn på en annons att SVT sökte frilansöversättare. Jag blev antagen till en internutbildning hösten 1988. Så jag har ägnat hela mitt yrkesverksamma liv åt ett arbete jag inte hade planerat att ägna mig åt men som har roat och engagerat mig varje dag sedan dess.

 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?

Jag är ju till vardags fast anställd som översättare vid SVT, och då jobbar jag vanliga kontorstider i stort sett. Skönlitteratur överätter jag tack vare min välvilliga och generösa arbetsgivare på tjänstledigheter av varierande längd. Då arbetar jag varje dag, och ju längre tiden lider desto mer återgår jag till mina frilanstider, dvs arbetar bäst och helst på kvällarna, fram till ett ungefär. Den där tystnaden när allt har stillnat och det bara är jag och datorn har något magiskt över sig. Inte fullt lika magiskt när hunden vill ut klockan sju, oavsett…

 

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Har aldrig kunnat plugga eller översätta till musik.

 

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Som tidigare nämnts arbetar jag som översättare vid SVT, och är huvudansvarig för översättningen av Babel, bland annat. Ett vansinnigt roligt jobb, där jag upplever att mitt litterära översättande och undertextandet möts och korsbefruktar varandra.

 

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?

Jag har funderat mycket på den här frågan när jag läst andra översättares svar. Mer än ett visst ord saknar jag smidiga sätt att översätta engelskans oerhört eleganta och ekonomiska presens particip. Jag lägger fånigt mycket möda på att klura ut idiomatiska ersättningar, eftersom det aldrig finns någon patentlösning som funkar i alla sammanhang.

På svenska är jag svag för ordet solregn.

 

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Att översätta Lydia Davis, som jag har gjort två gånger, är att hela tiden behöva famla efter svenska sätt att uttrycka inte direkt ordvitsar men extremt stilistiskt pregnanta formuleringar. I den senaste novellsamlingen ”Jag har det rätt bekvämt…” handlar en berättelse om de ljud föremål i hemmet ger ifrån sig. Då fick jag lov att uppfinna litegrann för att få till rytm och ljudkombinationer.

 

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Hemska fråga… När jag översatte Zadie Smiths ”Vita tänder” för SVT var jag inte så narkotikatermsbevandrad utan missade betydelsen av Leb, och trodde det var ett namn på en person bland ett gäng ungdomar som rökte på. En betydligt vaknare kollega noterade detta, och jag hann rädda till reprisen. Misstänksamheten, översättarens bästa vän, måste ha övergivit mig den gången.

 

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Hittills har varje skönlitterärt översättningsuppdrag varit ett drömuppdrag. Krävande, men fantastiskt roligt.

 

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Att få vältra sig i språket. Ägna nästan fånigt mycket uppmärksamhet åt nyanser, tolkningar ordval. Ha långa diskussioner med kolleger om stilnivåer och synonymer. Få skriva utan att behöva ha de originella idéer och det sinne för dramaturgi som en författare måste ha.

 

Har du några härliga översättarminnen?

Oändligt många. Men ett som lyser lite extra var att få träffa den magnifika Lydia Davis när hon var på Författarscenen med anledning av utgivningen av ”Samarbete med fluga” 2012, och sedan översätta Jessika Gedins intervju med henne i Babel. Där möttes mina två världar på ett magiskt sätt.

 

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Fortsätta att så föredömligt arbeta för att synliggöra den skönlitterära översättarens viktiga roll, och fortsätta lyfta arvoderingsfrågan. De små engagerade förlagen bär större delen av kostnaden för den översatta litteraturen, men med tanke på hur bokmarknaden ser ut är deras ekonomi ansträngd. Det är tufft då att ligga i topp med arvodena vilket många av dem gör, eftersom de också har kunskaperna och vet vad en god översättning gör för ett verk. Jag tycker att översatt litteratur, att vi i vår lilla språksfär ska få ta del av världen, är en så viktig fråga att det borde gå ut mer statligt stöd till de förlag som tar det ansvaret. Då finns också möjligheten att höja översättararvodena. Ett så krävande arbete bör arvoderas mycket högre, men de små förlagen kan omöjligt bära den kostnaden själva.

 

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Jag har förmånen av att ha många duktiga kolleger på SVT, och vara fostrad i en kultur där vi hela tiden granskar varandras översättningar. Jag har tagit med mig det förhållningssättet in i mitt skönlitterära översättande, så jag drar ned brallorna och låter välvilliga men stränga ögon läsa mitt work in progress när jag kör fast. Språkligt är man bra på olika saker, och i min nära översättarvänkrets har jag en idiomatikdrottning och en grammatikkung. Fler ögon ser alltid mer än två. Klyschigt, men icke desto mindre sant även på översättningens område.

Spara