Samisk-svensk översättningsworkshop: en rapport

Publicerat den 21 mars 2017

 

Dagen innan Littfest i Umeå anordnade Översättarsektionen tillsammans med samiska arbetsgruppen en workshop för poesiöversättning som lockade femton deltagare: forskare, översättare, författare och vanligt folk.

Viktigaste rollerna spelade professor Mikael Svonni och översättaren Karin Tuolja.

Under fyra timmar hanns det med tre dikter från samiska och tre dikter från svenska, men diskussionerna var så intressanta på detaljnivå att det hade kunnat räcka med en enda – alternativt att tiden hade kunnat vara mycket mer väl tilltagen.

Deltagarna fascinerades av de problem och avvägningar som dyker upp vid diskussion i grupp – en yrkesöversättare jämförde med sin egen totala ensamhet och fick även nya perspektiv på sina begränsningar.

Det fanns inget fastlagt schema för hur arbetet skulle fortgå, bara ett urval texter att arbeta med och två lokaler som Littfest bokat åt oss i Umeå Fokets Hus. Littfest var också generösa med att låta oss få plats i förhandsreklamen. Efter välkomstord av John Swedenmark gjordes en indelning i en nordsamisk och en lulesamisk/umesamisk grupp, eftersom de språken är så inbördes olika, och de rikssvenska deltagarna lottades in – vilket ledde till att den nordsamiska gruppen hade en stor övervikt av verksamma litterära översättare.

Den nordsamiska gruppen arbetade så att Mikael Svonni gick igenom en klassisk protestdikt av Paulus Utsi ord för ord, med alla grammatiska detaljer, varefter de svenska deltagarna fick forma en bikupa och omsätta all denna information till svensk poesi, med respekt för versmåttet.

Så här blev resultatet:

I orostider

Orostider kväver nu vår boplats
rädda flyr vi från det nya vattnet
Floden slukar våra hem
Mödosamt vi flyttar kåtor,
släta kullar, gröna ängar
lämnar vi med sorg i sinnet
Under tunga bördor blir en
hemvan stig en sorglig färdväg
bort till det som blir vår boning
Obarmhärtigt har vi samer
åter piskats ut på flykt
Vilda marker, bäckar, sjöar
blir till djup och sand och hav
alla gränser saknas
Vattnet stiger, kommer närmre,
orostiders vindar blåser

Samtidigt arbetade gruppens nordsamiska talare med två dikter, en av finlandssvenske Gösta Ågren och en av Jasim Mohamed, som var den som införde detta slags workshopmodell i Sverige, i samband med poesifestivalen Bagdad Café.

Den lulesamiska gruppen hade ett helt annat arbetssätt och kastade sig rakt in i en dikt ur Birgitta Lillpers senaste diktsamling. Genast fick de pröva på vilka beslut en översättare ställs inför: Vilken typ av snö handlar det om? Åker han eller hon skidor? Hur fort går det? Kan ordet ”ändå” ersättas med en grammatisk konstruktion i potentialis?

Arbetet drog ut på tiden och till slut utsågs två samisktalande till att dra sig undan och finslipa översättningen. Under tiden arbetade resten av gänget med två kortdikter av Anita S Nergård och Stig Gælok. Det arbetet gick fort eftersom alla blivit varma i kläderna och eftersom Karin Tuolja tog kommandot med simultanråöversättningar.

En typisk replikväxling i den lulesamiska gruppen kunde låta så här:

”Får jag frågan om jag kommer på festen, då svarar jag i potentialis: Jag kanske kommer, jag kommer nog.”
”Ja, men jag tycker att det blir för svagt.”
”Samtidigt verkar du, Karin, rätt nöjd, det syns på dig att du ser ut som att vi har hittat rätt.”
”Men så blir jag så fascinerad av vad ni har hittat på.”

 

Slutligen samlades alla för uppläsningar och utvärdering. Alla verkade nöjda, även om det var tydligt att det hade behövts mer tid och bättre balans mellan språkkunskaperna. Det får helt enkelt bli en fortsättning, och metoden – som helt enkelt handlar om tillit till folks förmåga att samarbeta utifrån vars och ens förutsättningar – är naturligtvis möjlig att överföra till vilka språkområden som helst.

Muhto maid mon oidnen čalmmiin 
mat ledje massán bearraliid

Maid mon oidnen gieđain
mat ledje dárpmohuvvan

Mon oidnen olbmo guhte ii dovdan bákčasa
dušše vásihii dan
Vássán áiggis oinnii son iežas
gieđaid haga, čalmmiid haga

Maid mon oidnen dán olbmos
iežá go ealli oruha guhte jáhkii
mánát sáhtte eallit

čázi vuolde

(Jasim Mohamed översatt till nordsamiska)

Spara

Spara

Månadens översättare: Marianne Kristoffersson

Publicerat den 6 mars 2017

Månadens översättare: Marianne Kristoffersson
Översätter från engelska, danska och i sällsynta fall tyska, fast i min examen har jag engelska, spanska och ryska.
Bor i Svarte, en liten by vid havet utanför Ystad. Hit flyttade jag 2010 efter att ha bott fyrtio år i Stockholm. Jag är född och uppvuxen i Malmö.

Vad översätter du just nu?
En illustrerad fackbok på engelska som handlar om hur man tränar hästar utifrån hästens anatomi. Jättekul! Jag får användning för två av mina specialområden: hästar och ridsport samt medicin, i det här fallet veterinärmedicin.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
För mig var det definitivt ingen slump. Jag har drömt om att bli översättare sedan jag var femton år och gick på latinlinjen vid Högra Allmänna Läroverket för flickor i Malmö. Då såg jag en annons i Sydsvenska Dagbladet om att TV sökte översättare. Jag klippte ut annonsen och lade den i ett hemligt fack i en plånbok som jag förvarade i en hemlig låda. Där fanns min dröm, drömmen om Stockholm och drömmen om att bli översättare. Efter en fil. mag. i Lund flyttade jag till Stockholm 24 år gammal – utan att någonsin ha varit i huvudstaden. Så småningom sökte jag jobb som översättare på TV men blev underkänd på provet av den fruktade Maud Kampmann, som då var chef för översättarna. Jag hade satt en punkt på fel sida om en parentes, och det var allvarligt. Än i dag tänker jag på detta varje gång jag skriver en punkt och en parentes efter varandra.
I stället kom jag att arbeta som förlagsredaktör, journalist, informatör och pressekreterare i sammanlagt 27 år. Men en vacker dag tog jag mitt pick och pack och gick hem och startade eget. Det är det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Nu hade min dröm äntligen gått i uppfyllelse. Nu var jag översättare – inte av snabbt förbiflimrande filmtexter utan av böcker som finns kvar för eftervärlden.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag är kvällsmänniska och tycker om att sova länge på morgnarna. Dessutom måste jag börja dagen med att läsa våra två morgontidningar, så jag brukar inte komma i gång med arbetet förrän mitt på dagen. Jag översätter i mitt arbetsrum på övervåningen med utsikt över havet.

Jag har ingen aning om hur många timmar per dag jag arbetar. Jag tänker inte i timmar utan i antal sidor. Jag översätter fem sidor per dag, tjugfem sidor i veckan, och det gör jag aldrig någonsin avkall på. Därför brukar jag oftast bli färdig en till två veckor före deadline, och det är förlagen förstås glada åt.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Jag lyssnar aldrig på musik förutom när jag går på Operan.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Nej, jag översatte på heltid även innan jag blev senior, fast lite studier har jag hunnit med för att förkovra mig som översättare: ekonomi, danska, fysiologi och i höstas latin vid Lunds universitet. Det senare är min Alma mater. Det kändes lite märkligt att gå in i samma byggnad där jag inträdde för 52 år sedan för att börja läsa engelska.

När jag inte översätter rider jag dressyr, det är min andra passion här i livet. Jag har ridit sedan tonåren.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
När man översätter facklitteratur stöter man inte på särskilt många ”fantastiska” ord. Det skulle i så fall vara danskans ”pattedyr” för ”däggdjur”.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Jag minns bara alla gånger jag har försökt göra begriplig svenska av amerikanska författares ordrika och pratiga svador i managementböcker, där -ing-formerna är staplade på varandra.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
En gång i början av min översättarkarriär översatte jag ”blue grass” med ”ängsgröe” i stället för ”lusern”. Det hela utspelade sig i Kentucky, som är känt för sina stora odlingar av lusern som de utfodrar sina kapplöpningshästar med. Jag vet inte om mitt misstag någonsin upptäcktes. Det var en av mina hästkompisar som påpekade det för mig.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Jag avundas skönlitterära översättare som har en, åtminstone teoretisk, chans att bli bjudna på Nobelfesten. Skämt åsido, så skulle jag gärna vilja översätta en dansk roman. Det skulle passa bra nu när jag bor i Skåne och känner flera danskar, däribland en översättare.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
För det första är det underbart att vara sin egen, att få bestämma själv och råda över sin tid. Jag älskar att översätta och att sitta ensam framför datorn och lösa språkliga klurigheter. Att översätta är som att skriva en bok, fast texten finns ju redan där. Jag har två passioner här i livet: att översätta och att rida dressyr. Översättning är för knoppen och dressyr för kroppen.

Har du några härliga översättarminnen?
En gång, också i början av min översättarkarriär, hade jag stämt träff med imamen i moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm för att jag behövde hjälp med ett citat ur Koranen. Detta var innan Internet hade slagit igenom. Imamen var mycket vänlig och tillmötesgående. Detta var en fredag, och när jag efter mötet kom ner till bottenvåningen i moskén var fredagsbönen i full gång. Skorna hade jag redan tidigare fått ta av mig och nu räckte imanen mig en sjal att täcka håret med. Sedan fick jag gå in i den stora salen. Och där stod jag, den enda kvinnan, mitt bland alla knäböjande, mumlande män. Till saken hör att mitt citat visade sig inte vara hämtat ur Koranen, trots att den amerikanska författaren hade uppgett det.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Jag tycker att Översättarsektionen gör ett fantastiskt arbete, och den bör fortsätta att arbeta för översättarnas rättigheter och högre arvoden. Sedan har jag en fåfäng önskan att man internt skulle arbeta för att samtliga översättare blir F-skattare. Jag tror att det skulle gynna vår sak. Jag har aldrig begripit varför översättare och andra kulturarbetare inte vill räknas som egenföretagare precis som it-konsulter, webb-designers och andra inom liknande branscher.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Ta ingen skit! Utan översättare, särskilt från udda språk som kinesiska, arabiska, ryska eller katalanska, stannar Sverige! Man ska heller inte överskatta svenska folkets kunskaper i engelska. Och danska förstås ibland inte ens av skåningar.

Spara

Spara

Månadens översättare: Nils Håkanson

Publicerat den 2 februari 2017

Månadens översättare: Nils Håkanson
Översätter helst från ryska, ibland från tyska och engelska, under tvång från belarusiska och ukrainska.
Bor i Stockholm.

Vad översätter du just nu?
En roman av Sergej Lebedev. Har inte knäckt titeln än.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag siktade egentligen på att bli författare, men jag var nog för självupptagen och slarvig. Så råkade jag snubbla in på Södertörns översättarseminarium och fick lära mig hantverket av Lars Erik Blomqvist. Ungefär samtidigt startade jag och några kompisar bokförlaget Ruin, och så fick jag möjlighet att publicera de första översättningarna där. Efterhand fick jag kanske lite ordning på det egna skrivandet också, tack vare översättandet.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag försöker begränsa mig till en bok per år. Blir det mer får jag svårt med skärpan. Jag sitter nog mest och utvecklar sittfläsket på kontorstid som alla andra.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Det gör jag inte. Det är svårt nog som det är att hålla fokus med alla uppslagsverk på nätet. Däremot när jag för in korrektur, vilket jag gör mekaniskt i ganska många omgångar mot slutet av varje översättning, måste jag lyssna på black metal på hög volym för att stå ut.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag är forskningsredaktör för Svenskt översättarlexikon, och så försöker jag hinna med en roman då och då. Vi fortsätter också med bokförlaget Ruin, ett par titlar per år.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Nja, allt går att säga på svenska, man måste bara hitta dit. Sedan finns det förstås något slags ”personlighet”, eller vad man ska kalla det, i varje språk, och det är svårt att återskapa. Den där personlighetsförändringen som nog många upplever då de skiftar mellan två språk. På svenska kan man till exempel vara ”lodig”, det är nästan omöjligt på andra håll.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
I boken jag jobbar med nu (Lebedev) finns en central figur som på ryska kallas för Drugoj ded, ungefär Andre Farfar. På ryska låter det hyfsat normalt och smälter in i texten. På svenska ser det ju konstigt ut, och dessutom är han ingen farfar utan mer något slags onkel. Det blev Gammelfarbror. Tills vidare är jag nöjd med det, men det kan ju ändras.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Den har ingen upptäckt än. Men en gång blev jag ivrig i en diskussion på ryska och satt och upprepade ett könsord gång på gång innan jag blev vänligt upplyst om att jag nog menade någonting annat.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Ivan Turgenjev tycker jag om. En underskattad rysk klassiker som inte översatts på länge. Och så skulle vilja återinföra ”lokaliseringen” som översättningsmetod, t.ex. genom att översätta någon klassisk ryss till modern svensk miljö. Tänk bara vad Raskolnikov skulle göra i en tid av trumpifiering, faktaresistens och allmän moralupplösning – han skulle aldrig ångra sig utan fortsätta att mörda. Brott och brott skulle boken få heta, eller möjligen Brott och framgång.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Säg det. Jag är ofta rätt frustrerad när jag översätter, men sen längtar jag tillbaka. Viljan att sätta sig in i och formulera om en hel, välskriven text är viktig. Ett slags habegär, kan man säga. Fast när en översättning är klar vill jag aldrig se den igen.

Har du några härliga översättarminnen?
Jag blir lätt gråtmild och sitter och bölar under arbetet, särskilt när folk uppför sig ädelmodigt och kärleksfullt.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
[Ingen kommentar.]

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Ja! Läs i Svenskt översättarlexikon, minst en artikel om dagen. Det ger nyttiga perspektiv på översättargärningen.

(Fotografiet på Nils är ett pressfoto från Albert Bonniers förlag, som togs i samband med lanseringen av hans bok Järnskallen)

Spara

Årsmöte för översättarsektionen i Sveriges författarförbund

Publicerat den 9 januari 2017

Den 28 januari är det dags för översättarnas årsmöte. Mer information om detta hittar du i vårt kalendarium.

Månadens översättare: Louise Thulin

Publicerat den 2 januari 2017

louise-thulin

Månadens översättare: Louise Thulin
Översätter från engelska och lite franska till svenska.
Bor i Stockholm och ibland i Mariefred.

Vad översätter du just nu?
Fevre Dream av George RR Martin. Den handlar om vampyrer och hjulångare och gavs ut redan 1982. Dels beskriver den hur ångbåtstrafiken såg ut på Mississippifloden och dess bifloder på artonhundratalets mitt, dels tar den upp lite om slaveriet. En vampyr jämför deras blodsugande med hur människorna behandlar sin egen art, de svarta. På den tiden var det faktiskt straffbart att vara emot slaveriet i slavstaterna.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Sökte år 1970 sekreterarjobb på LM Ericsson, men de behövde översättare och eftersom jag hade läst språk på universitetet passade det ju bra. På den vägen blev det. Tio år senare fick jag uppdrag av Forum och ytterligare tio år senare övergick jag till att bara jobba frilans.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Sitter i sovrummet och brukar jobba från 12 till 19. Men om jag har ett manus att rätta upp eller en korrläsning blir det intensivare och arbetsplatsen flyttas ibland till soffan.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Nej, det har aldrig blivit av.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Nej, bortsett från hushållsarbete och barnbarn.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Nej.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Vet att jag har varit stolt över vissa lösningar, men minns inte.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Missade att Nancy Drew var Kitty trots alla Kittyböcker jag slukade som barn. Och jag översatte torch med ficklampa i Kråkornas fest av George RR Martin. Det lär numera vara åtgärdat.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Att få fortsätta med Game of Thrones och Martin.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Den intellektuella stimulansen i att förflytta ord och innehåll mellan språken. Ibland, om man är i zonen, är det som om det sitter en liten manick i huvudet.

Har du några härliga översättarminnen?
Helt färskt. Blev nyligen tillfrågad av några översättarstudenter vid Stockholms universitet som gjorde grupparbete om egennamnen i den svenska översättningen av Game of Thrones. De undrade bl.a. om jag hade någon strategi för hur jag skulle gå till väga. Skam till sägandes måste jag säga att jag inte hade det, inte från början, men med tiden fick jag det. Det gick rätt många år från bok 1 till bok 5. Dessutom var det mycket jag inte visste från början som klarnade i senare böcker.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Detsamma som det pratas om nu, att få med de unga översättarna i Översättarsektionen och naturligtvis andra som inte är med. Berättade lite om den för studenterna.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
För ovana översättare skulle jag påminna om substantivsjukan i engelskan och franskan, om att man ska ta bort his och her framför kroppsdelar, att man ofta kan göra imperfekt av pluskvamperfekt, att det är bra att kunna grammatik, både svensk och engelsk, att they är en specialgrej som ibland syftar på singular, att engelskan inte alltid är så noga med singular och plural vad gäller hissdörrar och liknande, att engelskan ibland blir övertydlig när folk går ut och in genom dörrar, sätter sig och reser sig och att man med fördel kan stryka något led ibland, att man ofta får kasta om och sätta tidsadverbial först, att saker och ting, åtminstone i underhållningsromaner, måste stämma genomgående i boken. Annars förlorar läsaren tron på historien. Det som är riktigt svårt tycker jag är du och ni. Ofta märker jag att författaren pendlar mellan du och ni, men det låter sig ju inte göras lika lätt på svenska.

Spara

Standardöversättarkalkyl

Publicerat den 13 december 2016

Nu finns standardöversättarkalkylen till allmän beskådan här på hemsidan, under fliken Avtal.

Månadens översättare: Tomas Håkanson

Publicerat den 4 december 2016

tomas-hakansson

Månadens översättare: Tomas Håkanson
Översätter från polska och engelska  till svenska.
Bor i Stockholm och Norsholm (Norrköpings kommun)

Vad översätter du just nu?

En polsk fackbok för barn om bin – rikt illustrerad, vacker och rolig.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Det bara blev så, kan man säga. Har alltid varit språkintresserad (bl a 25 universitetspoäng i kinesiska) och hade lärt mig polska, på universitetet och i Polen, i slutet av 80-talet. 1998 fick jag höra att en litterär översättarutbildning skulle starta på Södertörns högskola. Samtidigt höll min fria teatergrupp på att gå i konkurs så jag tänkte: varför inte, värt att pröva. Resten är historia, som det heter.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Det brukar bli ett längre pass på dagen medan barnet är på dagis. Efter dagishämtning, matlagning och kvällsbestyr blir det även ett kvällspass på 1-2 timmar. Jag kommer sällan upp i mer än 6 timmar effektiv översättartid per dag, det är alltid så mycket korrespondens, administration och tusen andra saker att ordna när jag väl sitter vid datorn. Å andra sidan arbetar jag ofta på helgerna också.

Oftast äger arbetet rum i mitt tämligen spartanska arbetsrum i lägenheten i Norsholm. Jag är också mycket förtjust i att sitta och arbeta på kaféer, så det försöker jag göra någon gång i veckan. Även på tågresor då och då, tåg är en mycket inspirerande arbetsplats.

Under arbetet dricker jag f ö kopiösa mängder te. Det är mitt viktigaste bränsle.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Faktum är att en stor del av mitt musiklyssnande försiggår just under arbetet. Det brukar bli vad jag är inne på för tillfället, i allmänhet folkmusik och etnopop från framför allt Sverige, Balkan och Västafrika, ofta även från t ex Polen, arabvärlden och Centralasien. Då och då sticker jag emellan med rockklassiker eller modern soul.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Vid sidan av den litterära översättningen arbetar jag deltid för Polska institutet i Stockholm som översättare av informationstexter till hemsida och nyhetsbrev. Ibland skriver jag teaterkritik och det händer också att jag engageras för tolkuppdrag, eller som föreläsare om polsk teater eller folkmusik.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Ett uttryck jag gillar är skrót myślowy, vilket betyder ungefär tankeförkortning. Det syftar på att ta en genväg i resonemanget, hoppa över några led så att läsaren får svårt att hänga med. Användbart och utan direkt motsvarighet i svenskan.

Men framför allt tänker jag på en hel ordgrupp, nämligen svordomarna. Det polska svordomsförrådet är enormt rikt. Bland annat finns tre verb som betyder ”knulla”, med olika grad av vulgaritet, och tack vare ett system med förstavelser som modifierar betydelsen kan nästan vilket vanligt verb som helst få en svordomssynonym med valfri grad av vulgaritet. Även andra typer av kraftuttryck finns i många varianter, där de mer vulgära har med sex att göra och de mindre vulgära med olika slags sjukdomar. När jag ska översätta all denna rikedom till svenska har jag i stort sett bara ”jävlar”, ”fan” och ”helvete” att tillgå. Fattigt!

Även när det gäller svenska ord som saknas i polskan tänker jag främst på ett språkstrukturellt drag, nämligen möjligheten att bilda sammansatta ord. Den gör att svenskan ibland kan kännas smidigare och mer lätthanterlig, utan polskans tunga substantiv – adjektivkonstruktioner.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Det jag brukar känna mig mest nöjd med är när jag råkar upptäcka att svenskan har möjlighet att uttrycka en sak lite kortare och kärnfullare än polskan. Till exempel en mening ur min första romanöversättning, Världen bortom Dukla av Andrzej Stasiuk: ”Bland bondjäntorna såg detta vilsekomna barfotabarn ut som en kungadotter.” Den meningen är jag rätt övertygad om låter bättre på svenska än på polska, och ändå håller den sig helt inom författarens intentioner och budskap.

Likaså i den ännu opublicerade översättningen av Stasiuks rese- och memoarbok Östern. En gång i barndomen tjuvtittade Stasiuk i sin farbrors kökslåda och hittade en skamlig hemlighet: en medlemsbok i kommunistpartiet. Den låg där tillsammans med diverse konstiga småprylar, bl a ”munstycken till korv- och småkakstillverkning” som det lät ordagrant översatt. Efter div förfrågningar hos bekanta, letande på internet osv kom jag fram till att det måste bli ”korvhorn och kakspritsar” på svenska. Det låter kanske märkligt för den som inte är översättare, men precis när jag kommit på det drabbades jag av ett kort lyckorus. ”Jaaa, där satt den”, liksom. Kortare, smidigare, och ändå en exakt återgivning av innehållet. Tack vare att svenskan, av en ren slump, råkade ha bättre uttryck för samma sak.

En annan sak jag är stolt över är ur översättningen av fantasyförfattaren Andrzej Sapkowskis böcker. Där förekommer en hel del olika monster och onda varelser som han gett benämningar ur gammal slavisk mytologi och folktro. Jag lyckades efter en del forskning hitta ungefär motsvarande monster och oknytt i skandinavisk mytologi och folktro, vilket gör att dessa varelser förhoppningsvis känns lika nära för den svenska läsaren som för den polska.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Jag har inte märkt några större tabbar, frågan är bara om det säger något om mina översättningar eller om min bristande iakttagelseförmåga. Visst, när redaktörsgranskningen kommer är det alltid någon mening jag har glömt att översätta eller några ord jag har missuppfattat. Men inget som har fått mig att skämmas.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
1. Adam Mickiewicz stora romantiska versdrama Dziady (Förfädersfesten), en polsk superklassiker. Magiska ceremonier, olycklig kärlek som överlever döden, patosfylld retorik, strävan efter det gudomliga, skarp politisk kritik mot Rysslands herravälde över Polen – allt i ett. Tyvärr vet jag inte vilket förlag som skulle vilja ge ut något så hopplöst gammaldags från ett land vars tragiska historia är nästan okänd i Sverige.

2. En annan dröm är att få översätta hela Andrzej Sapkowskis svit på sju fantasyromaner om häxkarlen Geralt. Mitt förlag gav upp efter bara två böcker och ville inte fortsätta.

3. Dorota Masłowskas romaner. En arg ung kvinna med lysande språklig begåvning. Två teaterpjäser av henne har spelats med framgång i Sverige, trots det har jag inte hittat någon som vill ge ut hennes romaner.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att komma i intim närkontakt med bra litteratur, som den bästa och mest djuplodande läsare en bok kan få. Att översätta riktigt bra litteratur är ofta en ren njutning. Dessutom blir jag mycket allmänbildad när jag tvingas sätta mig in i dussintals olika sakområden som mina författare skriver om eller intresserar sig för. Och så friheten förstås, att kunna arbeta när eller var jag vill.

Har du några härliga översättarminnen?
Något jag uppskattar är att då och då bli inbjuden till översättarkonferenser i Polen, som tar väl hand om sina utländska översättare. Under några intensiva seminariedagar med resa och hotell betalda kan jag och ett hundratal andra polsköversättare från hela världen plötsligt få känna oss stora och betydelsefulla.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Allt! Nej, det handlar väl om att hitta en bra mix mellan förhandlingsverksamhet, stärkande av översättarnas position i offentligheten och trevliga interna möten där man kan umgås med kolleger. I den fackliga verksamheten tycker jag inte att sektionen ska vara främmande för mer drastiska metoder och spektakulära aktioner vid behov. Man behöver inte alltid vara snäll och välkammad.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Då vill jag ta chansen att lyfta blicken och påminna om att klimatfrågan  är vår tids ödesfråga. Den handlar om vår civilisations möjligheter att överleva på planeten. Även ur snävt översättarperspektiv är den värd att bry sig om eftersom  en värld där medeltemperaturen stigit 3-4 grader troligen kommer att vara så kaotisk att litteratur och översättning blir marginella företeelser. Givetvis behövs internationella avtal som omsätts i politisk handling men alla kan dra sitt strå till stacken här och nu. Till exempel genom att halvera sitt bilåkande, sluta flyga och sluta äta kött.

Spara

Spara

Spara

Månadens översättare: Elin Svahn

Publicerat den 1 november 2016

elin-oversatter

Månadens översättare: Elin Svahn
Översätter från franska och engelska till svenska.
Bor i Stockholm.

Vad översätter du just nu?
Allåldersbilderboken LOTS (på svenska ALLT) av Marc Martin som kommer på Mirando Bok i vår.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag var 20 år och bodde i Paris och pluggade franska på dagarna och drack vin på kvällarna, skulle man kunna säga. Jag visste att jag ville hålla på med något med språk och gärna med franska men inte exakt vad det skulle vara. På en körresa till Alperna träffade jag min vän Sofia Strängberg och hon berättade att hon höll på att utbilda sig till översättare. Då fick jag en aha-upplevelse och kände med en gång ”Det är ju det jag ska göra!”. Sen ringde jag hem till mina föräldrar och berättade att jag skulle bli översättare. De blev ganska förvånade. Sen blev jag det.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag doktorerar på Stockholms universitet på dagtid, så mitt översättande är förpassat till kvällar och helger. Hittills har det fungerat förhållandevis bra men det hänger på att jag kan planera min tid så att inte allt kommer samtidigt.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Aldrig. Jag är överlag inte så förtjust i ljud och är ständigt på jakt efter kaféer där man slipper musikterrorn.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag doktorerar i översättningsvetenskap och jobbar som översättningslärare på Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet. Jag känner verkligen att jag har nytta av mina tre praktiker som forskare, lärare och översättare och att de berikar varandra.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Jag tycker det finns många förhållandevis enkla ord i franskan som är svåra att få till på svenska. Fiston Mwanza Mujila, som jag har översatt, verkar vara förtjust i ”même” som ju är ett litet och behändigt ord på franska, medan ”till och med” kan vara så himla otympligt och långt. Det var en grej jag funderade mycket på när jag översatte Tram 83, bland mycket annat ska tilläggas.
Jag är en enkel människa; jag blir glad så fort jag får använda ord med x, y eller z. Eller semikolon.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
I bilderboken Den fantastiska rufsitufsen (Le merveilleux dodu-velu-petit) av Beatrice Alemagna kommer lilla Eddie på att hon vill ge en rufsitufs till sin mamma i födelsedagspresent. Med vad är en rufsitufs? Eddie går, likt Pippi som letar efter en spunk, runt till olika ställen och frågar om de har en rufsitufs – men det är ju svårt att komma ihåg ordet rufsitufs så på bageriet frågar hon efter en muffinstufs, i klädaffären efter något tufsift tufft och på slakteriet efter en lufsig lufs. Till slut hittar hon rufsitufsen och det visar sig vara ett litet chockrosa djur med svintohår! Att hitta på ett ord för det lilla djuret (på franska ”dodu-velu-petit”) och dessutom fem relaterade ord funderade jag på i månader!

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Det har jag förträngt. Utanför texten är det nog att jag har gått med på något i redigeringen där jag i efterhand ångrar att jag inte stod på mig mer.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Jag är väldigt nöjd med att översätta både Lise Tremblay och Fiston Mwanza Mujila och vill gärna fortsätta med det. Jag kan inte tänka mig två mer olika författare.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att få tid att gå in i texten. Att hitta guldkorn och presentera för en svensk publik. Att bli extremt nöjd med en formulering (som sedan ändå ryker i redigeringen).

Har du några härliga översättarminnen?
I somras var jag tre veckor på ett residens för litterära översättare på Banff Centre i Alberta i Kanada. Det var fantastiskt! Mitt i Klippiga bergen, översättare från hela världen och obruten tid. Otroligt hur mycket man hinner med om man inte behöver städa eller laga mat.
Ett annat minne är när en entusiastisk Tram 83-läsare ringde upp mig för att att snickesnacka lite och diskutera potentiella ljudboksuppläsare.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Jag tycker översättarsektionen gör ett mycket bra arbete men om jag ska nämna några saker: synliggöra översättare, deras arbete och kompetens, hitta ett sätt att få in nya översättare i den gemenskap som finns och så e-boksfrågan förstås.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Till nya översättare: Håll ut! Tänk långsiktigt! Det tar tid men det går!
Jag tar även gärna emot tips på kaféer utan musik i Stockholm.

Spara

Spara

Spara

Månadens översättare: Anna Gustafsson Chen

Publicerat den 4 oktober 2016

1920sagc
Översätter framförallt skönlitteratur från kinesiska.
Bor i Västerhaninge.

Från och med oktober är det jag som ansvarar för Månadens översättare, och min företrädare Magdalena Sørensen tyckte att jag skulle presentera mig genom att intervjua mig själv. Här är resultatet!

Vad översätter du just nu?

En lång roman av Jia Pingwa, en författare känd för sina landsbygdsskildringar och sitt speciella språk. Romanen har ingen tydlig intrigtråd utan följer en grupp människor i en by i Shaanxi under 1990-talet. Jia använder mycket dialekt i sin text, men den är svår att få grepp om eftersom jag inte kan se på de kinesiska tecknen hur de ska uttalas på Shaanxidialekt. Jag väntar ivrig på en ljudfil där författaren har läst in en bit av texten så att jag ska få en känsla för hur den faktiskt låter. Just nu är jag i en fas när jag tror att det kommer att bli pannkaka av alltihop – förhoppningsvis klarnar det hela så småningom.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag vet inte om det var ett medvetet val. Snarare började det av en slump och så småningom fick jag mer och mer översättningsarbete att göra. Från och med april i år är jag översättare på heltid.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag stiger upp vid sextiden, kokar lite te och börjar jobba. Jag är bäst och effektivast på förmiddagen när hjärnan är utvilad och tom på yttre intryck. På eftermiddagarna ägnar jag mig oftast åt annat arbete som inte består av översättning, men nästan alltid har något med litteratur att göra.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Nej. Om jag sätter på musik blir jag distraherad.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag har varit bibliotekarie i drygt femton år, men just nu är det översättning som gäller. Kanske någon recension eller enklare tidskriftsartikel då och då.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Svår fråga … Det jag gillar hos kinesiskan är nog inte enstaka ord utan den enorma flexibiliteten, där ett ord kan vara både verb och adjektiv och nästan vad som helst, bara man vill. Man kan också förkorta och dra ihop på ett fantastiskt effektivt sätt som inte riktigt fungerar i svenskan. Och svenskt ord … Sedan jag fick använda ”hoven droven” är jag ganska nöjd, men det vore inte dumt att få klämma in ett ”kukuvall” någonstans. Det ska nog gå.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Det är nog upp till andra att bedöma om jag har löst saker fiffigt eller ej, men något som var svårt (och samtidigt lite roligt) var att försöka hitta på svenska namn till personerna i Liu Zhenyuns roman Processen. En lång rad byråkrater som alla hade namn med en betydelse som måste fram, dessutom ofta ganska satirisk. Jag kan inte påstå att det blev bra, men det var en utmaning.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
En gång för länge, länge sedan översatte jag en bok där något hände i februari och jag lät författaren säga: ”Tre månader senare, i september … ” eller något liknande. Nu vill jag i och för sig minnas att det faktiskt stod så i boken, men det var ju en klar miss som jag borde ha sett och frågat om jag inte borde korrigera. Jag har säkert gjort ännu värre missar här och där – inte minst när det gäller militära termer.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Mitt mål är att översätta 1500-talsromanen Jinpingmei av den anonyme författaren Den leende lärde från Lanling, en mer än 2000 sidor lång sedeskildring som sedan den först utkom har varit ökänd för sina erotiska scener. Men när jag ska få tid med det vet jag inte. Sedan tycker jag att det borde komma ut mer kinesisk barnlitteratur i översättning också.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att man får dela sina litteraturupplevelser med andra som inte kan läsa dem på originalspråket. Och att man lär sig så mycket hela tiden!

Har du några härliga översättarminnen?
Tja, det var ju ganska kul när Mo Yan fick Nobelpriset … I övrigt alla möten med underbara och gästfria kinesiska författare.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi är uppmärksamma på nya format för publicering, och hur översättarnas rättigheter bäst ska tas tillvara när litteraturen inte nödvändigtvis säljs eller lånas ut tryckt på papper.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Ja, jag hoppas att ni som läser det här ska kontakta mig via översättarsektionen och tipsa om kollegor som borde intervjuas här, som Månadens översättare!

Spara

Spara

Spara

Spara

Uttalande angående översättningsseminariet på årets bokmässa

Publicerat den 30 september 2016

 

I översättaryrket ingår att ständigt ställas inför språkliga val som rör stil och betydelse. Men vad ska man göra när den text man arbetar med inne-håller ord eller uttryck som kan uppfattas som kränkande? När kan och bör man byta ut orden, när bör man låta dem stå kvar? Och var går gränsen för översättarens och förlagets rätt att förändra en text på ett sätt som kanske går emot författarens intentioner? Dessa frågor ville Översättarsektionen av Sveriges författarförbund diskutera under Bok & Bibliotek i Göteborg. Seminariet hade rubriken Får man lov att använda n-ordet? Rubriken och panelens sammansättning har väckt uppståndelse i sociala medier, och Författarförbundets ordförande Gunnar Ardelius skyndade sig att gå ut med en ursäkt, i egenskap av ansvarig för Litteraturscenen.

I egenskap av arrangörer vill vi framhålla att ämnet för seminariet är av största vikt för vår yrkesverksamhet som översättare, och att det är så komplicerat att det kräver diskussion. Det handlar om upphovsrätt och ansvar, om vårt uppdrag att förmedla författarens intentioner, och speglar en konkret verklighet för många medlemmar. Därför hade vi satt samman en panel bestående av erfarna översättare, förläggare, jurister och en representant från förbundsstyrelsen som har djup kunskap om rasifieringsfrågor, och även själv blivit utsatt för hatspråk.

Seminariet mötte invändningar. Rubriken kom att uppfattas som stöd för en utbredd tendens i samtiden att framföra icke-demokratiska och rasistiska åsikter i yttrandefrihetens namn. Panelens sammansättning mötte kritik därför att den inte var representativ – inga afrosvenskar fanns på scenen. Kritiken är förståelig. Vi arrangörer inser att vi var aningslösa och vi tillstår att vi inte tog hänsyn till de större sammanhangen när översättarnas yrkesinterna diskussion blev offentlig.

Naturligtvis ska de som konkret drabbas av rasismen delta i diskussionen kring användningen av hatspråk. Att vi förbisåg detta är en typisk yttring av rasmaktordningen, och Översättarsektionen ser fram emot samtal som har ett annat innehåll än enbart missnöje riktat mot Författarförbundet.

Stockholm, Växjö, Uppsala och Biskops Arnö den 30 september 2016

Styrelsen för Översättarsektionen av Sveriges Författarförbund

Uttalandet i pdf-format.