Anna Petronella Foultier

Anna Petronella Foultier bor i Bagarmossen i Stockholm och översätter från franska, engelska och tyska, men helst från franska.

Vad översätter du just nu?

De senaste åren har jag undervisat och forskat en hel del, och översatt vid sidan av. Just nu arbetar jag långsamt och träget med en roman av Maxime Rovere, Le Clan Spinoza, tillsammans med Lisa Österlund. Det är en tjock historisk-filosofisk roman som utspelar sig på Spinozas tid, alltså 1600-talet, och bygger på en massa forskning samtidigt som författaren älskar anakronismer och galna påhitt.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Jag började översätta för skojs skull då jag tyckte det var roligt, jag har alltid älskat språk och var fascinerad över relationen mellan olika språkstrukturer och hur litterära kvaliteter kunde flyttas mellan språk och berika dessa på olika sätt. Sedan har det fortsatt vid sidan av andra verksamheter.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Just nu är jag universitetslektor under den vanliga arbetsveckan och sitter på tågresor, kvällar, helger, osv. och översätter. Under de perioder då jag översatt mer eller mindre på heltid brukar det bli förmiddagar och ibland några timmar lite senare på dagen, men i perioder också många långa timmar sent in på natten.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Oftast inte, ibland har jag gjort det för att jag lektörsläst den till exempel, men för mig gör det inte någon större skillnad eftersom jag inte arbetar med texten som en översättning då jag läser den.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Jag gör en råöversättning men försöker få till den så bra det går, och noterar eller markerar alternativ eller specifika svårigheter. Sedan försvinner dessa markeringar undan för undan för varje varv jag går igenom texten.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej oftast inte, bara om jag arbetar någonstans där det finns störande ljud. Då brukar jag lyssna på Dirk Maassen, en kompositör som gör lite jazzinfluerad pianomusik som går bra att lyssna på med ett halvt öra.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Jag undervisar och forskar i filosofi som sagt, men lektörsläser också ibland, mest fransk litteratur i nuläget.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Det är nog det ord många känner till som intresserar sig för fransk psykoanalys och feministisk teori: jouissance och dess versioner, jouir, osv. som både handlar om att njuta, glädjas och att få orgasm (bland annat). Jouissance är ett så vackert ord, vars själva form liksom uttrycker njutning. Det är också fint att en så vardaglig term har fått en viktig roll inom extremt komplexa teorier. I övrigt gillar jag franska slangord och svordomar, som är svåröversatta eftersom det finns så många av dem som är ganska grova men ändå vanliga. På svenska är det svårare att hitta alternativ till fan och helvete.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Det finns många, jag älskar att grotta ner mig i gamla synonymordböcker och skulle gärna vilja använda en del äldre ord (om aftonen, ehuru …), men brukar få smäll på fingrarna av redaktörer, haha.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Det märkliga är att jag tycker att det oftast brukar lösa sig, även om det verkar hopplöst i början. Men den svåraste text jag någonsin översatt var nog Simone de Beauvoirs ”Bör vi bränna Sade?”, med slingrande meningar där citat av Markis de Sades 1700-talsprosa var insprängda, och där det gällde att både få till det filosofiska innehållet och Beauvoirs säregna stil.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Jag skulle väldigt gärna någon gång översätta George Sands fantastiska roman Consuelo, som bara finns i en gammal förkortad svensk översättning. Men det är en tjock roman så frågan är vem som vill satsa på det i dagsläget. Dessutom är huvudpersonen en ”bohème”, dvs. någon form av ”zigenare” med vissa drag av romantisering av den gruppen, och det går det antagligen att hitta invändningar mot. Men det är en underbar bok.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Det är att få arbeta så nära med en text, att gneta med detaljer och att gå in i en annan författares eller tänkares värld, samtidigt som man återupptäcker sitt eget modersmål.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Det finns många. Ingvar Björkeson är nog den som först fick mig att förstå vad översättning kan vara, när jag mötte hans översättningar i tonåren. Hans Björkegren och Gunnel Vallquist var också viktiga förebilder när jag började intressera mig för översättning. Det finns förstås en massa framstående översättare i dag, men då blir det så många att räkna upp.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

Det är nog René Étiembles ord om översättning av poesi: ”Det finns ingen oöversättlig poesi, det finns bara odugliga eller lata översättare.” (Det handlade om översättning av utomeuropeisk poesi, 1972.) Jag skulle själv inte formulera mig riktigt så, och det franska språket har förvisso andra förutsättningar än det svenska att överföra rim exempelvis. Men jag gillar tanken att översättning alltid är möjlig.

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Jag har läst flera romaner översatta av Hanna Nordenhök som varit väldigt bra, Alia Trabucco Zeráns Rent hus, Emiliano Monges Tystnadens odjur exempelvis. Och förstås Andrea Abreus Åsnesommar, som är fantastisk, både romanen och översättningen. Eller Olga Tokarczuks böcker i översättning av Jan Henrik Swahn, särskilt Jakobsböckerna. Jag kan tyvärr ingen polska men tänkte oavbrutet på vilket otroligt arbete han gjort när jag läste den.

Har du några härliga översättarminnen?

Mest de små glädjeämnena, som när man får den fysiska boken i sin hand (tack alla duktiga formgivare!), eller när någon säger något snällt om översättningen.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

AI-hypen är nog den mest brännande frågan just nu, övertron på vad de här verktygen kan åstadkomma på kulturområdet som gör att vi börjar anpassa oss till techbolagens våta drömmar. Enligt min uppfattning måste vi kämpa emot den tendensen.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, tankar om framtiden, något helt annat?

Jag hoppas att översättarkonsten uppmärksammas mer framöver, och att vi får ett slut på dagens kultur- och människofientliga politik!

Intervjun publicerades första gången den 1 april 2026