René Vázquez Díaz

René Vázquez Díaz bor i Malmö och jag översätter från svenska till spanska.

Vad översätter du just nu?

Just nu översätter jag en ny samling afolyrismer av Artur Lundkvist och förbereder mig för att översätta Sveket, av Birgitta Trotzig.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

I samband med att jag publicerade min första bok i Spanien träffade jag Artur Lundkvist. Vi blev goda vänner och redan från början sa han: ”Eftersom du bor i Malmö så måste du träffa Lasse Söderberg och Jens Nordenhök. I Lund ska du träffa Birgitta Trotzig. Säg till dem att jag vill att du ska träffa dem.” Tillsammans med Artur blev Lasse och Jens mina översättningslärare. Birgitta blev också min ovärderliga vän och jag började läsa henne innan jag helt förstod hennes mästerliga prosa.

Men redan i tonåren blev jag fascinerad av översättaryrket. I kapitel 9 i andra boken av Don Quijote, deklarerar Cervantes plötsligt att det inte längre är han som är författaren till romanen, utan en muslim vid namn Cidi Hamid Ben Engeli. Författaren ”erkänner” alltså att han har skrivit 8 kapitel, men att resten är ett verk av fienden. Denna oerhörda sarkasm från Cervantes sida, i en tid av militant spansk rasism mot muslimer och judar (Cervantes var ättling av omvända judar) förminskade de etniskt kristna och deras krav på rent blod. Med ens upptäcker läsaren att romanen har åtminstone tre upphovsmän! Cervantes, Cidi Hamid Ben Engeli samt översättaren av originalmanuskriptet, alltså boken i sig: ett manuskript som en av författarna påstår sig ha hittat bland papperslump på en affärsgata i staden Toledo. Här sa Cervantes mig något väsentligt om översättarens roll som brobyggare mellan kulturerna. Hans lovord till sin arabiske medförfattare är imponerande och hans fräcka utmaning förbryllade inkvisitorerna. Cervantes var ju ”nykristen” (rasismens språkliga strukturer är inte nya, idag är man ”nysvensk”). Så jag ville bli en nysvensk översättare.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Mina arbetsdagar börjar med att jag hittar på alla möjliga mentala undanflykter, samt en massa saker som jag ”måste göra”, för att slippa börja jobba. Men alla dessa försök brukar vara förgäves. Jag kan jobba upp till nio timmar i sträck.

Läser du genom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Ja. Jag läser originalet många gånger, precis som Cidi Hamid Ben Engeli kanske gjorde.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en rå översättning som du sedan bearbetar?

Jag tror inte på råöversättningar. Istället anstränger jag mig för att göra mitt bästa från början för att uppnå ett bra resultat. Men för det mesta är det för gäves. ”Det goda resultatet” visar sig vara otillräckligt, fullt av dolda klumpigheter vid sidan om många möjligheter till förbättring. Så det blir ändå råöversättningar, trots att jag inte tror på dem.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej, det ska vara tyst när jag arbetar. Men när jag tar en paus så lyssnar jag på svängig kubansk musik.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Ja, jag skriver romaner och essäer.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Både svenskan och spanskan har outtömliga uttrycksmöjligheter. Var och en på sitt sätt. Ofta har jag hört att ”svenskan är ett fattigt språk”. Jag håller inte med. Folk använder inte alltid ett genomtänkt och artikulerat språk för att uttrycka det de vill säga. De flesta av oss använder bara ett fåtal ord i det vardagliga livet. Skillnader i språkhantering skiljer människor åt på ett bedrövligt sätt. ”Ord men inget språk”, skriver Tomas Tranströmer. ”Ord finns och finns ej”, skriver Birgitta Trotzig. ”Det träffsäkraste ordet träffar alltid en aning vid sidan om”, ”Orden försvinner i tiden men återuppstår i böckerna”, skriver Artur Lundkvist. Alla som arbetar med språket vet att orden röjer individers och samhällens rädslor, preferenser och värderingar. Samma ord har sällan lika betydelse för två olika personer, även om de rakar vara översättare.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att använda?

Jag fascineras av svenska efternamn. På spanska låter många av dem som versrader, direkt hämtade från naturen. Tänk att heta Bergström… Lönnblad… Björklund… Hedqvist… eller Ekelöf eller Lundkvist. Det svenska språkets enorma möjligheter att bilda sammansatta ordkonstellationer är också fascinerande. Jag hade privilegiet att vara Birgitta Trotzigs vän och kunde föra långa samtal med henne. Jag lärde mig mycket av hennes kunskaper och åsikter om litteraturen och språket. Hon var en genialisk språkskapare. Ett par exempel: ”Den genomforskande genomlevda genomarbetade bearbetade seende materian”. Eller, ”dödbesvärjelseskogarna” eller ”ett dödens livsansikte”.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

En av Artur Lundkvists afolyrismer är kanske ett bra exempel: ”En liten gris kan bli ett stort svin, utan att märka övergången”. I jämförelse med Trotzigs formuleringarna låter det kanske som en bagatell. Men på svenska är skillnaden mellan en liten gris och ett stort svin väldigt tydlig. På spanska finns några farliga valmöjligheter, t ex puerco, cerdo, cochino; spanskan har också ordet marrano, som har en rasistisk historia. En marrano var en konverterad jude som i smyg utövade sin tidigare religion. Men jag kommer ihåg Lundkvists ordvits om ”små grisar och stora svin” pga mina tvivel inför valet av formulering.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Nej, inte just nu.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Att arbeta med att uttrycka livets och ordets mysterier med hjälp av två olika språk gör livet komplicerat. Men det är också underbart att upptäcka falska vänner och känsliga motsättningar där alla ser vardagliga självklarheter.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Jag har redan nämnt några av dem, Artur Lundkvist, Lasse Söderberg, Jens Nordenhök. En annan översättare som har betytt enormt mycket för mig är Elisabeth Helms. Hon har översatt mina romaner och jag säger: tack, Elisabeth för din vänskap och dina tankar och alla dina ord! Slutligen vill jag prisa en översättare som var med om att skapa den första moderna europeiska romanen, nämligen Cervantes muslimske imaginära medförfattare Cidi Hamid Benengeli. För mig är han en förebild trots att han aldrig existerade.

Och jag vill ta tillfället i akt och uttrycka min tacksamhet till översättarna i Bibelkommissionen.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

”Lovad vare översättaren (skriver Cervantes), han som översatte Don Quijote från arabiska till vår enkla kastilianska, allom till största fröjd och uppbyggelse”. (Övers. Jens Nordenhök).

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

En av mina döttrar ville läsa Stjärnans ögonblick, av Clarice Lispector (i en utmärkt och njutbar översättning av Örjan Sjögren, 2001). Så jag plockade fram mitt gamla ex från bokhyllan och läste boken igen.  Kanske hela romanen kan sammanfattas i den här raden av Birgitta Trotzig:

Du min sönderbrutna nästa.

Jag vill också rekommendera Pilar Quintanas roman Tiken, utomordentligt skickligt översatt av Annakarin Thorburn (Rámus, 2017). Fernanda Melchors Paradais, översatt av Hanna Nordenhök (Tranan, 2022) vill jag också rekommendera. Vi har utomordentliga översättare från spanska. T ex Hanna Axén! Och Marika Gedin, vars nyöversättning av Lorcas Poeta en Nueva York är en av mina favoriter, tillsammans med den gamla Lasse Söderberg-översättningen.

Har du några översättarminnen?

Ja: alla mina möten med härliga översättare.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Kanske borde vi alla göra allt som står i vår makt för att förklara och förtydliga, för både politiker och allmänheten, varför AI utgör en fara för urartning – och även förfalskning och död – för konsten att översätta litterära bilder. Förr i tiden brukade man åberopa det italienska talesätt Traduttore, traditore emot oss. Idag vet vi att de riktiga språkförrädarna och svikarna är bl a de förläggare som förespråkar AI-översättningar.

Intervjun publicerades den 1 juni 2026