Översättarröster om AI: Maggie Andersson

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag erbjöds att redigera en AI-översättning och prövade men tyckte att min språkkänsla påverkades för mycket av det erbarmliga och opålitliga språket.

Maggie Andersson, översättare av såväl skönlitteratur som facklitteratur sedan 2006, från engelska till svenska.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller, CAT-verktyg eller annat.)
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Jag litar inte på svaren jag får och ser därför inte hur jag skulle vara hjälpt av att AI översätter. För en god översättning behövs översättningskunskap, mänsklig livserfarenhet, språkkänsla och allmän fingertoppskänsla. Det har inte AI.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Ja, ett av förlagen jag tidigare översatte åt har gått över till AI-översättning för en del av sin utgivning. Jag erbjöds att redigera en AI-översättning och prövade men tyckte att min språkkänsla påverkades för mycket av det erbarmliga och opålitliga språket. För att det skulle bli en bra översättning i slutändan hade jag behövt börja om från början och möjligen jämföra enstaka meningar i min egen översättning med den AI-genererade, men det var inte möjligt med de förutsättningar som fanns i form av tid och ekonomisk ersättning.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Om förlagen fortsätter att bortse från den försämrade språkliga kvaliteten i AI-översatta böcker tror jag att litterära översättare går en mörk framtid till mötes. Men i takt med att allt fler utländska författare säger nej till att deras böcker AI-översätts och att allt fler läsare ryggar för AI-översatta böcker är jag övertygad om att förlagen inser problemen och intar en annan hållning. Dessutom är AI-översättning inte en framkomlig väg om man som förlag vill vara miljömedveten med tanke på att AI slukar massor av energi.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Många AI-förespråkare hävdar att AI bara kommer att bli bättre och bättre, men då glömmer de problemet med att AI successivt kommer att ”lära sig” av sig självt – textmassan som AI grundar sina lösningar på kommer ju att innehålla allt fler AI-genererade texter med ett torftigt och osvenskt språk om utvecklingen fortgår. Detta kommer att påverka AI-språket negativt och det blir en nedåtgående spiral. Jag kan också förvånas över att förlagsbranschen hellre sponsrar de pengahungriga teknikföretagen än investerar i ett kreativt översättarskrå som riskerar att gå under om AI tar över deras levebröd. Det goda språket måste alltid värnas och för det behövs bland annat kunniga översättare. AI är ett utomordentligt redskap för vissa områden i samhället men bör hållas borta från kreativa yrken. Allt som kan göras bör inte göras.