Aktuellt

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag är övertygad om att AI-versioner som ett slags utkast för bearbetning är en förödande modell, ett hot inte bara mot översättarna utan också mot litteraturens hela väsen. 

 

Ulla Linton, verksam som litterär översättare sedan 2012, översätter från franska till svenska, mest romaner.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Ja, ibland. Jag använder Chat GPT då och då, mest på försök, och egentligen bara när det gäller bakgrundsfakta. Ibland blir det heltokigt, ibland bara meningslöst – men ofta trovärdigt och med vissa möjligheter att kontrollera vilka källor som har använts.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, inte personligen, inte än.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Utsatt. Rädd att användningen av AI kommer krypande, från mer lättproducerade böcker till alltmer unika skönlitterära verk.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Jag är övertygad om att AI-versioner som ett slags utkast för bearbetning är en förödande modell, ett hot inte bara mot översättarna utan också mot litteraturens hela väsen. Däremot tror jag att vi redan nu ska utforska vilka AI-baserade verktyg som vi själva kan ha användning av – på våra villkor.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag anser att blotta namnet AI säger allt. Artificiell intelligens? Tror folk att översättare nöjer sig med att använda sin intelligens?! Den reserverar jag personligen för att räkna ut skatten.

Ann Björkhem, Simrishamn, översättare från engelska (tidigare även norska och danska) sedan 1970-talet.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)

Jag använder ingen som helst AI i arbetet.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?

Finns ingen anledning att göra det.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?

Nej.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?

Framtiden för översättare verkar inte så ljus just nu. Hoppas innerligt att problemet kan lösas.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!

Om AI och översättning kan jag säga massor, men försöker begränsa mig. Jag anser att blotta namnet AI säger allt. Artificiell intelligens? Tror folk att översättare nöjer sig med att använda sin intelligens?! Den reserverar jag personligen för att räkna ut skatten. Jag utnyttjar mina erfarenheter, mina känslor och associationer, mitt stora aktiva ordförråd och mitt ännu större passiva, som aktiveras närhelst jag jobbar. Och först och främst mitt språköra.

Jag översätter inte ett ord i taget. Men många ord i grundtexten har kanske 6–7 betydelser, ibland fler. Bara en av dem är rätt i sammanhanget. Det kan också tänkas att ett helt annat ord är ännu bättre, därför att det på svenska säger vad författaren menar.

Och om ingen annan försöker bevaka svenska språkets rättigheter måste vi översättare göra det. Det är illa nog med anglicismerna som redan har slagit rot i svenskan.

Jag har ett skrattretande AI-exempel av idag. Visserligen inte litterärt utan tekniskt. En nätannons för solcellsbältros. Shingle=takpanna, shingles=bältros. En annons från ett stort företag, och den har legat ute i flera veckor. Ingen tycks ha reagerat på det, inte ens företaget som betalar annonsen.

Mot detta kommer AI-förespråkarna att säga att vänta bara tills vi har hunnit fissla lite till så blir det inga sådana förargliga små misstag. Och under tiden kan ju översättarna rätta till sådana där småfel i en färdig AI-översättning. Ha! Skulle aldrig falla mig in att göra det. Inte utan grundtext. Inte utan min yrkesuppfattning av grundtexten. Visst kan man mata in en massa intrigdetaljer i en dator och få ut en riktigt sammanhängande historia. Men det kan aldrig någonsin bli detsamma.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag kan inte riktigt se någon fördel med att använda den typen av hjälpmedel. Även en så kallad råöversättning framtagen med hjälp av AI, som jag som översättare sedan skulle förbättra, skulle styra språket i översättningen i alltför hög grad. Jag skulle känna mig manipulerad och tröttna!

Ann-Sofie Öman är verksam som litterär översättare sedan 2014 (första publicerade bok). Översätter från slovenska, danska och engelska till svenska. Har översatt prosa (romaner och noveller), sakprosa (essäer), poesi samt rimmade och rytmade verser för barn.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag använder inga sådana hjälpmedel.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?

Jag kan inte riktigt se någon fördel med att använda den typen av hjälpmedel. Även en så kallad råöversättning framtagen med hjälp av AI, som jag som översättare sedan skulle förbättra, skulle styra språket i översättningen i alltför hög grad. Jag skulle känna mig manipulerad och tröttna! Jag tycker det är intressant och spännande att själv lösa de problem jag stöter på, med hjälp av lexikon, grammatikböcker och andra språkliga källor, i tryckt form eller online, och inte minst med hjälp av andra människor. På så sätt utvecklas jag som översättare och kan därmed lämna ifrån mig översättningar som har hög kvalitet.

Jag har använt sådana verktyg när jag vid ett par tillfällen har gett mig på att översätta faktatexter. Det var en mardröm! Det blir ett annat slags yrke att sitta och rätta maskinproducerad översättning, som ett märkligt hybridyrke med både en korrekturläsares och en redaktörs arbetsuppgifter, men med en text som inte ens är halvfärdig. Så dåliga texter jobbar korrekturläsare och redaktörer normalt inte med. Det är inte ett arbete för en översättare, det är språkbearbetning.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, men så översätter jag främst från ett mycket litet och knepigt språk: slovenskan.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?

Eftersom skönlitteratur är en konstform, där översättarens uppgift – som jag ser det – är att bevara författarens stilistiska och andra särdrag i så hög grad som möjligt, kommer det nog att bli svårt att få fram ett AI-verktyg som är så känsligt att det kan notera och förstå de stilistiska valörerna, rytmen i språket, ironi, humor m.m. De litterära översättarna, i varje fall av litteratur av hög kvalitet, kan inte ersättas med en maskin, inte ens för en så kallad råöversättning som ska bearbetas. Det blir en alltför stark styrning.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!

Det är väl rätt naturligt att utvecklingen kommer att leda till att det blir fler och fler litterära verk som översätts med hjälp av AI. Frågan är om det kan vara smart att betrakta det som ett nytt slags genre redan från början och redan nu öronmärka dessa översättningar på något sätt, för att klart och tydligt skilja dem från översättningar som är gjorda av en människa. Alltså acceptera dem och inte förbjuda dem, men tydligt placera dem i ett eget fack. I Danmark har man tagit beslut om att AI-översättningar inte ska beviljas biblioteksersättning. Det är ett steg i den riktningen, som jag förstår det. En klar och tydlig gränsdragning.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag tror att AI kan vara ett bra redskap för översättaren om det är översättaren själv som äger det och kan använda det så som det passar denne bäst.

Mari Höglund, verksam som litterär översättare sedan 2016 (facköversättare sedan 2010), översätter från engelska, spanska, danska och norska till svenska. Historiska romaner, självbiografier, medicin m.m.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Nej.

När jag arbetade som facköversättare började jag få uppdrag som bestod i maskinöversatta texter som skulle redigeras (i stället för att jag själv fick bearbeta dem i mitt eget översättningsprogram), till ett lägre pris men med samma tidsåtgång. Därför valde jag att övergå till att arbeta med litterär översättning och om samma utveckling kommer att ske här nu så är jag inte intresserad av att fortsätta. Den ”föröversatta” texten stör mitt eget språk och förstör min kreativitet.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Jag kan inte säga säkert att det beror på AI-översättningar, men för ett år sedan märkte jag en plötslig och betydande nedgång i antalet inkommande uppdrag. Minskningen var så avsevärd att jag kände att jag inte kunde fortsätta inom yrket utan fattade beslutet att omskola mig.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Mycket negativ eftersom AI är i händerna på företag som vill vinstmaximera och inte verkar bry sig om den kreativa processen.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Jag tror att AI kan vara ett bra redskap för översättaren om det är översättaren själv som äger det och kan använda det så som det passar denne bäst. Det avgörande problemet med AI är (den icke-existerande) upphovsrätten och (den otroligt stora) energiförbrukningen. Min åsikt är att AI ska användas för tråkiga repetitiva uppgifter, inte på kreativt arbete som människor tycker om.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

För det första, rent krasst, går det inte att leva på de arvoden som förlagen erbjuder för efterredigering av AI-översättningar. För det andra har jag ingen lust att bidra till att förstöra framtiden för min egen yrkeskår.

Elin Pirttimaa Rosén, verksam som översättare sedan 2016, översätter från franska, engelska och danska till svenska, mestadels barnlitteratur och deckare.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag?
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Jag har ännu inte fått förfrågan från någon uppdragsgivare, men om jag får det kommer jag med största sannolikhet att tacka nej. För det första, rent krasst, går det inte att leva på de arvoden som förlagen erbjuder för efterredigering av AI-översättningar. För det andra har jag ingen lust att bidra till att förstöra framtiden för min egen yrkeskår.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Ja, mina uppdrag har blivit färre, och då menar jag från de förlag som jag tidigare jobbat för och som jag vet har övergått till att översätta med generativa AI-modeller.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Jag har fortfarande hopp om att förlagen ska inse att AI-modellerna inte klarar av det kreativa och att de saknar kommunikativ förmåga. Om jag har förstått det rätt skapar AI-modellerna text baserat på statistiska överväganden – med andra ord stereotypa efterapningar. Jag hoppas att branschen inser att det här inte kommer fungera, såvida inte målet är att utarma och likrikta språket. Å andra sidan vet vi ännu inte hur bra AI-modellerna kommer bli på att översätta. Risken finns att läsarna vänjer sig vid svenska översättningar som kanske är okej, men platta och livlösa.

Sedan betvivlar jag att förlagen kommer så billigt undan som de verkar tro. Det kommer alltid vara enklare för dem att förhandla med oss enskilda frilansare än med techbolagen. De som äger AI-modellerna kommer såklart inte ge bort sina tjänster gratis, särskilt inte om de blir bättre (eller bara passabla). I värsta fall kommer AI-ägarna snart stå för hela bokproduktionen själva, från urval till översättning, till redigering och formgivning, till inläsning och tryckning.

Det är lätt att bli svartsynt. Det verkar som att översättarnas kunskap inte är värd något längre (såvida den inte används för AI-träning). I slutändan kanske branschen delas upp i två: den så kallade enkla genrelitteraturen, som kommer översättas med AI, och den så kallade finlitteraturen. Den kommer troligen utarmas alltmer, men fortfarande översättas av människor, som en sorts kvalitetsstämpel. Det är så sorgligt, för jag tror verkligen att vi behöver all sorts litteratur och att all sorts litteratur förtjänar en mänsklig översättare. Frågan är också hur nya översättare ska lära sig översätta om ingen erbjuder en inkörsport via genrelitteraturen.

Själv har jag hoppats på en lång karriär, att kunna jobba med många olika typer av litteratur och leva på yrket som jag har utbildat mig till, men det verkar högst osäkert idag. Jag har redan funderat på att omskola mig, men det känns otroligt trist när jag har lagt fem år på en masterutbildning och just har börjat hitta in i ett bransch där jag för övrigt trivs väldigt bra.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
En annan viktig aspekt som inte har hörts tillräckligt i debatten är att AI-modellerna inte skulle existera om de inte tränats upp på copyrightskyddat material skapat av människor. Jag anser att det är stöld och att det behövs lagstiftning mot detta. Varför ska techbolagen få tjäna pengar på andras material? Hur försvarar vi vår upphovsrätt? Och det gäller inte bara översättare utan även författare, konstnärer, grafiska designer, röstskådespelare, med flera.

Alla jag hittills har hört uttala sig positivt om generativ AI är personer som jobbar för eller äger AI-bolagen, och som därmed vinner ekonomiskt på att modellerna utvecklas. Något som slår mig är att de här personerna inte alls förstår sig på kreativitet. Ibland tycker jag nästan lite synd om dem, för de måste ha ett väldigt fattigt inre liv om de inte ser skillnad på konst och litteratur skapad av en människa, och själlösa AI-genererade stereotyper.

De verkar heller inte förstå att översättning är ett jobb som kräver kunskap och tid om man vill få ett bra resultat. Men AI-bolagen bryr sig såklart föga om kvaliteten, eftersom de ser en möjlighet att lägga vantarna på våra jobb och arvoden.

Jag är otroligt trött på att få höra att vi översättare kostar för mycket. Om det går sämre för bokbranschen är det knappast översättarnas fel. Om folk läser mindre borde det kanske satsas på läsfrämjande åtgärder och inte på att prångla ut allt fler och allt sämre översättningar. Vi skönlitterära översättare är inte dyra. Saken är att AI-översättningarna heller aldrig kommer vara gratis, för någon kommer alltid vilja ha betalt för tjänsten. För att inte tala om kostnaden för den enorma mängden energi som krävs för att hålla i gång servrarna.

Översättare5 är ett lågbetalt jobb som kräver hantverksskicklighet, noggrannhet, erfarenhet och kreativitet. Och inte minst en känsla för språk. Något som de generativa AI-modellerna aldrig kommer kunna skaffa sig, för de kommunicerar inte, hur gärna techbolagen än vill få oss att tro det. Vi översättare är yrkesutövande litteraturälskare som säljer våra tjänster till en helt rimlig kostnad. Varför inte välja den mänskliga hjärnan? Den drar dessutom ingen ström.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag håller mig borta från verktyg som bygger på gissningar utifrån en kontinuerlig analys av enorma mängder insamlade data med hjälp av automatiska självlärande modeller.

John Swedenmark, verksam som litterär översättare sen 1988, översätter poesi, avancerad skönlitterär prosa och olika slags facktext, mestadels från isländska men även från andra språk.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag håller mig borta från verktyg som bygger på gissningar utifrån en kontinuerlig analys av enorma mängder insamlade data med hjälp av automatiska självlärande modeller. Det blir nämligen mer fel än rätt, och de fel och missförstånd som uppstår kan vara både subtila och lömska.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Eftersom jag jobbar på avancerade språkliga nivåer upplever jag ingen konkurrens. Allmänt sett tror jag att brödjobben kommer att bli mycket färre, i synnerhet på grund av underhållningslitteraturens raskt sjunkande kvalitetskrav, men att det kan uppstå nya slags uppdrag för dem som är duktiga på sitt modersmål. ”Jag kan göra god svenska av det här. Men det kommer att kosta.”

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Vi pratar så mycket om AI att det har blivit metafysiskt, ett slags gudomlighet. Det handlar om självlärande modeller för språkjämförelse med hög felprocent – särskilt om ”översättningen” har gått via ett tredje språk.

Vad vi som kår kan ställa upp är en presentation av vår yrkeskompetens. Djup praktisk kunskap om modersmålet, uppövad skicklighet i att med kritiskt sinne hitta korrekta sakupplysningar, beläsenhet i alla textgenrer, djup rutin i kontrastiv lingvistik (hantverkskunskapen om vari två språk skiljer sig åt) – men framför allt en kompetens för tolkning som tar tillvara språkets mångtydighet och motsägelsefullhet och motverkar utslätning av uttryck och tänkande. Det är vi som är experterna. Varje god översättning är en uppdatering av hela språket.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

AI-översättningens förutsättning är egentligen att ingen bryr sig tillräckligt mycket om språket. Inte förlagen, inte läsarna, inte skolan, inte författarna om de går med på att bli AI-översatta.

Jag heter Ylva Kempe och har arbetat som litterär översättare sedan 1998, främst med barn- och ungdomslitteratur. Jag översätter till svenska från norska, danska och engelska.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag använder ingen form av artificiell intelligens i mitt arbete. Jag använder min egen erfarenhet och språkkänsla, ordböcker, lexikon, ibland synonymordböcker och när det gäller faktauppgifter söker jag naturligtvis på internet. Jag har aldrig känt behov av något annat, och är inte det minsta nyfiken på AI faktiskt. Inte privat heller. Tycker det känns otroligt osexigt.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Jag har inte upplevt något konkret fall av konkurrens från AI-översättning själv, dvs att jag hotats till att acceptera lägre ersättning för att inte uppdraget ska gå till AI i stället eller så. Men alla som har ögon i skallen och lite föreställningsförmåga inser ju att det är nästa steg åtminstone för den sortens böcker där man redan valt bort språket och bara ser till säljande ”berättelser”. Ett större problem än att AI suger på översättning är kanske att många läsare redan vant sig av med ett varierat och utvecklande språk. OCH att förlagen inte tar sitt ansvar att se till att I SYNNERHET barn och unga får med sig ett bra språk när de läser. Det torde vara allom bekant vid det här laget att språket är det viktigaste man tar med sig ut i vuxenlivet och samhället.

Ett problem är också att det hävdas att det går att ”fixa till” en AI-översättning i efterhand så att den blir bra. Det är inte sant. En dålig översättning av en mänsklig översättare går nästan alltid att redigera till god kvalitet. Men en robot är alltid en robot, den kommer aldrig att förstå det som sägs mellan raderna och det kommer att skina igenom hur man än försöker bättra på texten. För att ens få den i närheten av litteratur skulle det dessutom behövs så många ingrepp att man måste fråga sig varför man skulle gå en så lång omväg. Och om redigeraren eller ”lingvisten” som de kallar det tar något som helst betalt så borde det ju dessutom bli dyrare än att göra det rätt från början.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
AI-översättningens förutsättning är egentligen att ingen bryr sig tillräckligt mycket om språket. Inte förlagen, inte läsarna, inte skolan, inte författarna om de går med på att bli AI-översatta. Och framför allt inte de styrande, de med makt att fördela litteraturstöd osv. Det behövs folk på barrikaderna som slåss för språket – stort tack därför till er på Förbundet som faktiskt försöker dra i nödbromsen!

Jag tror inte att alla böcker riskeras att AI-översättas i framtiden. Men risken är att det blir en liten exklusiv skara som får mänsklig röst i översättning. Och man vill ju gärna att även bokslukare, nybörjare, krimknarkare, slöläsare och alla andra ska få sig ett gott språk till livs. Ju mer skräp man äter desto sämre mår man och förstår man, och desto mindre makt att påverka sitt liv får man.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Vi måste försöka få förlagen att förstå att AI kan användas som ett verktyg av översättarna, på översättarnas villkor, inte förlagens och tech-företagens.

Lena Jonsson, litterär översättare från engelska till svenska sedan 1995.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Inte haft behov eller anledning, samt allmän motvilja från min sida.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, inte personligen, men känner yngre kolleger som med goda skäl känner sig hotade.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Det ter sig oerhört osäkert just nu, tycker jag. Står och väger, liksom. För drygt ett år sen kände jag mig mkt pessimistisk. Nu jobbar jag själv med ett förlag som inte vill veta av ai-översättningar och är på väg att få kontrakt på en översättning där kontraktet med agenten stipulerar att ai inte får användas i översättningen. Kanske att förlagen börjar nyktra till? Eller så är det bara tecken på att marknaden skiktas i ”fin” och ”dålig” litteratur – dvs kvalitet blir en klassfråga.

Det jobbas en hel del fackligt med information till både allmänheten och författare här i Sverige och i Europa genom författares och översättares organisationer. Det är bra och kanske kan vi göra oss hörda. Men penningen brukar ju övertrumfa kvaliteten i vårt kapitalistiska samhälle.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Vi måste försöka få förlagen att förstå att AI kan användas som ett verktyg av översättarna, _på översättarnas villkor_, inte förlagens och tech-företagens. Det finns redan sådana verktyg som användare kan ha lokalt på sin dator. AI ska inte leda till lägre arvoden för ”textstädning”, men kanske faktiskt ge översättningar med bättre kvalitet. Och vi måste övertyga författarna om att stå på vår sida.

I mina mest pessimistiska stunder är jag glad för min egen skull att jag är i pensionsåldern och kan välja att lämna, men jag tycker synd om de yngre.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Känns skrämmande om AI ska ta över. Risken finns att många oseriösa – som inte bryr sig om författarens egenart, att AI inte kan tolka en författares stil. Att AI gör litteraturen – och språket – fattigare. Vilket språk det än rör sig om.

Helena Mansén, är ingen översättare utan författare – egenutgivare – med 8 utgivna böcker plus en som är översatt. Hon vill ändå svara på nedanstående frågor, då det är ett mycket hett och svårt ämne, detta med AI.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller, CAT-verktyg eller annat.)
Nej.

Men se ändå svar under ja.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?

Jag laddade ner programmet DeepL för att testa. Såg vid första anblicken genast en del brister – men blev ändå ganska överraskad hur snabbt och – sisådär ganska – väl den översatte.

Jag lät på detta sätt på prov översätta baksidan till min senaste bok – och skicka en test av baksidetexten till ovan nämnda franska väninna som är extremt välutbildad på engelska språket.

Hon dissade texten direkt. Jag fick tillbaka den med ett antal rödmarkering där AI inte bara missförstått sammanhanget, men också hade för mycket ”svengelska”, dvs översatt ganska rakt av. Istället för att använda sig av andra (nödvändiga) ordföljder och svängningar att säga saker.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Har svårt att tro att en AI-översättning kan ersätta en författares egenartade stil som sätter ton, stämning, språkstil osv.

Känns skrämmande om AI ska ta över. Risken finns att många oseriösa – som inte bryr sig om författarens egenart, att AI inte kan tolka en författares stil. Att AI gör litteraturen – och språket – fattigare. Vilket språk det än rör sig om.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!

Jag själv som inte haft råd att anlita en översättare till mina böcker – måste erkänna att det här med AI kändes lockande för att få ut mina böcker på ett annat språk. Tänkte att man kanske kan göra så som står skrivet i mailet från Översättarsektionen (att man inte bör göra), att man kanske vill göra en översatt ”råkopia” och ha som grund för att sedan låta en översättare gå igenom och rätta och förbättra. Men jag tror att det skulle innebära minst lika mycket arbete som för en professionell översättare att själv översätta allt från grunden. Blir krångligt att ändra ordföljder och få till rätta uttryck i efterhand, då en professionell översättare kan göra det från början.

Dessutom läser inte AI hela boken från början till slut innan den börjar översätta. Är viktigt att som översättare veta hela handlingen, hela tonen rätt igenom.

Så – jag har skippat tanken – om jag ens har haft den – på att låta AI hjälpa till med översättningen.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag erbjöds att redigera en AI-översättning och prövade men tyckte att min språkkänsla påverkades för mycket av det erbarmliga och opålitliga språket.

Maggie Andersson, översättare av såväl skönlitteratur som facklitteratur sedan 2006, från engelska till svenska.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller, CAT-verktyg eller annat.)
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Jag litar inte på svaren jag får och ser därför inte hur jag skulle vara hjälpt av att AI översätter. För en god översättning behövs översättningskunskap, mänsklig livserfarenhet, språkkänsla och allmän fingertoppskänsla. Det har inte AI.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Ja, ett av förlagen jag tidigare översatte åt har gått över till AI-översättning för en del av sin utgivning. Jag erbjöds att redigera en AI-översättning och prövade men tyckte att min språkkänsla påverkades för mycket av det erbarmliga och opålitliga språket. För att det skulle bli en bra översättning i slutändan hade jag behövt börja om från början och möjligen jämföra enstaka meningar i min egen översättning med den AI-genererade, men det var inte möjligt med de förutsättningar som fanns i form av tid och ekonomisk ersättning.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Om förlagen fortsätter att bortse från den försämrade språkliga kvaliteten i AI-översatta böcker tror jag att litterära översättare går en mörk framtid till mötes. Men i takt med att allt fler utländska författare säger nej till att deras böcker AI-översätts och att allt fler läsare ryggar för AI-översatta böcker är jag övertygad om att förlagen inser problemen och intar en annan hållning. Dessutom är AI-översättning inte en framkomlig väg om man som förlag vill vara miljömedveten med tanke på att AI slukar massor av energi.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Många AI-förespråkare hävdar att AI bara kommer att bli bättre och bättre, men då glömmer de problemet med att AI successivt kommer att ”lära sig” av sig självt – textmassan som AI grundar sina lösningar på kommer ju att innehålla allt fler AI-genererade texter med ett torftigt och osvenskt språk om utvecklingen fortgår. Detta kommer att påverka AI-språket negativt och det blir en nedåtgående spiral. Jag kan också förvånas över att förlagsbranschen hellre sponsrar de pengahungriga teknikföretagen än investerar i ett kreativt översättarskrå som riskerar att gå under om AI tar över deras levebröd. Det goda språket måste alltid värnas och för det behövs bland annat kunniga översättare. AI är ett utomordentligt redskap för vissa områden i samhället men bör hållas borta från kreativa yrken. Allt som kan göras bör inte göras.