Aktuellt › Översättarröster om AI: Johan Sandberg McGuinne

Översättarröster om AI: Johan Sandberg McGuinne

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

 

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag själv ser stora etiska problem med AI, och vill därför inte bidra till att ”ge bort” språk, kultur, och kunskap till ett system vars grundtanke är att på sikt ersätta mig.

Johan Sandberg McGuinne är en sydsamisk och skotsk gaelisk författare, kulturarbetare, jojkare, översättare och lärare.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag?
Nej, jag undviker AI i så stor mån som möjligt som litterär översättare. Däremot har jag som lärare prövat att be mina elever att använda chat-gpt för att förklara grammatiska fel i deras texter, men eftersom chat-gpt automatiskt går via engelskan när eleverna skriver på svenska, samtidigt som de t.ex. skrivit en text på tyska så blir svaren ofta missvisande. Problemet med AI är att man så lätt luras att tro att de svar man får är bra, utifrån hur chatbottar är uppbyggda – de kan ge totalt fel svar, men är ändå övertygande – och det i sin tur riskerar att påverka det språk vi använder.

Jag själv ser stora etiska problem med AI, och vill därför inte bidra till att ”ge bort” språk, kultur, och kunskap till ett system vars grundtanke är att på sikt ersätta mig.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, mitt språk är för litet för att i dagsläget vara hotat av AI. Däremot finns en övertro på AI från folk som gärna hade sett att samiska översättare kunde ersättas av AI, på grund av höga ord/teckenpriser. 

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Jag ser behovet av en massiv mobilisering, för att inte dränkas av förlag och andra som gärna vill ”cut out the middleman” när de ger ut böcker.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Som författare, lärare, översättare och språkarbetare ser jag från ett urfolksetiskt perspektiv stora risker med att använda AI för att skapa översättningar av samiska texter, och kanske ännu hellre till samiska språk, än från samiska språk.

Dels saknas i dagsläget den teknik som krävs för att en AI-genererad översättning på samiska skulle låta bra, och även om den nordsamiska AI-översättningsmaskin som finns att tillgå via Divvun och Nuerotõlge är ”okej”, så befinner sig de samiska språken i en revitaliseringsfas där översättningar gjorda av modersmålstalare och flytande andraspråkstalare är av största vikt för att fånga ett naturligt språk, som AI av idag inte kan efterhärma, då det inte bara handlar om att skapa en fyrkantig ”nästan-text”, men också om att fånga en naturlig röst och ett naturligt sätt att uttrycka sig på i text som barn, vuxna och unga, oavsett om de är modersmålstalande eller håller på att ta tillbaka sitt språk kan känna sig bekväm med.

Varje författare och bokredaktör äger sin egen text, men personligen ser jag stora problem utifrån en urfolksetik med att överlåta det samiska språkarbetet åt AI, i synnerhet då det korpus som finns idag är för litet för att AI skall kunna skapa trovärdiga, korrekta översättningar till samiska, och framtagandet av en bra AI på samiska skulle behöva bygga på ett användande av radiomaterial tillika ett olagligt användande av all tryckt samisk litteratur som någonsin getts ut, där de som spelats in eller skrivit texter inte lämnat sitt godkännande till att få sina texter och röster använda för att träna AI, vilket i sin tur skulle bryta mot GDPR-förordningen.

Vi ger idag bort väldigt mycket av oss själva till AI, utan att tänka över konsekvenserna av detta ivriga initiala användande på lång sikt, och jag personligen tillhör de mer skeptiska, och står även för det.

Som översättare vet jag att det kan upplevas som att AI kan vara till hjälp för enklare delar mellan stora språk, men att en översättning ändå kräver en mänsklig närvaro för att fungera, och förmedla samma känsla som en organisk originaltext. Jag menar att det samma gäller med böcker på minoritetsspråk, där det av autenticitetsskäl blir än viktigare med mänskliga översättare.