Översättarröster om AI: Erik MacQueen

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Däremot känner jag att allt tal om AI:s påstådda förträfflighet har skapat ett psykologiskt klimat i förlagsbranschen som har påverkat oss översättare negativt – det har bara betraktats som ett faktum från vissa håll att AI kommer att ta över.

Erik MacQueen, verksam som litterär översättare från engelska sedan 2011. Översätter både skönlitteratur och sakprosa.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag?
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Jag upplever inte att AI-verktygen är till någon större hjälp när det gäller de moment i översättningsarbetet som är verkligt tidskrävande – alltså stilistiska avvägningar och terminologiska val.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Både ja och nej. Jag har än så länge inte sett att den typen av böcker jag i regel översätter skulle börja göras av AI. Däremot känner jag att allt tal om AI:s påstådda förträfflighet har skapat ett psykologiskt klimat i förlagsbranschen som har påverkat oss översättare negativt – det har bara betraktats som ett faktum från vissa håll att AI kommer att ta över.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Det kommer att vara viktigt hur vi översättare och Författarförbundet hanterar situationen de närmaste åren. Det vore farligt om kvaliteten urholkas av AI-översättningar och vi översättare blir förpassade till att ”tvätta” hopplöst tondöva texter. Men ett större hot i nuläget är att förlagen på vissa sätt tycks ha tappat tron på den översatta litteraturen. Mitt intryck är att man ur ett marknadsföringsperspektiv inte heller satsar lika hårt på de böcker som ändå översätts. Jag förstår att det kanske inte finns pengar till annonsering i tunnelbanan, men att göra fler än ett futtigt inlägg på Instagram när en bok kommer ut borde man ju kunna kosta på sig. Man matar på med inlägg om böcker som redan säljer, vilket jag kan tycka är en smula märkligt. Att översättningar säljer dåligt blir på något plan då en självuppfyllande profetia.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Min skepsis mot AI har i grunden att göra med att litterär översättning i någon mån är det omöjligas konst. AI-verktyg är säkert jättebra inom områden där det finns ett svar eller ett resultat som är otvetydigt rätt, komplexa matematiska uträkningar och liknande. Men att översätta ett litterärt verk följer inte alltid en digital och algoritmisk logik. Alla som någon gång har satt sig ner vid datorn med ambitionen att göra en helt perfekt översättning av en bok vet att man stöter på patrull redan efter ett par meningar. Man misslyckas omedelbart och det är i försöken att ta sig runt det misslyckandet som det skapande översättandet blir fruktbart och givande, både för översättaren själv och den tänkta läsaren. Jag tvivlar på att AI kan förmås resonera på det viset.