Översättarröster om AI: Niclas Hval

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag har slängt in en och annan särskilt krånglig mening i DeepL för att se hur jag inte ska lösa det. Det har gett mig mod att bygga om meningen helt.

Niclas Hval, verksam som litterär översättare sedan 2001, översätter från engelska till svenska.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag?
Det har hänt att jag har experimenterat med det.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Jag har slängt in en och annan särskilt krånglig mening i DeepL för att se hur jag inte ska lösa det. Det har gett mig mod att bygga om meningen helt. Och så har jag i en sakprosabok testat att slänga in slutnoterna (som utgjorde mer än 100 sidor, men som en kort bit in i arbetet skrotades) i samma artificiella neuronnätverk för att få svensk formatering på citat och annat, och alla namn korrekt stavade, och även om eventuell löpande text i noterna oftast fick göras om från grunden kändes det som en liten hjälp i ett ganska tradigt pill.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, inte personligen. Några studenter (jag undervisar på deltid i översättning också) har dock rapporterat att en del brödjobb i form av formelartad genreprosa har börjat försvinna och att man kan få uppdrag som texttvättare av AI-översatt text i stället. Ett större hot för mig just nu är att antalet engelska översättningar minskar i takt med att svenskarna verkar föredra att läsa på engelska. Jag som är trebarnsfar märker också hur oändligt mycket bättre de är på engelska än jag var i deras ålder, så om svenskarna nu tror att de är bra på engelska som kommer den bokköpande befolkningen faktiskt att vara mycket bättre på engelska inom en generation eller så.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Jag tror att AI kommer ta över en del av de jobb som nu görs av människor, böcker där språket inte är det viktigaste för författarna, förlagen och läsarna. Det kommer alltså att bli svårare än det redan är för fler att försörja sig helt på översättning. Men det kommer att finnas en kärna av litteratur kvar – hur stor den blir återstår att se, och det är något vi måste jobba hårt fackligt för – där varken författare, förlag eller läsare kommer att acceptera AI-översättning även om den blir mycket, mycket vassare än nu.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Det kan nog bli så att fler översättare behöver bli mångsysslare, lite som det redan är för översättare av ”små” språk – och för de flesta författare. Dessutom kommer arbetsstipendierna att bli viktigare än någonsin. Kanske behövs det någon ytterligare stödform när biblioteken lånar ut fler och fler AI-översatta verk och utlåningen av verkliga upphovspersoners verk sjunker?