Månad: oktober 2024

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag håller mig borta från verktyg som bygger på gissningar utifrån en kontinuerlig analys av enorma mängder insamlade data med hjälp av automatiska självlärande modeller.

John Swedenmark, verksam som litterär översättare sen 1988, översätter poesi, avancerad skönlitterär prosa och olika slags facktext, mestadels från isländska men även från andra språk.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag håller mig borta från verktyg som bygger på gissningar utifrån en kontinuerlig analys av enorma mängder insamlade data med hjälp av automatiska självlärande modeller. Det blir nämligen mer fel än rätt, och de fel och missförstånd som uppstår kan vara både subtila och lömska.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Eftersom jag jobbar på avancerade språkliga nivåer upplever jag ingen konkurrens. Allmänt sett tror jag att brödjobben kommer att bli mycket färre, i synnerhet på grund av underhållningslitteraturens raskt sjunkande kvalitetskrav, men att det kan uppstå nya slags uppdrag för dem som är duktiga på sitt modersmål. ”Jag kan göra god svenska av det här. Men det kommer att kosta.”

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Vi pratar så mycket om AI att det har blivit metafysiskt, ett slags gudomlighet. Det handlar om självlärande modeller för språkjämförelse med hög felprocent – särskilt om ”översättningen” har gått via ett tredje språk.

Vad vi som kår kan ställa upp är en presentation av vår yrkeskompetens. Djup praktisk kunskap om modersmålet, uppövad skicklighet i att med kritiskt sinne hitta korrekta sakupplysningar, beläsenhet i alla textgenrer, djup rutin i kontrastiv lingvistik (hantverkskunskapen om vari två språk skiljer sig åt) – men framför allt en kompetens för tolkning som tar tillvara språkets mångtydighet och motsägelsefullhet och motverkar utslätning av uttryck och tänkande. Det är vi som är experterna. Varje god översättning är en uppdatering av hela språket.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

AI-översättningens förutsättning är egentligen att ingen bryr sig tillräckligt mycket om språket. Inte förlagen, inte läsarna, inte skolan, inte författarna om de går med på att bli AI-översatta.

Jag heter Ylva Kempe och har arbetat som litterär översättare sedan 1998, främst med barn- och ungdomslitteratur. Jag översätter till svenska från norska, danska och engelska.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag använder ingen form av artificiell intelligens i mitt arbete. Jag använder min egen erfarenhet och språkkänsla, ordböcker, lexikon, ibland synonymordböcker och när det gäller faktauppgifter söker jag naturligtvis på internet. Jag har aldrig känt behov av något annat, och är inte det minsta nyfiken på AI faktiskt. Inte privat heller. Tycker det känns otroligt osexigt.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Jag har inte upplevt något konkret fall av konkurrens från AI-översättning själv, dvs att jag hotats till att acceptera lägre ersättning för att inte uppdraget ska gå till AI i stället eller så. Men alla som har ögon i skallen och lite föreställningsförmåga inser ju att det är nästa steg åtminstone för den sortens böcker där man redan valt bort språket och bara ser till säljande ”berättelser”. Ett större problem än att AI suger på översättning är kanske att många läsare redan vant sig av med ett varierat och utvecklande språk. OCH att förlagen inte tar sitt ansvar att se till att I SYNNERHET barn och unga får med sig ett bra språk när de läser. Det torde vara allom bekant vid det här laget att språket är det viktigaste man tar med sig ut i vuxenlivet och samhället.

Ett problem är också att det hävdas att det går att ”fixa till” en AI-översättning i efterhand så att den blir bra. Det är inte sant. En dålig översättning av en mänsklig översättare går nästan alltid att redigera till god kvalitet. Men en robot är alltid en robot, den kommer aldrig att förstå det som sägs mellan raderna och det kommer att skina igenom hur man än försöker bättra på texten. För att ens få den i närheten av litteratur skulle det dessutom behövs så många ingrepp att man måste fråga sig varför man skulle gå en så lång omväg. Och om redigeraren eller ”lingvisten” som de kallar det tar något som helst betalt så borde det ju dessutom bli dyrare än att göra det rätt från början.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
AI-översättningens förutsättning är egentligen att ingen bryr sig tillräckligt mycket om språket. Inte förlagen, inte läsarna, inte skolan, inte författarna om de går med på att bli AI-översatta. Och framför allt inte de styrande, de med makt att fördela litteraturstöd osv. Det behövs folk på barrikaderna som slåss för språket – stort tack därför till er på Förbundet som faktiskt försöker dra i nödbromsen!

Jag tror inte att alla böcker riskeras att AI-översättas i framtiden. Men risken är att det blir en liten exklusiv skara som får mänsklig röst i översättning. Och man vill ju gärna att även bokslukare, nybörjare, krimknarkare, slöläsare och alla andra ska få sig ett gott språk till livs. Ju mer skräp man äter desto sämre mår man och förstår man, och desto mindre makt att påverka sitt liv får man.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Vi måste försöka få förlagen att förstå att AI kan användas som ett verktyg av översättarna, på översättarnas villkor, inte förlagens och tech-företagens.

Lena Jonsson, litterär översättare från engelska till svenska sedan 1995.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Inte haft behov eller anledning, samt allmän motvilja från min sida.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej, inte personligen, men känner yngre kolleger som med goda skäl känner sig hotade.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Det ter sig oerhört osäkert just nu, tycker jag. Står och väger, liksom. För drygt ett år sen kände jag mig mkt pessimistisk. Nu jobbar jag själv med ett förlag som inte vill veta av ai-översättningar och är på väg att få kontrakt på en översättning där kontraktet med agenten stipulerar att ai inte får användas i översättningen. Kanske att förlagen börjar nyktra till? Eller så är det bara tecken på att marknaden skiktas i ”fin” och ”dålig” litteratur – dvs kvalitet blir en klassfråga.

Det jobbas en hel del fackligt med information till både allmänheten och författare här i Sverige och i Europa genom författares och översättares organisationer. Det är bra och kanske kan vi göra oss hörda. Men penningen brukar ju övertrumfa kvaliteten i vårt kapitalistiska samhälle.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Vi måste försöka få förlagen att förstå att AI kan användas som ett verktyg av översättarna, _på översättarnas villkor_, inte förlagens och tech-företagens. Det finns redan sådana verktyg som användare kan ha lokalt på sin dator. AI ska inte leda till lägre arvoden för ”textstädning”, men kanske faktiskt ge översättningar med bättre kvalitet. Och vi måste övertyga författarna om att stå på vår sida.

I mina mest pessimistiska stunder är jag glad för min egen skull att jag är i pensionsåldern och kan välja att lämna, men jag tycker synd om de yngre.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Känns skrämmande om AI ska ta över. Risken finns att många oseriösa – som inte bryr sig om författarens egenart, att AI inte kan tolka en författares stil. Att AI gör litteraturen – och språket – fattigare. Vilket språk det än rör sig om.

Helena Mansén, är ingen översättare utan författare – egenutgivare – med 8 utgivna böcker plus en som är översatt. Hon vill ändå svara på nedanstående frågor, då det är ett mycket hett och svårt ämne, detta med AI.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller, CAT-verktyg eller annat.)
Nej.

Men se ändå svar under ja.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?

Jag laddade ner programmet DeepL för att testa. Såg vid första anblicken genast en del brister – men blev ändå ganska överraskad hur snabbt och – sisådär ganska – väl den översatte.

Jag lät på detta sätt på prov översätta baksidan till min senaste bok – och skicka en test av baksidetexten till ovan nämnda franska väninna som är extremt välutbildad på engelska språket.

Hon dissade texten direkt. Jag fick tillbaka den med ett antal rödmarkering där AI inte bara missförstått sammanhanget, men också hade för mycket ”svengelska”, dvs översatt ganska rakt av. Istället för att använda sig av andra (nödvändiga) ordföljder och svängningar att säga saker.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Har svårt att tro att en AI-översättning kan ersätta en författares egenartade stil som sätter ton, stämning, språkstil osv.

Känns skrämmande om AI ska ta över. Risken finns att många oseriösa – som inte bryr sig om författarens egenart, att AI inte kan tolka en författares stil. Att AI gör litteraturen – och språket – fattigare. Vilket språk det än rör sig om.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!

Jag själv som inte haft råd att anlita en översättare till mina böcker – måste erkänna att det här med AI kändes lockande för att få ut mina böcker på ett annat språk. Tänkte att man kanske kan göra så som står skrivet i mailet från Översättarsektionen (att man inte bör göra), att man kanske vill göra en översatt ”råkopia” och ha som grund för att sedan låta en översättare gå igenom och rätta och förbättra. Men jag tror att det skulle innebära minst lika mycket arbete som för en professionell översättare att själv översätta allt från grunden. Blir krångligt att ändra ordföljder och få till rätta uttryck i efterhand, då en professionell översättare kan göra det från början.

Dessutom läser inte AI hela boken från början till slut innan den börjar översätta. Är viktigt att som översättare veta hela handlingen, hela tonen rätt igenom.

Så – jag har skippat tanken – om jag ens har haft den – på att låta AI hjälpa till med översättningen.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Jag erbjöds att redigera en AI-översättning och prövade men tyckte att min språkkänsla påverkades för mycket av det erbarmliga och opålitliga språket.

Maggie Andersson, översättare av såväl skönlitteratur som facklitteratur sedan 2006, från engelska till svenska.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller, CAT-verktyg eller annat.)
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Jag litar inte på svaren jag får och ser därför inte hur jag skulle vara hjälpt av att AI översätter. För en god översättning behövs översättningskunskap, mänsklig livserfarenhet, språkkänsla och allmän fingertoppskänsla. Det har inte AI.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Ja, ett av förlagen jag tidigare översatte åt har gått över till AI-översättning för en del av sin utgivning. Jag erbjöds att redigera en AI-översättning och prövade men tyckte att min språkkänsla påverkades för mycket av det erbarmliga och opålitliga språket. För att det skulle bli en bra översättning i slutändan hade jag behövt börja om från början och möjligen jämföra enstaka meningar i min egen översättning med den AI-genererade, men det var inte möjligt med de förutsättningar som fanns i form av tid och ekonomisk ersättning.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Om förlagen fortsätter att bortse från den försämrade språkliga kvaliteten i AI-översatta böcker tror jag att litterära översättare går en mörk framtid till mötes. Men i takt med att allt fler utländska författare säger nej till att deras böcker AI-översätts och att allt fler läsare ryggar för AI-översatta böcker är jag övertygad om att förlagen inser problemen och intar en annan hållning. Dessutom är AI-översättning inte en framkomlig väg om man som förlag vill vara miljömedveten med tanke på att AI slukar massor av energi.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Många AI-förespråkare hävdar att AI bara kommer att bli bättre och bättre, men då glömmer de problemet med att AI successivt kommer att ”lära sig” av sig självt – textmassan som AI grundar sina lösningar på kommer ju att innehålla allt fler AI-genererade texter med ett torftigt och osvenskt språk om utvecklingen fortgår. Detta kommer att påverka AI-språket negativt och det blir en nedåtgående spiral. Jag kan också förvånas över att förlagsbranschen hellre sponsrar de pengahungriga teknikföretagen än investerar i ett kreativt översättarskrå som riskerar att gå under om AI tar över deras levebröd. Det goda språket måste alltid värnas och för det behövs bland annat kunniga översättare. AI är ett utomordentligt redskap för vissa områden i samhället men bör hållas borta från kreativa yrken. Allt som kan göras bör inte göras.

– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Det är alltså inte bara så att översättarna riskerar att bli av med sina jobb. Det är också så att förlagen riskerar att bli av med sina översättare. Så frågan är vem som ska översätta alla böcker som AI inte klarar i framtiden?

Johanna Svartström, verksam som litterär översättare sedan 2003, översätter från spanska och engelska, alla möjliga genrer.

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller, CAT-verktyg eller annat.)
Nej.

Om ja – hur? Om nej – varför inte?
Det känns alldeles för osäkert att ta hjälp av Chat GPT med efterforskningsarbetet. Man kan aldrig lita på att man får korrekta svar, och det blir svårare att värdera källan. Då kan jag lika gärna gå direkt till en källa jag vet är trovärdig.

När det gäller själva översättningsarbetet har jag provat att mata in korta stycken av mina böcker i DeepL, men jag kunde snabbt konstatera att verktyget inte kan hjälpa mig med något av det som är svårt eller tar tid med litterär översättning. AI klarar – för det mesta – det allra enklaste, men de lätta partierna går inte snabbare att översätta bara för att jag tar omvägen via ett AI-verktyg, eftersom jag ändå måste granska och gå igenom varenda formulering. Och när det gäller de normalsvåra och svåra partierna är AI helt odugligt. Jag vill heller inte att min språkkänsla ska störas av att jag hela tiden matas med AI:s dåliga förslag.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Nej.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?
Mycket dystert. Ungefär varannan dag är jag övertygad om att vår yrkeskår kommer att försvinna oavsett om AI-verktygen någon gång blir bra på att översätta litteratur eller inte. Det ständiga hotet från AI har redan börjat skrämma bort folk från yrket. Jag tror också att det kommer att få återväxten i vår yrkeskår att stanna av, och eftersom medelåldern bland dagens yrkesverksamma litterära översättare är så hög kommer många att gå i pension de närmsta åren och inte ersättas. Det är alltså inte bara så att översättarna riskerar att bli av med sina jobb. Det är också så att förlagen riskerar att bli av med sina översättare. Så frågan är vem som ska översätta alla böcker som AI inte klarar i framtiden?

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
De stora språkmodellerna som AI-verktygen bygger på har matats med ofantliga mängder text. Problemet är att språkmodellerna enbart har matats med och tränats på just text – data – digitalt material. Som om stora textmängder vore det enda som behövdes för att översätta litteratur.

Många tror dessutom att AI-modellerna kommer att bli bättre på att översätta litteratur om vi matar dem med ännu mer text, tränar dem på ännu bättre texter. Men saken är den att det man egentligen skulle behöva träna språkmodellerna på är känslor och sinnesförnimmelser. Man skulle behöva mata in världsvana, upplevelser och livserfarenhet i dem. Ge dem träningsdata i form av mellanmänskliga relationer. Träna dem på flexibilitet, lyhördhet, eftertänksamhet och associationsförmåga – mata in tålamod, omsorg, omdöme och förnuft i dem. Man behöver träna dem på slutledningsförmåga, inlevelseförmåga, lära dem överblick och helhetsintryck. Gärna också lojalitet, etik och moral, omtanke. Man behöver se till att de får i sig fingertoppskänsla, språkkänsla och musiköra, men även ge dem en skopa misstänksamhet och skepsis. De behöver tränas på fantasi; de behöver matas med humor; de behöver fyllas med kreativitet. Sist men inte minst behöver de en rejäl dos yrkesstolthet. Kom igen när ni har lyckats med det, AI-utvecklare.