Översättarröster om AI: John Swedenmark
– de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens
Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.
Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.
Jag håller mig borta från verktyg som bygger på gissningar utifrån en kontinuerlig analys av enorma mängder insamlade data med hjälp av automatiska självlärande modeller.
John Swedenmark, verksam som litterär översättare sen 1988, översätter poesi, avancerad skönlitterär prosa och olika slags facktext, mestadels från isländska men även från andra språk.
Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)
Jag håller mig borta från verktyg som bygger på gissningar utifrån en kontinuerlig analys av enorma mängder insamlade data med hjälp av automatiska självlärande modeller. Det blir nämligen mer fel än rätt, och de fel och missförstånd som uppstår kan vara både subtila och lömska.
Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?
Eftersom jag jobbar på avancerade språkliga nivåer upplever jag ingen konkurrens. Allmänt sett tror jag att brödjobben kommer att bli mycket färre, i synnerhet på grund av underhållningslitteraturens raskt sjunkande kvalitetskrav, men att det kan uppstå nya slags uppdrag för dem som är duktiga på sitt modersmål. ”Jag kan göra god svenska av det här. Men det kommer att kosta.”
Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!
Vi pratar så mycket om AI att det har blivit metafysiskt, ett slags gudomlighet. Det handlar om självlärande modeller för språkjämförelse med hög felprocent – särskilt om ”översättningen” har gått via ett tredje språk.
Vad vi som kår kan ställa upp är en presentation av vår yrkeskompetens. Djup praktisk kunskap om modersmålet, uppövad skicklighet i att med kritiskt sinne hitta korrekta sakupplysningar, beläsenhet i alla textgenrer, djup rutin i kontrastiv lingvistik (hantverkskunskapen om vari två språk skiljer sig åt) – men framför allt en kompetens för tolkning som tar tillvara språkets mångtydighet och motsägelsefullhet och motverkar utslätning av uttryck och tänkande. Det är vi som är experterna. Varje god översättning är en uppdatering av hela språket.