Jan Henrik Swahn
Jan Henrik Swahn översätter från: främst polska, danska, franska och grekiska till svenska. Bor i Stockholm men vistas periodvis i Grekland.
Vad översätter du just nu?
Just nu är jag i slutfasen av att översätta alla Olga Tokarczuks noveller som jag inte tidigare översatt till svenska. Det blir en fin bok som kommer ut på förlaget Ariel i vår. Eftersom de flesta av novellerna är hämtade från Spel på många små trummor borde boken heta så. Problemet är att den titeln är upptagen. Så heter nämligen det lilla urval jag översatte för drygt femton år sedan och som blev svenska läsares första möte med Tokarczuk. Men det problemet löser vi säkert.
Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag har aldrig valt att bli översättare. Jag ville bli författare och blev det också. Men då förlaget Legenda plötsligt saknade översättare till den franske författaren Hervé Guiberts kultroman Blinda fick jag chansen och tog den. Det har blivit många böcker sedan dess och det har alltid varit småförlag som anlitat mig. Enda undantaget har varit Pia Tafdrup som kom ut på då stora men nu inte fullt så stora W&W men det var för att hon krävde att få mig som översättare.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
Jag har inga vanliga arbetsdagar och lyckas aldrig etablera annat än ovanor. Men om man slår ihop de minst extrema arbetsdagarna och sedan räknar ut genomsnittet ser det ut ungefär så här: Jag stiger upp fem och börjar översätta. Kroppen skriker efter kaffe men jag är benhård och säger åt den att här är det lön efter prestation som gäller. När en sida är översatt får kroppen kaffe. Kroppen gråter och har sig men jag är benhård. Och så blir sidan översatt, kaffet sätts på, ostmackor ställs fram, jag pausar en stund och fortsätter sedan översätta. Beroende på deadline har jag ett mått på hur många sidor per dag jag måste åstadkomma. Minst ett par gånger i veckan räknar jag ut med flera decimaler hur jag ligger till. Det är en komplicerad kalkyl där sådant som utrymme för oväntade och lukrativa jobb måste vägas in, liksom sådant som att andra hälften av en bok alltid går snabbare att översätta än första hälften. Jag kan också plötsligt få stark lust att inte översätta utan i stället skriva eget. Kort sagt; om jag räknar ut att jag måste översätta fyra sidor om dagen för att bli klar i tid försöker jag översätta fem sidor i stället, för att få marginal. Hittills har jag alltid blivit klar i tid, tyvärr.
Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Överallt där det går att översätta. På flygplatser, i busskön, i olivträd, på durken i racerbåtar, i köket, på arbetsrummet, medan jag pratar i telefon.
Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Jag sätter aldrig på musik när jag ska översätta. Men på fester och i folksamlingar händer det att andra sätter på musik och då kan jag ju inte sluta översätta för den sakens skull.
Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag skriver egna romaner. Tolv stycken har det blivit hittills. I början kallades jag för författare, sedan för författare och översättare. Numera kallas jag för översättare och författare. Sanningen är att jag även är olivbonde, korrekturläsare, redaktör och lektör.
Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Svenska språket är så otroligt korrekt och städat så när författare jag översätter raljerar över till exempel sexistiska eller patriarkala ord och vändningar i sina egna modersmål blir det otroligt svårt för mig att översätta rakt av. Omskrivningar måste nästan alltid till. När det gäller svenska ord som jag längtar efter att använda så är det nog bättre att inte försöka. Det blir alltid skruvat. Darlings to kill.
Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
I Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk finns en scen när en katolsk biskop försöker komma ihåg vad frankisterna kallar sig. Han klottrar ner en massa namn, alla fel, det ena fjantigare än det andra. Jag blev inspirerad och lyckades åstadkomma ett stycke svenskt klotter som inte stod biskopens långt efter i fråga om fjantighet. Min förläggare visade sig senare kunna versen utantill. Bra betyg, tycker jag!
Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Det var nog när jag översatte Per Højholts utsökta noveller (Salamandern och andra återvändsgränder, Legenda). Där översatte jag på ett ställe det danska ordet ”kærtegn” med ”kärtecken”. Korrekt är förstås ”smekning”. Problemet är att jag när jag översätter från danska som jag ibland ser som mitt andra modersmål – jag växte upp i Danmark mellan 3 och 11, viktiga och identitetsskapande år i en människas liv – är att jag efter ett tag börjar tänka på danska. Det går snabbare att översätta eftersom jag nästan inte behöver slå upp något. Å andra sidan krävs ett stort efterarbete med att få bort danismer och annat. Det spännande med Højholts litterära texter är att hans danska alltid är korrekt, men av danskar ofta uppfattas som konstig eller direkt felaktig. Men då har han kanske stoppat in en vändning som var i svang under 1700-talet. Alla sådana knepigheter löste jag. Men ”kärtecken” såg jag inte. Jag minns att en del hånade mig för det men också att en eller två kritiker tyckte att mitt nya ord var fint.
Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Det skulle möjligen vara att översätta den polske poeten Cyprian Norwid som dog utfattig i Paris för mer än ett sekel sedan. Fast vad jag verkligen drömmer om är att skriva en roman som får mig att ge mitt yttersta. En roman med mäktiga vingar som gärna får ha en översättare som huvudperson för jag har en känsla av att översättaren alltmer håller på att bli en nyckelperson i samhället, med insikter och färdigheter som många vill åt men samtidigt ansatt och ifrågasatt från flera håll – förlagen börjar vilja ha avtal som ger dem rätten att gå in och ändra i översättningar. Översättarrobotarna utvecklas ständigt. Språket går mot en ökad standardisering och att det då finns ett skrå som uppmanar sina medlemmar att vara kreativa och uppfinningsrika i sitt värv anar jag kommer att uppskattas allt mindre efter förtjänst.
Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att få skräddarsy en svensk språkdräkt åt ett formidabelt utländskt litterärt verk är en glädje man kan leva länge på. Friheten att kunna jobba var man vill, att inte vara bunden till en plats, väger tungt.
Har du några härliga översättarminnen?
Jag har många. Men för att ta ett som nog inte så många känner till översatte jag i början av min bana en rad texter av författaren och dramatikern Sławomir Mrożek. De publicerades löpande i Svenska Dagbladet men innan jag skickade in mina översättningar dit gick förläggaren Adam Bromberg igenom dem. Det visade sig förstås att varje sådan liten text – vi kallade dem för ”humoresker” – innehöll allehanda finurligheter, dolda plan och tvetydigheter som jag hade missat. Att diskutera dessa med Adam var ofta spännande och utvecklande. Annars är ju översättandet ofta en rätt ensam sysselsättning, precis som det egna skrivandet, men det här var ett undantag som alltjämt värmer i minnet.
Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Precis det de prioriterar i dag. Att vi får ett fungerande avtal. Att översättare respekteras efter förtjänst för sitt arbete. Att möjligheter till fortbildning skapas. Att umgänge kolleger emellan uppmuntras.
Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Ta inte uppdrag som får dig att hata dig själv. Det vill säga dåligt betalda uppdrag att översatta dålig litteratur eller stereotypa faktatexter fulla med faktafel och haltande resonemang. Ta däremot gärna, åtminstone ibland, uppdrag som får dig att hata författaren. Det kan slå om till kärlek! Öka din rörlighet. Träna eller gå långa promenader eller vad du vill som tar dig bort från skrivbordsstolen ibland. Lyssna på kroppens signaler. Fuska inte. Be om hjälp om du behöver det. Tänk på växelbruket! Se hur andra översättare har översatt. Träna upp din förmåga att översätta exempelvis medeltida, futuristiska, kryptiska, rimmade, stolliga, devota, arroganta, falska, surrealistiska, naiva texter. Är du ny och utan uppdrag så träna dig genom att översätta på egen hand, kanske någon bok du tycker om, gärna någon som redan finns översatt till svenska. Så kan du använda den som ”facit” och kanske upptäcka att din egen översättning är mycket korrektare och dessutom uppfinningsrikare och bättre!
Denna intervju publicerades första gången den 1 mars 2018.