Månadens Översättare › David Szybek

David Szybek

David Szybek är litterär översättare och auktoriserad translator från polska, ukrainska, belarusiska, ryska och engelska. Född, uppvuxen och bosatt i Lund.

Vad översätter du just nu? En polsk roman, Stramer, av författaren Mikołaj Łoziński, som ska komma ut på Norstedts. Den följer en judisk familj från 1900-talets början fram till andra världskriget, genom de olika familjemedlemmarnas ögon.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Det växte fram i takt med att jag förstod att jag det var det enda jag dög till. Det verkade som en fördel att jag kunde lite konstiga språk. Hemma talade vi polska, så det språket hade jag med mig från början och det gjorde det lättare att lära sig ryska, och tillsammans underlättade de även att senare lära sig ukrainska och belarusiska, vilket jag främst gjorde genom att översätta från dem när det inte gick att hitta någon som kunde språken på riktigt.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag är ingen morgonmänniska av naturen eller särskilt disciplinerad, men på äldre dagar har det blivit lite mer ordning. Jag rullar ur sängen vid sju eller åtta, trycker i mig müsli och går iväg till kontorsrummet jag och min sambo hyr i centrum. Sedan försöker jag att kämpa mot latmasken i mig fram till ungefär femtiden. Jag delar min tid mellan litterär och ickelitterär översättning, ibland blir det en halvdag var, ibland en dag till varje, ibland på annat sätt.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Vanligtvis inte, om det inte är en bok jag råkat läsa. Jag är inte världsbäst på att få saker gjorda och planera min tid, och det fungerar väldigt bra att läsa boken för första gången medan man översätter. Översättning är ju bland annat att tvingas läsa tills man är säker på att man har förstått vartenda ord, det vill säga läsa boken mer noggrant än vad jag någonsin gör när jag ”bara läser”.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Jag gör en råöversättning av hela boken, som får vara hur förfärlig som helst. Jag markerar med färgöverstrykning där jag inte har översatt ett ord eller inte är säker på att min lösning håller eller behöver fundera mer. Sedan går jag igenom alla färgmarkeringarna och försöker eliminera dem. Därefter går jag igenom hela översättningen (utan att skriva ut den) och försöker förbättra den. Nu har jag en ganska medelmåttig och träig översättning där jag kan vara nästan säker på att allt stämmer betydelsemässigt. Därefter skriver jag ut den och läser igenom den – nytt format ger nya ögon – och ändrar för att få den att låta som vettig svenska och någorlunda ledig. Allra bäst mår jag om jag hinner göra det sistnämnda två gånger, så att redaktören får mindre att göra. Men det beror på hur väl jag har planerat min tid.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Jag lyssnar väldigt gärna på musik i alla möjliga situationer – när jag diskar, hänger tvätt, förflyttar mig från punkt A till punkt B, eller planlöst irrar runt i lägenheten, eller inte kan sova. Men aldrig när jag översätter, då är den mest i vägen.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Inget annat än översättning, men förutom att jag översätter litteratur jobbar jag även med facköversättning. När jag säger facköversättning menar jag inte översättning av facklitteratur (sakprosa), utan översättning av texter och dokument som inte är litteratur. Betyg, domar, rapporter, bruksanvisningar och annat som folk behöver ha översatt av praktiska skäl.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Jag är nog lite skadad av att ha hört för mycket puttriga klyschor från civilister i mina dagar på det här temat, så jag känner mig inte inspirerad att hitta exempel. Då är det roligare att tänka på frasnivå – hur ett språk kan säga något kort och kärnfullt när ett annat språk inte kan det, ofta på grund av skillnader i grammatik. Till exempel har svenskan sammansatta ord och bestämdhet, medan de slaviska språken har en rikedom av grammatiska morfem, vilket gör att de kan vara lakoniska där vi är långrandiga och tvärtom.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Kommer inte på något just nu, men jag blir alltid glad om jag får översätta något riktigt slaviskt med något ärkesvenskt. (Jag tenderar ofta att vilja avexotisera allt slaviskt i de böcker jag översätter. Det ska helst inte låta färgstarkt och spännande i översättningen om det är något jättevardagligt för originalets läsare.)

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Svåröversatta saker och ordvitsar är ju bara något man måste ta itu med. Kan man inte översätta ordvitsen får man kanske ta bort den och skapa en ordvits någon annanstans där det fungerar bättre, så att texten totalt sett blir ungefär lika vitstyngd.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Jag har hittills inte blivit medveten om någon riktigt trist tabbe som slunkit med ända till tryck. Lite fel får man räkna med.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Det var något av ett drömuppdrag att få översätta Witold Gombrowicz, och det har jag fått göra. Så nu kan asteroiderna komma.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Vad skulle jag annars jobba med, det är frågan. Det är roligt att få pilla med språk. Översättare är ju nästan alltid frilansare, och att vara sin egen chef är inte så dumt. Även om det har sina avigsidor om man är ostrukturerad.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Jag hade Anders Bodegård som lärare på Litterära översättarseminariet på Södertörns högskola. Ganska mycket sådant jag brukar framföra som mina egna tankar om översättning kommer nog från honom.

 Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

Säkerligen något som jag har glömt att jag har läst eller hört, och bara tror att jag har hittat på själv. Men läs gärna Erik Anderssons båda översättningsdagböcker, den om Tolkien och den om Joyce. Där finns det många bra saker om översättning. Och så är de jätteroliga.

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Ända sedan internet kom har jag varit fruktansvärt dålig på att läsa böcker, och vad som är ”en bra översättning” är inte så lätt att säga.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Här kan jag nog knappast komma med något nytt. Allt som främjar kommunikation mellan översättare, som av naturen är ett ensligt folk, är bra – inte minst ohämmad diskussion av arvoden och förlags agerande.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Jag skriver under på allt Maria Lundgren (tidigare månadens översättare och som av en händelse min sambo) säger under samma rubrik. Jag kan också tillfoga att ni ska hålla ögonen öppna efter när magisterutbildningen i litterär översättning på HDK-Valand tar in nya grupper nästa gång.

 

Intervjun publicerades första gången den 1 mars 2024