Ingela Jernberg

Ingela Jernberg jobbar som skönlitterär översättare från engelska sedan drygt 25 år. Har de senaste fem åren breddat kompetensen och jobbar numera också parallellt som redaktör, språkgranskare och undertextare från engelska och norska. Tog för cirka ett och ett halvt år sedan en konstnärlig kandidatexamen i kreativt skrivande. Jobbar i veckorna i stan och helgpendlar till fritidshuset och naturen, friden och avskildheten.

Vad översätter du just nu?

Jag har precis lämnat in manuset till andra delen i en romanserie av Jenny Colgan och översätter löpande diverse tv-serier och filmer.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Det var mer en tillfällighet än ett planerat val, men ändå ett val som har visat sig bli helt rätt karriär för mig. Jag började plugga engelska på universitetet utifrån lustprincipen, utan någon egentlig tanke på att det kunde leda till ett yrke, eller vilket yrke i så fall. Vid slutet av studietiden blev jag vän med en studiekamrat som arbetade som undertextare. Jag tyckte att det verkade roligt och hörde av mig till byrån som hon jobbade för, fick göra en provöversättning, blev godkänd och påbörjade därmed min översättarkarriär … med att översätta vad som kändes som ett oändligt antal avsnitt av en australiensisk serie som hette Doktorn kan komma.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag försöker arbeta strukturerat. 6–8 timmar per dag, måndag till fredag. Arbetsdagarna skiljer sig lite beroende på om jag arbetar med en bok eller med undertextning. Undertextandets ofta korta deadlines driver på arbetstempot och gör att jag arbetar väldigt effektivt. När jag översätter skönlitteratur måste jag uppamma en större inre disciplin. Å andra sidan kan jag då kosta på mig att vara lite mer disträ, gå promenader, läsa eller smita i väg och träna under dagen. Under årens lopp har jag lärt mig att hitta en balans så att arbetet inte spiller över i kvällar och helger. Min erfarenhet är att jag måste ha rimligt mycket fritid för att lusten till jobbet ska bevaras.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Nej. I början av min karriär gjorde jag det. Jag ville göra en bedömning och försäkra mig om att jag skulle klara av uppdraget, men nu känner jag mig tryggare med det och skummar bara igenom boken. Jag gillar också att låta bli att läsa sista kapitlet eller sidorna tills slutet, så att spänningen hålls uppe.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Jag arbetar i två steg uppdelat i fyra moment. Det första steget är att göra en råöversättning, som visserligen inte är fullt utarbetad men ändå av hyfsad kvalitet. Jag översätter och läser igenom det jag har översatt en eller två gånger och bearbetar det.

I steg nummer två finputsar jag manuset. Det innebär i princip två genomläsningar. Första genomläsningen resulterar i ett tryckfärdigt manus och den andra genomläsningen blir en sista putsning som sparar både mig och redaktören tid i redigeringsstadiet.

Jag strävar efter att lämna ifrån mig ett så utarbetat manus som möjligt. Det är när man kommer till bearbetningsfasen som jag tycker att arbetet blir riktigt roligt. Det första steget kan kännas tradigt och tungt emellanåt, mest som att man ska få en textmassa att arbeta med. Det är först i det andra steget som man har möjlighet att få texten att flyta och lyfta.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Förutom skönlitterär översättning arbetar jag, som sagt, med undertextning, redigering och språkgranskning.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Det finns så klart många ord, men jag har svårt att komma på specifika så här i stunden. Ett uttryck som jag tycker mycket om är dappled sunlight. Kanske mest för att jag tycker att det beskriver ett så vackert fenomen; spelet mellan skuggor och ljus som uppstår när solljus silar genom lövverk. Det uttrycket har jag inte funnit någon bra svensk motsvarighet till. Förslag mottages tacksamt!

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Också här har jag svårt att komma på exempel, men jag blir alltid glad när man får fatt i ord som förmedlar nyanser eller beskriver något väldigt precist. Som till exempel tillstymmelse.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Det ingår i yrket att göra tabbar. De flesta är jag nog fortfarande omedveten om. Annars är min största tabbe hittills att ha lämnat ifrån mig ett manus som inte var fullt utarbetat. Jag var inne i en period med stress och påfrestningar och tappade omdömet för kvalitetsnivån på mitt eget manus. Det var jobbigt, men också lärorikt.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Inte direkt. Texter som är bra språkligt sett är alltid roliga att arbeta med, men också texter som gör lite motstånd. Annars skiljer jag på mig själv som läsare och som översättare. Det kanske beror på att jag ofta har översatt någon typ av underhållningsromaner, förutom barn- och ungdomsböcker. Det är ingen genre som jag själv väljer som läsare, men en stimulerande och rolig genre att översätta! Jag tycker att all litteratur, oavsett genre, är värd bra översättningar.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Det bästa för mig är att jag får jobba med något som verkligen intresserar mig: översättning och mitt eget språk. Det är ett privilegium att faktiskt tycka att det är roligt att jobba. Jag tror att många översättare och så kallade språkmänniskor delar den här passionen. Språk är en sådan grundläggande del av att vara människa. Andra stora fördelar är också att det är ett så kreativt arbete och att jag själv bestämmer över min tid.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Ingen enskild individ men jag tycker att den äldre generationen översättare i allmänhet är förebilder. Det är ju de som har drivit den fackliga kampen och som så ofta generöst delar med sig av sin erfarenhet till yngre översättare. Själv är jag i något sorts mellanläge. En medelålders översättare som närmar mig kategorin äldre.

Har du några härliga översättarminnen?

Ja! Det har några år på nacken nu, men 2009 vann jag Ibbys översättarpris för Sherman Alexies Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian (rekommenderas starkt, bra bok!) och tog med mig familjen och åkte till Santiago de Compostela i Spanien för att ta emot priset. Det var fint att hedras med en middag och att få gå upp på scenen och ta emot priset.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Det finns många angelägna frågor, men en aktuell fråga är att värna vår yrkesstatus som översättare och därmed våra ekonomiska villkor. Som utvecklingen ser ut just nu verkar det som om vissa förlag kanske vill sudda ut gränsen mellan redaktör och översättare och detta hotar vår upphovsrätt. Hela översättningsbranschen är ju som bekant stadd i en snabb omvandling just nu, och ingen kan väl egentligen sia om var det ska landa för oss översättare, om konsekvenserna blir positiva eller negativa. Just därför är det extra viktigt att ha en samlande kraft i ett förbund och i en sektion.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Ja, jag vill påminna mina kära kollegor om att tillsammans är vi starkare än var och en för sig.

Intervjun publicerades den 1 april 2025