Nils Håkanson
Nils Håkanson översätter helst från ryska, ibland från tyska och engelska, under tvång från belarusiska och ukrainska. Bor i Stockholm.
Vad översätter du just nu?
En roman av Sergej Lebedev. Har inte knäckt titeln än.
Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Jag siktade egentligen på att bli författare, men jag var nog för självupptagen och slarvig. Så råkade jag snubbla in på Södertörns översättarseminarium och fick lära mig hantverket av Lars Erik Blomqvist. Ungefär samtidigt startade jag och några kompisar bokförlaget Ruin, och så fick jag möjlighet att publicera de första översättningarna där. Efterhand fick jag kanske lite ordning på det egna skrivandet också, tack vare översättandet.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag försöker begränsa mig till en bok per år. Blir det mer får jag svårt med skärpan. Jag sitter nog mest och utvecklar sittfläsket på kontorstid som alla andra.
Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Det gör jag inte. Det är svårt nog som det är att hålla fokus med alla uppslagsverk på nätet. Däremot när jag för in korrektur, vilket jag gör mekaniskt i ganska många omgångar mot slutet av varje översättning, måste jag lyssna på black metal på hög volym för att stå ut.
Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Jag är forskningsredaktör för Svenskt översättarlexikon, och så försöker jag hinna med en roman då och då. Vi fortsätter också med bokförlaget Ruin, ett par titlar per år.
Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Nja, allt går att säga på svenska, man måste bara hitta dit. Sedan finns det förstås något slags ”personlighet”, eller vad man ska kalla det, i varje språk, och det är svårt att återskapa. Den där personlighetsförändringen som nog många upplever då de skiftar mellan två språk. På svenska kan man till exempel vara ”lodig”, det är nästan omöjligt på andra håll.
Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
I boken jag jobbar med nu (Lebedev) finns en central figur som på ryska kallas för Drugoj ded, ungefär Andre Farfar. På ryska låter det hyfsat normalt och smälter in i texten. På svenska ser det ju konstigt ut, och dessutom är han ingen farfar utan mer något slags onkel. Det blev Gammelfarbror. Tills vidare är jag nöjd med det, men det kan ju ändras.
Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Den har ingen upptäckt än. Men en gång blev jag ivrig i en diskussion på ryska och satt och upprepade ett könsord gång på gång innan jag blev vänligt upplyst om att jag nog menade någonting annat.
Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Ivan Turgenjev tycker jag om. En underskattad rysk klassiker som inte översatts på länge. Och så skulle vilja återinföra ”lokaliseringen” som översättningsmetod, t.ex. genom att översätta någon klassisk ryss till modern svensk miljö. Tänk bara vad Raskolnikov skulle göra i en tid av trumpifiering, faktaresistens och allmän moralupplösning – han skulle aldrig ångra sig utan fortsätta att mörda. Brott och brott skulle boken få heta, eller möjligen Brott och framgång.
Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Säg det. Jag är ofta rätt frustrerad när jag översätter, men sen längtar jag tillbaka. Viljan att sätta sig in i och formulera om en hel, välskriven text är viktig. Ett slags habegär, kan man säga. Fast när en översättning är klar vill jag aldrig se den igen.
Har du några härliga översättarminnen?
Jag blir lätt gråtmild och sitter och bölar under arbetet, särskilt när folk uppför sig ädelmodigt och kärleksfullt.
Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
[Ingen kommentar.]
Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Ja! Läs i Svenskt översättarlexikon, minst en artikel om dagen. Det ger nyttiga perspektiv på översättargärningen.
(Fotografiet på Nils är ett pressfoto från Albert Bonniers förlag, som togs i samband med lanseringen av hans bok Järnskallen)
Denna intervju publicerades första gången den 2 februari 2017.