Enel Melberg

Enel Melberg bor i Gräsmark i Värmland och översätter huvudsakligen från estniska, ett språk som hon växte upp med. Har även översatt vetenskapliga böcker från norska, eftersom hon bodde tjugo år i Norge. Hon tycker sig alltid ha hamnat mellan två stolar i sitt arbetsliv: är lika mycket författare som översättare och har kommit ut med ungefär lika många egna böcker som översättningar. När det gäller världsläget idag, då detta skrivs, tar hon till makens gammelmosters valspråk: ”Arbeite und verzweifle nicht!”

Vad översätter du just nu?

Just nu håller jag på med Jaan Kross storverk från 1970-talet: Kolme katku vahel (Mellan tre farsoter) som handlar om Estland under flera olika herrar och strider under 1500-talet, byggd på en autentisk krönika. Det är uppåt 1000 sidor, så jag lär ha att göra ett tag framöver.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Ett förlag bad mig översätta en bok från estniska, eftersom jag hade kommit ut med ett par egna romaner på svenska och kunde estniska.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

En vanlig arbetsdag sätter jag mig vid datorn, går igenom föregående dags arbete och fortsätter (ca 9-12). Efter lunch blir det oftast en lång promenad och efter det går jag igenom det jag gjorde på förmiddagen, och skriver kanske lite till. Det blir ca två sidor. Denna långsamma arbetstakt beror på att boken jag håller på med är mycket krävande, och på att jag själv kan ta det lugnt efter pensioneringen. (Jag fyller 79 i höst). Och minnet är vad det inte varit, jag märker att jag slår upp samma ord flera gånger!

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Jag läser igenom originalet en gång och bildar mig en uppfattning. Trots att jag läst boken jag nu håller på med är det med spänning jag går till nästa mening, för sidorna är fulla av överraskningar.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Jag bearbetar under hand, men går igenom allt igen när det känns klart.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Ingen musik under arbetet.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Numera är jag som sagt pensionär, men jag har bland annat jobbat som lärare på Komvux, i svenska, filosofi och dramatik, och som handledare på skrivarkurser (Biskops Arnö, Skapande svenska i Uppsala och Ordfront) och i Litterär översättning på Södertörn (från estniska).

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Jag kan inte komma på några bra estniska ord som fattas i svenskan, men det finns flera som är omöjliga att överföra direkt. Ett svåröversatt ord på estniska är ”vaim”. Det kan betyda ”ande”, men också ”anda” och ”tåga” eller det som på finska heter ”sisu”. Det används ofta i nationella samman som ”eesti vaim”, den speciella estniska andan, eller engagemang i ”Estlands sak”.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Just nu längtar jag inte efter något speciellt svenskt ord, men det finns ju många fantastiska.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Nej, jag kan inte komma på någon lyckad översättning av en ordvits eller liknande, fast det nog finns en del sådana, jag skyr inte heller noter för att visa på och förklara ett eller annat. Särskilt när det gäller Jaan Kross, som själv ibland måste använda sig av noter.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Jag har gjort många tabbar under årens lopp. Men jag skäms verkligen över att jag inte kollade bättre när jag översatte ”nyårsnatten” med ”julnatten” i en dikt av Jaan Kaplinski. Han använde ett äldre ord för nyår, ”nääri”, och vi brukade få nyårskort från Estland när jag växte upp, med en rödklädd gubbe på, ”näärivana”, som jag tolkade som jultomte. Men det var alltså en nyårsgubbe, eftersom man inte fick fira jul i det sovjetockuperade Estland. Det var väl ett slags falsk vän.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Drömuppdraget, som jag också drog mig för länge, är nog det jag håller på med nu, alltså Kolme katku vahel (vilket jag kallar Mellan tre farsoter, även om ”katk” snarare betyder ”pest”, pluralen på svenska blir konstig och farsot kan också tas i vidare bemärkelse, vilket jag tror Kross avsåg, men han gillade allitterationer…)

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Just nu tycker jag att det bästa med översättandet är att det sätter många hjärnceller i arbete, vilket kan behövas när man håller på att åldras. Och jag tycker det är otroligt kul när jag kommer på något lite ovanligare ord eller löser någon klurig ”rebus”. Det finns det många av i texten jag håller på med. Först nu, som pensionär, tycker jag att jag har kunskaperna, erfarenheten och tiden att hålla på med den här texten. Jag är inte heller beroende av inkomsten.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Någon direkt förebild har jag inte, och bland de äldre översättarna finns det många som har berikat den svenska litteraturen.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

När det gäller översättningsteorier var det flera nyttiga och intressanta vi tog upp på den allmänna och gemensamma kursen vid Södertörns högskola (2009-12), där jag ledde en grupp presumtiva översättare från estniska. Men jag skulle vilja lyfta fram en bok som hamnat i skymundan, och som är enkel och läsvärd: min forna klasskamrats, framlidna Mall Stålhammars Att översätta är nödvändigt (Carlssons 2015).

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

På senare tid har jag läst Ljudmila Ulitskajas böcker i översättning av Ola Wallin som jag har uppskattat mycket. Jag vill också lyfta fram den begåvade Malte Persson som har lyckats riktigt väl med att översätta Rilkes sonetter, bland annat.

Har du några härliga översättarminnen?

Nej, några speciella ”översättarminnen” har jag inte, inte andra än liknande ”författarminnen”, när man får uppskattning i någon form, om det så är priser, stipendier eller omnämnanden och beröm, vem vill inte ha sånt!

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Det är bara att jobba på! Det har under åren gjorts många framsteg på det området, men man måste nog vara mer påpasslig nu med nya medier och läsvanor.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

För mig har det varit en väldigt god coronaterapi och hjärngymnastik mot åldrandet att hålla på med den här svåra översättningen (knepig på alla de sätt: arkaismer, dialektala ord, nykonstruktioner, andra ovanligheter, satsbyggnader …) och jag kan ta mig den tid jag behöver. Men det är första gången jag verkligen fått kämpa för att hitta ett förlag till den: vanligtvis har jag blivit erbjuden en översättning. Antagligen beror det på att Estland inte längre är så ”hot”, att Kross är död och inte längre på förslag till något nobelpris osv., att icke-anglosaxiska språk har fått allt svårare att komma fram och annat som har med marknaden att göra. De stora förlagen har knappt svarat på mitt förslag, och de små har tyckt att projektet är för stort, men jag är glad åt att lilla H:ströms tog på sig det.

Intervjun publicerades för första gången den 1 maj 2022