Staffan Söderblom

Staffan Söderblom översätter i huvudsak från bokmål, någon enstaka gång engelska eller nynorsk. Numera pensionär, som livet igenom har arbetat med litteratur på olika sätt, som förlagsredaktör, kritiker, skrivarkurslärare, skribent, översättare. Tycker också om att lyssna på fåglar.

Vad översätter du just nu?

Är just färdig med Påklederen – en roman av Thorvald Steen om det fjärde korståget. Annars blir det mycket Roy Jacobsen och Karl Ove Knausgård.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Jag drömde om att bli författare när jag var ung, men trodde mig inte om det, och att översätta var så nära att skriva egna böcker man kunde komma, tänkte jag. Sedan har jag ändå levt som författare en del av mitt liv, men är nu översättare igen.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag sätter mig på stolen på morgonen och sitter kvar där till kvällen, med oräkneliga uppbrott och återkomster.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Nej, men det borde man nog.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Jag tror mig göra klart mening för mening, men det visar sig alltid vara en illusion. Det blir i praktiken råöversättningar, rejält råa dessutom, som kräver åtskilligt efterarbete för att bli godtagbara (förhoppningsvis).

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej. Men jag lyssnar på musik.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Jag är lektör hos ett bokförlag, och någon gång får jag frågan om att skriva en artikel, vilket jag i så fall nästan alltid försöker göra.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Om ett sådant ord finns där men fattas här beror det väl på att vi inte har huvud nog för tanken som ordet rymmer.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Möjligen förna.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Nej, finurligheter av det slaget har jag aldrig lyckats med.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Det berättar jag inte, ens för mig själv.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Härom året fick jag det hedrande uppdraget att nyöversätta Tarjei Vesaas Fuglane. Det var svårt, så Vesaas skulle vara en dröm att återvända till. Eller för den delen Kathleen Jamies essäer, men dem har Erik Andersson redan paxat för, såg jag i Månadens översättare.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Bristen på frihet.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Jag har några vänner (Jan Stolpe, Madeleine Gustafsson) som översätter och vilkas arbete jag har fått en liten inblick i. De är förebildliga.

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Ja, flera stycken.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

Jag har nog läst för lite om översättning. Men i Andras ord och våra, artikelsamlingen av Anders Bodegård, Kerstin Gustavsson, Janina Orlov och Jan Stolpe vimlar det av skarpsinnigheter, inte bara om översättning.

Har du några härliga översättarminnen?

Nej, tyvärr.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Jag tycker översättarsektionen gör ett storartat arbete som det är.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Nja, men jag önskar gärna en vacker höst.

Intervjun publicerades första gången den 1 september 2023