Månadens Översättare › Julia Gillberg

Julia Gillberg

Julia Gillberg översätter från engelska, främst skönlitteratur, och har varit verksam sedan 2018. Hon kommer från Uppsala men efter tio år i London bor hon numera i Berlin med sin familj. En dag kommer hon kanske (förhoppningsvis) att behärska tyskan tillräckligt väl för att översätta från det språket också …

Vad översätter du just nu?

Egentligen är jag föräldraledig, men under dygnets få lugna stunder översätter jag en essä av den libanesiska journalisten Joumana Haddad. Faktiskt den första essä jag någonsin översatt.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Det var en slump, som för flera andra. Tanken att bli översättare hade slagit mig när jag efter många år i bokhandeln funderade på vad jag skulle göra härnäst, men jag avfärdade den. För mycket stillasittande och för lite social kontakt, tänkte jag. Sedan påbörjade jag en masterutbildning i litteraturvetenskap och valde till en kurs i översättningsteori bara på kul. Den var så sjukt spännande att jag direkt insåg att det här, det måste jag ju testa på! Och på den vägen är det.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag är som mest produktiv om morgnarna, så helst sitter jag redo vid skrivbordet, antingen hemma eller på kontoret, med te och frukost före nio. Sedan beror det lite på var i processen jag befinner mig. När jag håller på med råöversättningen jobbar jag tills jag är klar med dagens sidantal, vanligen någon gång mellan 16 och 18, med paus för lunch. När jag är i redigeringsfasen kan jag sitta fjorton timmar i sträck i princip utan paus om omständigheterna tillåter. Vilket jag misstänker sällan kommer att inträffa nu med en liten.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Ja, jag föredrar att veta vad jag har framför mig. Uppfattningen om boken blir också en annan om jag läser den för första gången samtidigt som jag översätter den. Jag befinner mig liksom för nära texten då. Jag vill gärna närma mig den som läsare först för att veta vad det är jag försöker återskapa.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Jag gör en oerhört rå råöversättning som jag sedan skriver om nästan fullständigt. Översättningen går därför ofta i rasande fart, och redigeringen smärtsamt långsamt. Men att hålla ett visst tempo är viktigt i början, jag har märkt att min svenska blir mer idiomatisk då. Jag ser ändå inte vad det ska stå förrän texten har fått vila och rösten letat sig in i fingrarna.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej, helst har jag det knäpptyst.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Jag jobbar i en engelsk bokhandel ungefär en dag i veckan. Övergången från bokhandeln till översättarskrivbordet har skett gradvis, och jag vill ogärna släppa taget om närheten till böckerna och läsarna som man får där. Samtidigt är det helt klart knepigare att få vardagen att gå ihop med två jobb när deadlinen närmar sig.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Det finns ord som det känns som om jag stöter på i varje källtext och som alltid ger mig huvudbry. Navigate, dynamic, mind, casual, för att nämna några. Om de är bättre vet jag inte, men när jag sliter mitt hår över att behöva uppfinna hjulet ännu en gång önskar jag att de hade haft mer direkta motsvarigheter i svenskan.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Nej, inte direkt. En gång smög sig ordet ”gofika” in i översättningen, vilket jag i slutändan strök eftersom det lät så dialektalt och liksom för svenskt. Jag minns inte längre vad som stod i originalet, men så här i efterhand önskar jag att jag hade vågat behålla det.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Tyvärr inte. Jag brukar be fiffiga kollegor om hjälp när sådant dyker upp, min första respons när jag ser en ordvits är ofta hjärnsläpp.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Oj, många saker höll jag på att säga, men de jag är medveten om har fångats upp antingen av mig själv eller redaktören. När jag översatte Detransition, baby av Torrey Peters fick jag hjälp av Edward Summanen som är expert på transfrågor, och han gjorde mig uppmärksam på en del tokigheter. Utanför en text är det nog att jag tenderar att skjuta upp allt det svårlösta till slutet, vilket innebär att jag har fått panikmejla någon fågelspecialist eller vapenspecialist eller vad det nu kan vara typ två dagar före deadline.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Jag skulle väldigt gärna översätta klart Jon McGregors roman Reservoir 13, som jag jobbade med på Valand. Det vore även kul att få översätta mer av Gwendoline Riley, vars bok Första kärleken var min första romanöversättning. Över lag skulle jag gärna arbeta mer med brittisk litteratur.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Allt, förutom timlönen. Och ibland att man måste ge så mycket av sig själv, oavsett allt annat som pågår i livet.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Jag är extremt imponerad av kunskapen och påhittigheten som finns i hela kollegiet, men en översättare jag beundrar för hennes envetna nördighet är Maria Lundgren. Och så förstås Niclas Hval och Mikael Nydahl, mina lärare på Valand, som jag vill lyfta fram både för deras pedagogiska och språkliga insatser.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

Paul Ricœurs tanke om översättning som lingustic hospitality, att bjuda in det främmande i sitt eget hem, samtidigt som man måste utrymma sig själv för att göra plats för en annan, tycker jag är en fin metafor och en påminnelse om översättandets etiska dimension.

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Historien om Fru Berg av Ingvild H. Rishøi, i översättning av Marie Lundquist. Ljuvlig och hjärtskärande läsning. Och Det trettionde året av Ingeborg Bachmann, översatt av Linda Östergaard, som jag visserligen bara precis påbörjat men som redan har gjort ett starkt intryck.

Har du några härliga översättarminnen?

Kursen i översättningsteori jag läste på Goldsmiths och som öppnade dörren till yrket. Hela magisterutbildningen i litterär översättning på Valand, trots att en stor del av den utspelade sig på Zoom – ett ljus i pandemimörkret.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Ersättningsnivåer och avtalsfråga. Jag tycker att sektionen gör ett utmärkt arbete!

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Det här kanske är en självklarhet, men läs fler översättningar från era källspråk! Eftersom jag tycker om att läsa på engelska och dessutom jobbar med engelska böcker blir det sällan att jag tar mig an översättningar från just engelskan, men varje gång jag gör det lär jag mig oerhört mycket. Förra året översatte jag tredje delen i Karen M McManus ungdomsserie En av oss ljuger. De två första delarna hade översatts av Jan Risheden respektive Klara Lindell, och det var både roligt och lärorikt att se alla smarta sätt som de löst författarens små egenheter på.