Anna-Stina Johnson

Anna-Stina Johnson bor i Göteborg och översätter skönlitteratur och facklitteratur från engelska, franska och danska. Engelska och franska har hon tillägnat sig genom studier och längre vistelser i Frankrike och USA, danska genom Bamse og Kylling.

Vad översätter du just nu?

Jag har precis blivit klar med Olivia Laings essäsamling Funny Weather, som handlar om konst, litteratur, musik och politik, och kanske framför allt om hur konsten kan hjälpa oss att förstå, förstora och förändra den värld vi lever i. Nu arbetar jag med ett kortare uppdrag, som går ut på att översätta förordet till Bostadsatlas, en fackbok som granskar bostadsbyggandet i Stockholm under den senaste byggboomen.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

I’m only in it for the money. Skämt åsido; att bli översättare var ett mycket medvetet val (till skillnad från vad det verkar ha varit för många av dem som tidigare figurerat som månadens översättare). Efter en kandidatexamen från arkitektprogrammet och efterföljande praktik erkände jag till slut för mig själv att jag inte tyckte att det var särskilt roligt att rita hus (och att jag absolut inte var gjord för att ”dygna”, det vill säga tillbringa 24 timmar om dygnet i ritsalen). Jag började fundera på vad det egentligen var jag tyckte var roligt och det givna svaret var: språk. Och när jag sedan insåg att det fanns ett sätt att kombinera språkintresset med ett annat stort intresse, nämligen litteratur, bestämde jag mig för att bli översättare. För att få lite inblick och få in en fot i förlagsvärlden, som för mig var en helt ny värld, gjorde jag praktik på ett mindre förlag som bara ger ut översatt litteratur. Eftersom jag trivdes i den här nya världen (och ingen där verkade ägna sig åt dygnande) började jag efter avslutad förlagspraktik på översättarutbildningen och på den vägen är det.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Även här tror jag att jag skiljer mig från många översättarkollegor. Jag brukar promenera till kontoret i Lagerhuset, där jag arbetar mellan klockan 8.00 och 17.00, tar en timmes lunch, en kvarts fika på förmiddagen och på eftermiddagen, och har köksvecka då och då, precis som vilken kontorsråtta som helst. Även om jag tycker om att ha möjligheten att kunna styra min tid helt fritt och kunna arbeta var som helst, så har jag märkt att fasta rutiner fungerar bäst för mig. Jag försöker också vara noga med fyra veckors semester på sommaren (vilket jag nästan lyckades med i år, bortsett från ett par dagars arbete mitt i ledigheten).

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej, aldrig. Jag kan varken fokusera på två saker samtidigt eller låta bli att lyssna aktivt på musik (det spelar ingen roll om det är instrumental- eller vokalmusik). 

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Översättandet av skön- och facklitteratur upptar all min arbetstid, med undantag för enstaka uppdrag som lektör och redaktör.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Det händer ofta när jag översätter en text att jag saknar ett specifikt ord eller en specifik formulering och att jag famlar efter ett ord med precis rätt konnotationer, stilnivå, ansats och klang. Men det betyder ju inte att just det ordet, eller den formuleringen, inte går att uttrycka på svenska. Jag tror att allt som kan formuleras och förmedlas på danska, engelska eller franska (eller vilket språk som helst) går att formulera och förmedla även på svenska. Givetvis inte på exakt samma sätt, med samma konnotationer, stilnivå, ansats och klang. Och tur är väl det, för då hade översättaryrket varit så oändligt mycket tråkigare. Jag tycker alltså inte att det fattas något ord i svenskan. Fast det är klart, jag läste någonstans att det på japanska finns ett ord för ”solljus som filtreras genom löven på ett träd”. Det är ju ett väldigt vackert och poetiskt ord, som mig veterligen inte finns på svenska. Å andra sidan har svenskan ett ord för ”månljus som reflekteras i havet eller i en sjö och skapar en illusion av en väg”. Det är ju fantastiskt vackert, det med!

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

”Mångata”, tydligen.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Det är märkligt, men trots att jag kan vara helt uppslukad av en text och en översättning så glömmer jag den oftast ganska fort när jag är klar med den. Därför minns jag varken finurliga lösningar( eller nödlösningar). Men ett ord som fastnat, och som jag är mycket förtjust i, är ”pickpuss”. Det förekommer i Glädjen av Justine Lévy, min allra första skönlitterära översättning. Min översättning av ”Elle me passe les bras autour du cou et me bécote dix fois la joue comme un oiseau. Ça me fait toujours rire, elle le sait, le baiser-pivert.” blev då ”Hon lägger armarna om halsen på mig och pussar mig tio gånger på kinden, som en pickande fågel. Hon vet att pickpussarna alltid får mig att skratta.”

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Jag är lyckligt ovetande om alla de texttabbar jag med största säkerhet har gjort (alltså sådana som inte fångats upp av en redaktör). Utanför texten hoppas jag att jag inte gör alltför stora tabbar.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Mängder! Det finns så många författarskap och titlar som jag skulle vilja arbeta med, antingen av rent egoistiska skäl (helt enkelt för att få närläsa, närstudera och leva nära texter som ligger mig varmt om hjärtat) eller för att bidra till att introducera och tillgängliggöra författarskap och titlar för svenska läsare. Jag har en mapp på datorn, med ett tjugotal olika författare vars verk inte finns översatta till svenska. Om jag får tid över tänker jag att jag ska översätta delar ur någon eller några av dessa och se om jag kan få napp hos något förlag.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Åh, vad svårt att svara på! Jag vet inte om det är friheten (som jag tydligen förvaltar genom att lajva kontorsråtta), eller att det är så kreativt och lärorikt och varierande, eller att få arbeta med språk och litteratur, eller att få ägna sig åt att sitta och vända och vrida på ord och formuleringar, eller textsamtalen med kollegor, eller …

Har du några härliga översättarminnen?

Vårterminen 2018 till höstterminen 2019 deltog jag i Valands litterära översättarseminarium. Textsamtalen där var oerhört givande och utvecklande och ett särskilt fint minne från den här tiden är helgen vi tillbringade i Gerlesborg i Bohuslän, då textsamtalen varvades med helt vanliga samtal, vindrickande och mareldsbad.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Här skiljer jag mig inte från de kollegor som tidigare figurerat som månadens översättare, utan sällar mig till hyllningskören. Jag har inget specifikt önskemål, utan ser gärna att översättarsektionen fortsätter arbeta för att på olika sätt stärka översättarnas ställning. För mig har det varit ovärderligt med avtalsgranskningen och att Ludvig och numera Andreas varit och är så tillmötesgående och snabba på att svara på alla de frågor som dyker upp, inte minst när man är ny som översättare.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Om jag ska komma med något råd så skulle det vara att ta vara på kontaktnätet och den enorma kunskapsbank som finns inom kåren. Gå på översättarsamtal, gå med i en språkgrupp, ta del av Eufemias diskussioner, hör av dig till en översättarförebild och fråga om hen kan tänka sig att vara bollplank.

Denna intervju publicerades första gången den 30 augusti 2020.