Månadens Översättare › Carla Wiberg

Carla Wiberg

Översätter från engelska, svenska, danska, norska, iriska. Bor i Hökön i Snapphanebygden, Osbyholm vid Ringsjön mitt i Skåne, då och då på västra Irland. Med sina 1224 träffar på Libris kan hon alldeles säkert kallas en av våra allra mest produktiva översättare.

Vad översätter du just nu?

Louise Penny: How the Light Gets In.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare? 

Är ordnörd och gillar inte att jobba i grupp och på bestämda tider. Behövde försörja mig när studielånen sinade efter 18 terminer. (De hann ändå betalas till 50-årsdagen.) Och att översätta var inte lika smärtsamt viktigt som första yrkesvalet, bildskapande, som visade sig vara alldeles för känsligt. Gott råd: Ta inte betalt för ditt hjärteblod. Sälj bara sådant som du tål att folk lägger sig i.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Vaknar vid femtiden (på morgonen, alltså – ett ålderstecken). Löser rätt svåra sudoku tills tårvätskan kommer i gång och därmed synskärpan, sådan den nu är. Upp och ut med hundarna. Sen frukost och nyheter i olika medier. Jobbar till lunch, kör lite hushållsbestyr, ut med hundarna igen, jobbar till kvällen … ja, till tredje hundvandringen. Och ett tag till efter den. I Sverige består sällskapslivet mest av telefonsamtal resp. kortsemestrar hos olika alltför glest bosatta vänner. På Grönön blir det nästan bara sällskapsliv och inte mycket jobb. Hundarna får vara med på de flesta pubar.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

NEEEJ, det går ju inte! Aldrig! Har musiken text så skriver jag ner den i stället för det jag borde skriva, har den inte text så stör den ändå jobbets språkrytm och melodi och allt möjligt. Musik när jag städar, lagar mat, färdas, träffar musikfolk. Helst: folkmusik – växte ju upp i Dalarna och kom sedan in i den keltiska sfären. (Övar ofta in sångtexter under hushållsarbete och bilkörning.) Näst helst: Beethoven och stjärngossarna i hans ludwiciatåg. Aldrig pop, rock, jazz, rap och sånt.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Inte sedan 1980. Jag var påklädare och rekvisitör på Göteborgs stadsteater (och gick på designskola i samma stad, nuvarande HDK) när jag började översätta – gick den långa vägen via norsk kioskvästern (Morgan Kane, den vänstervridne sheriffen) och diverse sjukhus- och slottsromanser till inbundna bokklubbssuccéer och så småningom LITE tyngre verk. Fast jag är för otålig för att syssla särskilt mycket med högkultur.

Finns det några fantastiskt bra ord i källspråken som du tycker fattas i svenskan?

Norskan har det underbara skvetten, vilket min ena hund är men inte den andra. Betyder “lättskrämd men bara i högst en sekund”. Å skvette är väl närmast “att hoppa högt” – av förskräckelse eller överraskning, alltså, inte som idrottsprestation.

Ett annat fint norskt ord är sludd, snöblandat regn med lite mer blåst i. Ett underbart exempel på att ord har “kropp och inte bara själ”, d.v.s. ljud och inte bara betydelse. (Det uttalas med sje-ljud.)

En favorit i iriskan och hibernoengelskan (vilka å andra sidan saknar ett par bra grejer som vi har: “ja” och “nej”…) är tempusvarianten vanepresens. “She does be here” betyder “hon är här regelbundet” eller “hon är här ofta”.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda? 

Många. Men jag kommer inte på dem förrän jag får chansen att nyttja dem. Eller läser t.ex. Frans G. Bengtssons essäer. Han använde många svenska ord, han!

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det? 

Nja … efter typ 530 titlar börjar det bli svårt att hålla isär enskildheterna.

På rak arm kan jag säga att jag en gång haft fullgoda litterära och språkliga skäl att översätta ”so reminiscent of a corpse” med så lik ett lik.

Och att jag hade mycket kul med Bridget Jones sätt att skriva dagbok när hon var full.

Bridget tvingade mig också att ge mig på Rudyard Kiplings ökända dikt ”If” … om du var stund som obevekligt svinner / tillryggalägger all den väg du kan

Ja, till syvende og sidst är det nog verserna som är roligast! Shakespeare: ”Or in the night, imagining some fear, how easy is a bush supposed a bear” Om natten anas hot i varje hörn, man tror så lätt att busken är en björn. (En midsommarnattsdröm, akt 5, scen 1. Släng dig i väggen, Hagberg.) Eller Till allas vår nytta geniknölen gnides, men mångt vore omöjligt utan Euklides (Robert Recorde: The Path to Knowledge, 1551).

Verser för barn är roligast på sitt vis: Konstig mat på monstrens fat

Känn vad det osar …

vad är det de mosar?

Jo, klumpgump och spöklök

och tosetrollnosar!

 

Smaka på grytan …

vad flyter på ytan?

Jo, paddkladd och getklet

och trollungesnytan!

 

Vad får du i teet

på monsterkaféet?

Jo, maskblask och grodblod

och skägg i geléet!

 

Vad spretar med spröten

i monstergrynsgröten?

Jo, strypkryp och kräftkäft

och sjöblöta flöten!

 

Som snacks: ödlefötter

och skrotslem med nötter,

och råttspott med draksmak

och nattskatterötter.

 

Finns det inget du tål?

Mellanmål i en skål?

Jo, snäckspäck och hajpaj

och ålsvål med tvålkål!

 

Till kassan du styr

dina steg – och blir yr!

Sånt fusksnusk! Din stinkdrink

var dyr så du spyr!

 ur Stora Monsterboken, Rabén & Sjögren 2002 (Charman & Catchpole: Monster Stories)

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text? 

Såvitt jag vet: afrikanska violer och paradisfåglar. De förra skulle ha hetat sanktpaulior eller prinsessblommor, de senare – just den gången – papegojblommor. (”Birds of paradise” kan ju vara paradisfåglar också.) Fick till följd att jag lade upp ett växtregister på latin, engelska och svenska som blev bra ångestdämpande terapi i åratal efteråt. Minst 20 000 artnamn nu, men långtifrån alla på alla tre språken. Totalt överspelat, emellertid, sedan www-apparaternas intåg. Fast själv använder jag det fortfarande.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Skulle vilja fortsätta med Patrick O’Brians romanserie om kapten Aubrey och doktor Maturin i brittiska flottan under Napoleonkrigen. (Alla har väl sett filmen med Russell Crowe? Master and Commander/Bortom världens ände.) Men de sålde tydligen för dåligt, eller kanske marknadsfördes för oengagerat. Jag tog över från och med del 3 (av 21), H.M.S. Surprise (som blev del 4 i svenska utgåvan), och fick göra sex delar, men sen tog det slut. Roligaste jobb jag någonsin haft. Även detta uppdrag resulterade i en kompilation: en sökbar digital engelsk/svensk ordlista över historiska nautiska termer. Den omfattar 80 tvåspaltiga sidor, går under namnet Alla dessa lakan och snören – ett uttryck myntat av salig kollegan Lennart Olofsson, som översatte första delen i O’Brians serie och sedan skrikande sprang därifrån – och mejlas gratis till översättarkolleger som vill ha den.

Fick en gång Alf Henriksons tillstånd att översätta Vägen genom A till engelska som bidrag till en återkommande översätteritävling på något amerikanskt universitet – Minnesota? Michigan? – och blev nästan klar med den … och då lade de ner tävlingen. Men manuset sitter kvar i nån dator. Vore kul att färdigställa. Ännu mer kul om nån gav ut det. Bra bok. (Noa och familjen på arken pratade Flatbush av sig själva, already.)

Vad är det bästa med att jobba som översättare? 

Man får betalt för att läsa böcker väldigt noga. Och gillar man inte boken kan man alltid förlora sig i översättandets tekniska aspekter. Dåliga texter är ju snarare svårare än lättare att översätta.

Ett lagom kreativt jobb, med en hel del nervlugnande harv mellan fyrverkerierna. Inte mycket till recensionsnoja. Fria arbetstider och -platser, ingen klädkod, inga dagliga restider, inga tydliga gränser mellan jobbet och resten av livet. Det där är viktigt för mig: Arbetet INGÅR i livet. Fastnar jag på en mening så går jag och hänger tvätt. Och låter hjärnan jobba i bakgrunden ett tag.

Hur många gånger har jag försökt förklara detta för skatteverket? Där tillhåller man mig att lära mig skilja mellan min yrkesverksamhet och min person. Omänskligt! O-människovärdigt! FEL, helt enkelt! Jag har ägnat över 40 år åt att försöka hålla dem hoprörda.

Fick en enkät om jobbresor en gång: “Hur långt har du till din arbetsplats?” Sjutton steg. Så ska det vara.

Har du några härliga översättarminnen?

Ett som fortfarande gör mig full i skratt: En solig (faktiskt!) sommarmorgon kring senaste sekelskiftet stod jag på svärmors gårdsplan i The Gap of Dunloe inte långt från Killarney på sydvästra Irland, klädd i pyjamas och morgonrock samt med kaffemugg, skrivblock, tändare och ett paket Sweet Aftons till hands på en tjock, platt och lagom hög grindstolpe. (Rökte nämligen bara utomhus. Slutade samma sommar.) Då kom det som så ofta en turist förbi, extremt och dyrbart vandringsutrustad, på väg upp mot den lilla höjden Gorrachán som barnen kallade för Granny’s Mountain. Han stannade och tänkte sig en liten pratstund med den bondska infödingskvinnan. “What do you stand here writing?” undrade han med omisskännlig tysk brytning.  Varpå jag vänligt – och på tyska – förklarade att det var en engelsk 1500-talsdikt som gjorde reklam för en dåtida lärobok i aritmetik och att jag hjälpte en kollega att översätta poemet till svenska. (Det var Olofsson igen: han översatte R. Mankiewicz ”Matematiken genom tiderna” som kom ut på Bonniers 2001, men han trodde sig inte om att översätta vers.) Det sabbade nog den tyske turistens hela romantiska idé om den orörda irländska landsbygden …

Felskrivningar kan bli oväntat roliga – jag tror att det beror på att fingrarna beter sig prediktivt och gissar sig fram, som textprogrammet i mobilen. Min all-time high är nog gärningsmammaprofil.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete? 

Det vanliga … avtalen och sammankomsterna. Det är vad vi behöver bäst.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Bästa uppslagsboken: Kjellins Varu-lexikon, Åhlén & Åkerlund 1927. Beskriver och benämner ALLA då kända handelsvaror, från exotiska träslag till explosiva kemikalier. Färgämnen, tyger, stål, frukt, cement – ALLT! Med foton, teckningar, framställningsmetoder och statistik. Sök och köp!