Månadens Översättare › Fernanda Sarmatz Åkesson

Fernanda Sarmatz Åkesson

Översätter från svenska till portugisiska. Bor i Norra Djurgårdsstaden (Stockholm) under veckan och i Stockholms skärgård på helgen. Badkruka som alltid vill vara nära havet. Älskar mord, men är allätare när det gäller litteratur och översättning. Född och uppvuxen i södra Brasilien, bosatt i Stockholm sedan 23 år tillbaka. Vill lära mig jiddisch någon gång, eftersom det var mina föräldrars första språk.

Vad översätter du just nu?

Just nu är jag mitt i ett avtal, det enda jag kan säga är att det inte blir någon deckare denna gång.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Jag brukar säga att det var översättningen som valde mig. Skämt åsido, i grunden är jag dels förskollärare och har en juristexamen i Brasilien. Då jag var nybliven jurist bestämde jag mig för att vända blad och flytta till Sverige. Väl här lärde jag mig ett nytt språk helt från grunden och så småningom blev översättningen en naturlig väg att gå eftersom jag alltid velat arbeta med språk och litteratur. För nio år sedan dök det upp en förfrågan om en provöversättning för ett av Brasiliens största bokförlag. Jag bestämde mig för att delta då jag tyckte att översättaryrket kunde passa mig som är både noggrann och kunnig på målspråket. När förlaget till slut valde mig som översättare blev jag otroligt glad, det var nämligen Peter Englunds Stridens skönhet och sorg jag skulle få arbeta med. Detta innebar självklart en skräckblandad förtjusning för mig som nybörjare, men även en kickstart som blev början på en ny karriär. I nuläget har jag runt trettio olika titlar inom barn- och vuxenlitteratur.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag är definitivt en morgonmänniska, vaknar tidigt, går ut med hunden och börjar jobba. Eftersom jag även arbetar som modersmålslärare använder jag normalt sett förmiddagar, kvällar och helger till översättning.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Många gånger gör jag det. Ibland händer det att förlagen ber om ett utlåtande innan översättningen sätts igång. I dessa fall behöver jag läsa originalen mycket noggrant, andra gånger bläddrar jag endast igenom boken och läser recensioner. Jag kan även tycka att man får mycket inspiration och en tydlig inblick i ett författarskap genom att besöka en plats där en berättelse utspelar sig.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar

För mig fungerar det bäst att påbörja en översättning med avsikten att den ska bli bra redan från början. På så sätt håller jag mig till deadlinen enklare. Självklart måste jag ändra lite småfel här och där för att hitta det uttryck som passar bäst. Jag brukar faktiskt ha en bunt post-it-lappar och en penna på nattduksbordet i fall att jag skulle få en snilleblixt mitt i natten.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej, absolut inte. Jag är nog en av de få i dagens samhälle som hatar att lyssna på musik samtidigt som jag koncentrerar mig. Tvärtemot stänger jag ute alla möjliga ljud och sätter mig i min klädkammare, som även fått agera kontor.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Jag har jobbat som modersmålslärare i över tjugo år, både i grundskolan och på gymnasiet. Förutom det är jag kursledare för Framtidens översättare, ett projekt som lär ut det mest praktiska inom yrket, till nya översättare. Detta gör jag i samarbete med Kulturrådet och Svenska institutet. Jag hade gärna arbetat med översättning på heltid, men efterfrågan på svensk litteratur i Brasilien är helt enkelt för liten. Dessutom har de brasilianska förläggarna inte en betalningsförmåga som matchar de svenska måtten.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Jag översätter från svenska till portugisiska och måste säga att svenskan är ett otroligt praktiskt och konkret språk, särskilt när det kommer till sammansatta ord som ofta blir långa och invecklade beskrivningar på portugisiska. Ibland kan det till och med kännas som att de översatta böckerna blir tjockare än det svenska originalet. Samtidigt finns det självklart ord på portugisiska som saknas på svenska.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Ja! Jag längtar efter att få använda svenska svordomar. De fyller en viktig funktion och fungerar bra på svenska, men så fort de översätts till portugisiska uppfattas språket enbart som vulgärt.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Det finns massvis med sådana exempel. När jag översatte Astrid Lindgrens Ronja rövardotter upplevde jag många roliga utmaningar, bland annat blev rumpnissar “bumbunomos” i Brasilien. För det mesta är det däremot kulturella skillnader som ställer till det för mig. Till exempel minns jag en lång diskussion jag haft med en förläggare som trodde jag skrivit fel när det fanns en manlig vakt i ett kvinnofängelse, något som aldrig skulle finnas i Brasilien.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

När jag var ny inom översättning blev jag ofta så ivrig att jag tackade ja till alla erbjudanden som hamnade hos mig, utan att känna till alla detaljer, om jag gillade boken eller om jag tagit mig vatten över huvudet. Nu försöker jag ta mig an projekt som passar mig. Dessutom kan jag ångra vissa ordval i mina första översättningar.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

För tre år sedan fick jag i uppdrag att översätta Kallocain av Karin Boye, vilket visade sig bli mitt svåraste arbetsuppdrag hittills. Måste dock säga att det var värt all svett och alla tårar då jag länge drömt om att få översätta just Kallocain, som idag är inne på sin andra utgåva i Brasilien. Just nu drömmer jag om att översätta lyrik. Karin Boye och Athena Farrokhzad står högst på listan.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Förutom att det känns fantastiskt att få sprida svensk kultur och litteratur till andra människor måste jag säga att det är riktigt roligt att arbeta med ord, text och litteratur överlag. Dessutom är alla spännande konferenser, bokmässor och författarträffar en definitiv bonus i vardagen.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Jag skulle vilja lyfta fram alla översättare som inspirerat mig, gett tips och motiverat mig i mitt arbete. På senare år har jag även insett vilken påverkan alla översättningar haft på mig som barn. Det var trots allt översättarna som gav mig en inblick i litteratur från olika kulturer och tillät mig att ”resa runt” hela världen genom litteraturen.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

En bra översättning ska ha ett bra flyt, läsaren ska inte märka att texten är översatt, är något jag hört många gånger. Jag vill även nämna Nils Håkansons Dolda gudar, en utmärkt bok, både lärorik och igenkännande.

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Just nu läser jag Sevastopol av den brasilianske författaren Emilio Fraia, översatt av Örjan Sjögren. En underbar bok, som jag rekommenderar varmt.

Har du några härliga översättarminnen?

För fem år sedan blev jag kontaktad av svenska ambassaden i Brasilien för att delta på Sydamerikas största utomhusbokmässa. Bokmässan hålls i min hemstad och var något jag alltid såg fram emot att besöka som barn. Temat för mässan var nordisk litteratur och jag fick anordna olika aktiviteter för barn, bland annat sagoläsning och bokprat. Jag fick även moderera en debatt mellan olika svenska författare och Sveriges dåvarande utbildningsminister. I somras var jag en vecka på Malungs folkhögskola som kursledare för Framtidens översättare. Det var mycket givande och vi hann med flera utflykter till både Osebol och Mårbacka.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

För mig är det jätteviktigt med utbyte med andra översättare, så flera träffar och konferenser, tack!

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Jag hoppas se en utveckling inom det litterära utbytet mellan främst Sverige och Brasilien, men även i resten av världen då det finns så mycket fantastisk litteratur att ta del av.  Sedan vill jag tacka för mig och önska er alla lycka till med era översättardrömmar!

 

Intervjun publicerades första gången den 1 november 2022