Månadens Översättare › Maria Lundgren

Maria Lundgren

Maria Lundgren är litterär översättare och auktoriserad translator från engelska till svenska. På Bokmässan i september tilldelades hon utmärkelsen Årets översättning för sitt arbete med den australiensiska författaren Joan Lindsays kultroman Utflykt till Hanging Rock från 1967 (det kan man läsa mer om här: https://forfattarforbundet.se/arets-oversattning-till-maria-lundgren/ ). Maria är född i Umeå och bor numera i Lund.

Vad översätter du just nu?

En roman av den amerikanske författaren John Vercher, om en MMA-fighter som har börjat få allvarliga problem med minnet. Just nu tycker jag att det är världshistoriens sorgligaste bok. Jag är hjärtekrossad. Men jag skulle läsa klart den även om jag inte översatte den för den är väldigt bra.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Den korta versionen: Min sambo David Szybek satt och översatte en roman och det verkade så roligt och mysigt så jag bestämde mig för att jag också ville göra det.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Helt olika. Jag försöker komma upp och iväg i rimlig ”morgontid” och går oftast till hushållets gemensamma arbetsrum på ett kontorshotell i centrala Lund. Hur mycket koncentrerat översättningsarbete jag sedan lyckas utföra beror på hur mycket annan skit som kommer och avbryter och stör. Problemet är att all vardagsupprätthållande aktivitet känns som skit som stör för mig. Jag ska till tandläkaren, nån annan till veterinären, man måste momsdeklarera och köpa en ny sladd och sen måste man börja tänka på vad man ska äta till middag. När klockan är typ fem har jag dessutom hunnit bli dum i huvudet, så det är sällan någon idé för mig att försöka kvällsjobba. Jag fantiserar mycket om att få arbeta som om jag levde i ett kloster – med tydliga och trygga mat-, sov-, rast- och annatklockor. Tänk att inte behöva fatta beslut om vad som ska göras när. Och tänk att alltid sätta sig vid dukat bord (när man inte har kökstjänst). Eller så är jag bara född i fel kön, tid och samhällsgrupp. Under den ideala arbetsdagen är jag min egen musa och ingens husa.*

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

I två fall har det varit så att jag redan läst och tyckt om böckerna som jag skulle börja översätta. I några fall har jag lyssnat på boken innan jag har satt igång – för att få en bild av handlingen, ifall den utvecklas på ett sätt som är bra att ha koll på i början av arbetet. Men snart börjar jag översätta en ny bok av spänningsförfattaren Chris Whitaker, och då kommer jag att läsa med fingrarna helt ovetande om vad som komma skall. Det är otroligt mysigt att längta efter nästa arbetspass för att man vill veta hur det går i boken.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Min första version är nästan osannolikt ful och dålig. Jag kallar den ”näringsförbudsversionen”, för om någon läste den skulle jag nog bli polisanmäld. Sedan går jag igenom boken flera gånger till, och vissa knepiga kapitel eller avsnitt många, många gånger till. Det är en av de saker som jag inte visste innan jag började översätta romaner: att det inte är, eller åtminstone hittills inte har visat sig vara, tråkigt att arbeta igenom samma text så många gånger. Det är ungefär som att se om en film gång på gång för att analysera den – man fokuserar på och upptäcker olika saker varje gång.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Om jag känner mig seg och behöver suggerera fram driftighet, smarthet och uthållighet finns det inget som hjälper bättre än Lalo Schifrins soundtrack till Bullitt. John Carpenter har också komponerat en del användbara bitar – ”Halloween Theme” kan bära en genom vad som helst. Och Ali Farka Touré är bra för långdistans. När jag arbetar kan jag bara lyssna på musik som är instrumental eller sjungen på ett språk jag inte förstår.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Om vi med översättande menar litterärt översättande, så ja: jag facköversätter också, jag har börjat göra skolbesök inom ramen för Översättarcentrums verksamhet Världens läsare, och så ska jag snart få göra mitt livs andra biblioteksbesök och prata om en bok! Jo, jag har börjat redaktöra så smått också. Som synes är allt ändå översättningsrelaterat. Men om det vore ekonomiskt möjligt skulle jag nog helst bara sitta i mitt fyrtorn och översätta romaner.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Nä. Mitt jobb är ju just att hitta en svensk lösning på allt jag stöter på, oavsett om jag behöver ett eller sju ord på svenska för ett på engelska.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Nä. Se ovan. Ibland kanske det engelska ordet känns göttigare än den svenska lösning jag kommer på, men lika ofta är det ju faktiskt tvärtom.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

När jobbet går bra känns det ju ibland som att det enda jag gör hela dagarna är att komma på extremt smarta lösningar, men då handlar det väl mest om att jag lyckas få en klurig mening att ”gå ut” och bli bra svenska, ungefär. Mina ordvitslösningar har hittills som bäst blivit med nöd och näppe okej.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Jag har många gånger upptäckt saker under arbetets gång som hade kunnat bli fruktansvärda tabbar. Och jag har flera gånger räddats av andra. Det är en väldig tur att man inte är den enda läsaren av sin översättning. Jag försöker så ofta jag kan locka, lura eller tvinga andra att läsa delar ur mina översättningar under arbetets gång. Obs: Jag undanber mig all uppvaktning angående fruktansvärda misstag som det är för sent att göra något åt.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Jag har en del påbörjade drömöversättningar i byrålådan. Men det är idéer som är så bra att jag inte vågar berätta om dem av rädsla för att någon ska sno dem. Seriösa bokförlag är naturligtvis välkomna att höra av sig.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Här får jag hänvisa till alla tidigare Månadens översättare-intervjuer. Det finns väldigt många träffsäkra svar där. Själv kommer jag just nu inte på något annat än: Det är så roligt och utvecklande!

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

När jag började översätta böcker gick jag igenom min bokhylla och upptäckte att det finns översättare som har följt mig genom livet utan att jag riktigt har tänkt på det. Sonja Bergvall, till exempel. Under uppväxten läste jag hennes översättningar av Flugornas herre, Mördande reklam och Ett opassande jobb för en kvinna, och Den tillfällige turisten och flera andra böcker av Anne Tyler. Det är ju inte osannolikt att hon har påverkat mitt språk? Och när jag översatte Den udda kvinnan och staden av Vivian Gornick dök Bergvall upp igen, som översättare till en roman som citerades. En annan översättare som rimligtvis måste ha haft inflytande över min svenska är Annika Preis. En vampyrs bekännelse! En massa titlar av Fay Weldon! Erica Jong! Det här skulle vara roligt att gräva mer i. Och nu kom jag på ett tillägg till frågan om drömuppdrag: Fay Weldon är jag ju för sent ute för, men det hade varit toppen att få översätta Anne Tyler – någon som jag har läst sedan jag var liten och som fortfarande är verksam.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

Jag tycker att det dyker upp kloka tankar om översättning varje vecka i mina samtal med översättarvänner. Tyvärr är vi inte så bra på att dokumentera det vi kommer fram till.

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Jag kämpar fortfarande med att riktigt begripa vad en ”bra översättning” är för något. Det är lättare att peka på saker man inte tycker är bra – det visar sig ju inte minst i översättningskritiken som den ofta ser ut idag: konkret om det negativa och svepande om det positiva. Men jag vill lyfta fram två översättningar som jag tycker är bra för att jag har haft insyn i arbetet och vet vilket enormt maskineri som mullrar under den lugna, solglittrande ytan. Julia Gillberg hade med sig tidiga utkast till Detransition, baby av Torrey Peters till magisterutbildningen i litterär översättning på Valand, och vi andra fick vara med och försöka reda ut hur man förflyttar en hel begreppsvärld till läsbar svenska. Lästips: Julia har själv skrivit om arbetet i Med andra ord nr 112. Det andra exemplet är Emilia Fjelds översättning av Novuyo Rosa Tshumas Ett hus av sten, som jag var redaktör för. Tshumas engelska är vild och snårig och samtidigt stabil och vacker – och det är Fjelds svenska också.

Har du några härliga översättarminnen?

Hela magisterutbildningen på Valand är ett härligt stort översättarminne. Generellt så tycker jag att det är härligt varje gång jag får prata översättning med andra översättare.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Jag kommer bara att tänka på sånt som jag personligen vill ha mer av, t ex mer pedagogisk information om avtalsformuleringarna, vad som är förhandlingsbart etc. Och fler kollegiala kontaktytor.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Till aspirerande och nya litterära översättare: Det är ett bra yrke om man vill sitta i fred på sin kammare och arbeta, men det behöver inte alls vara ensamt om man inte vill det. Sök upp virtuella och fysiska platser där andra översättare vistas. Umgås med dem för att de är trevliga och roliga, och fråga dem om allt du kan komma på – inte minst praktiska saker som ekonomi, tidsplanering, ergonomi och vad som helst. På en mer vanlig arbetsplats hade du fått någon sorts introduktion, och nu får du återskapa något liknande på eget initiativ. En mycket bra början är att läsa alla Månadens översättare-intervjuer.

 

*I Einsteins fru beskriver Liv Strömquist berömda mäns husa-musa-komplex: de delar upp kvinnorna i sitt liv inte i horor och madonnor utan i musor och husor. Jag kanske lider av auto-husa-musa-komplex som har så svårt att få ihop mitt trots allt relativt enkla livspussel.

 

Intervjun publicerades första gången den 1 november 2023.