Månadens Översättare › Elisabeth Helms

Elisabeth Helms

Elisabeth Helms bor i Husby i Stockholms västra delar, rätt nyåterinflyttad i staden efter trettio år på landsbygden i Värmland. Hon översätter från spanska, engelska och danska. Spanskan kom efter tre år som volontär i Colombia på 70-talet, som fick henne att slå om från arbetet som socialarbetare till översättning. Danskan är med sedan barnsben med en dansk pappa som aldrig riktigt tog till sig svenskan. Hon översätter mest skönlitteratur men även en del som lite rör sig in i facklitteraturen, diskussionsböcker och liknande. Har ofta översatt tillsammans med andra (Manni Kössler, Cecilia Franklin, Lena Heyman med flera) vilket är ett oerhört givande sätt att arbeta och berikande för boken man översätter.

Vad översätter du just nu?

Har just avslutat en mycket lång bok med mycket spansk historia och mycket slående i böcker och googlande som tog hela sommaren. Och därefter två korta noveller eller bokavsnitt, även det på spanska. Så just nu är det paus för att ordna upp allt det som blivit liggande, bokföring, fönsterputs och liknande. Hoppas sätta igång igen efter jul.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Jag är i grunden socionom och arbetade tre år som volontär i Colombia på sjuttiotalet. När jag kom tillbaka till Sverige fick jag ett erbjudande om en bok från ett förlag där jag jobbat som korrekturläsare under mina studieår, och tänkte att det kan jag väl ta medan jag funderar på vad jag ska göra hädanefter. Och här är jag kvar, fyrtio år senare.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Med tanke på min mogna ålder gör jag nu bara översättningar där jag har så pass lång tid att jag kan ägna mig åt lite annat mellan varven. Men i princip sitter jag vid mitt skrivbord hemma från niosnåret och fram mot sen eftermiddag med avbrott för en promenad eller liknande. Sedan blir det ju alltid bråttom när deadline närmar sig, har fortfarande inte lärt mig att disponera min tid ordentligt.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Ja, men inte särskilt noggrant, snarare ögnar för att försöka känna in stilen och hitta eventuella fallgropar (fast de dyker ändå upp varje gång).

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Nej, jag gör en råöversättning som jag sedan bearbetar i många olika led, både på datorn och en gång på papper, känns av någon anledning som att jag ser annat och mer när jag har papperet framför mig. Och ändå tycker jag att jag hittar saker ända till slutet, sammanhang som inte varit klara från början och som plötsligt uppenbarar sig.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej, det klarar jag inte riktigt av.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Jag gör en del lektörsarbeten.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

”Vale” på spanska som är ett bekräftande, av typen ”det blir bra”, ”så gör vi”. Känns så oerhört futtigt att det som mest dyker upp på svenska blir ”okej” som förutom att vara tråkigt blir lite problematiskt om boken utspelar sig före femtio-/sextiotalet.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Nja, kommer inte på något just nu, men i varje översättning brukar det gå att använda något ord av lite ovanligare slag som det känns bra att ta ut och vädra.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Kommer inte på något på rak arm, men en sak som ofta kan bli lite klurig är spanskans förmåga att inte alltid sätta ut personliga pronomen utan dölja dem i verbböjningen. Det kan en författare använda för att göra det lite tvetydigt vem det är som uttrycker något –är det en han eller en hon som pratar? Det kan kännas lite som ett övergrepp att ibland vara tvungen att ta ställning och skriva ut pronomenet så att säga mot författarens vilja. Så jag vet några gånger när jag varit stolt över att jag lyckats bibehålla tvetydigheten på svenska.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Ujuj, nu rodnar jag. En gång, detta var långt före nätets och googlandets tid, översatte jag en bok om en man som jagar en jaguar någonstans i Latinamerika. Och jag skrev ozelot!! Förskräckligt. Men ingen upptäckte detta, varken redaktör eller kritiker, förrän boken kom som radioföljetong och en mycket arg dam ringde och upplyste mig om sanningen. Jag tycker fortfarande att det är hemskt.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Ja, jag skulle vilja översätta den kubanske författaren Leonardo Padura, som förutom en serie deckare med udd har skrivit flera romaner om samtid och historia på Kuba, bland annat El hombre que amaba a los perros. Han finns översatt till flera språk och är till exempel mycket uppskattad i Danmark. Men helt omöjlig att sälja in här i Sverige tyvärr.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Att få kasta sig ner i en bok och försjunka i språk och klurigheter.

På den mer vardagliga sidan är det friheten, att vara sin egen på gott och ont.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Jag vill lyfta fram alla mina spansköversättande kolleger. När jag började en gång i världen, på åttiotalet, var det ytterst få som översatte från spanska, i stort sett bara Karin Alin och Artur Lundkvist. I och med att García Márquez fick Nobelpriset -82 upptäckte de svenska förläggarna den spanskspråkiga litteraturen och det sköljde in spanskspråkiga böcker, från början mest från Latinamerika, men med tiden alltfler från Spanien. Och nu är till exempel två spanska översättningar (av Hanna Nordenhök respektive Hanna Axén) uppe på veckans boklista i DN. Underbart.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

Just nu dyker inget upp i mitt huvud tyvärr.

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Granitmannen i översättning av Janina Orlov tyckte jag mycket om.

Och Ellinor Bromans översättning (från katalanska) av Irene Solàs Jag sjunger och bergen dansar.

Har du några härliga översättarminnen?

Ja, olika träffar med översättare och översättararbete, på Gotland, i Kungälv och andra ställen.  Härliga tillfällen att sitta och grotta ner sig i språk och vändningar och samtidigt få träffa översättarvänner.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

AI är en jätteviktig fråga.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Håll kontakten med andra översättare, gärna inom samma språk men inte nödvändigtvis. Både för att få nya ingångar till det man arbetar med och för att översättare är ett så trevligt släkte. När de tar sig loss från sina skrivbord och går på sektionsmöten eller andra översättarträffar blir det alltid kul – och lärorikt på köpet.