Annakarin Thorburn

Annakarin Thorburn översätter från spanska till svenska. Bor i Stockholm.

Vad översätter du just nu?
Mexikanska Valeria Luisellis andra roman på svenska, La historia de mis dientes, som troligtvis kommer heta Historien om mina tänder. Hennes första roman på svenska, De tyngdlösa, kom ut i början av detta år (Rámus förlag).

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Därför att jag älskar det spanska språket och skönlitteratur.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
 Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag har ett eget litet kontorsrum i ett ateljékollektiv. Att ha en arbetsplats utanför hemmet är grundläggande för mig. Just nu översätter jag i idealtakt, cirka sex timmar om dagen, kontorstid.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Trötta dagar när jag behöver ett extrabatteri sätter jag på cumbia eller reggaeton i hörlurarna och höjer skrivbordet så att jag kan dansa samtidigt. Annars lyssnar jag sällan på musik under arbetet, jag trivs med att koncentrera mig enbart på texten.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Inte just nu, nu har jag full fokus på det egna kontoret. Men de senaste två åren pendlade jag som lärare på magisterprogrammet i litterär översättning på Valand, Göteborgs universitet, under omgången med spanska som källspråk.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
I denna stund kommer jag inte på ett specifikt spanskt ord, men det finns såklart massor. Det finns många vanliga spanska idiom, som ofta är kulturellt eller religiöst laddade. Ett favorituttryck på spanska är ”Cada loco con su tema”, ungefär ”varje galning har sin grej”. Det säger min spanska mamma om mig eller om sig själv när något uppfattas knasigt. Det känns rättfärdigande, som att man har rätt att få vara lite som man vill, eftersom alla är udda på sitt sätt. Från svenskan har jag flera ord som jag inte hittar exakt motsvarighet i spanskan, till exempel: sinnlighet, gestalta, lyhördhet. Det finns naturligtvis liknande ord, men i de svenska orden finns det en poetisk nivå och skönhet som jag inte hittar i spanskan. Jag kan naturligtvis använda dem i en svensk översättning när jag tror att författaren menar det, och på så vis nyansera hens språk, som en kompensation för någon förlust från ett annat nyansrikt spanskt ord.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Inget jag kommer på i denna stund!

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Det har jag nog förträngt. Jag lär mig ständigt nytt och studerar helst inte tidigare översättningar om jag inte har chans att redigera inför ny publicering.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Jag är sugen på att översätta mer barnlitteratur. Sedan har jag ju mina egna litterära gudar i hjärtat, som spanska Ana María Matute (1925-2014). Det skulle vara en stor lycka att få översätta henne, kanske särskilt de på samma gång grymma och berörande berättelserna om ett antal barn i novellsamlingen Algunos muchachos.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Att få befinna mig i såväl den spanskspråkiga som litterära världen på samma gång. Översättaryrket får mig att känna mig som en fri människa.

Har du några härliga översättarminnen?
Den första vuxenromanen jag översatte, Bebådelsen av argentinska María Negroni (Tranan), arbetade jag med mestadels i Buenos Aires. Jag levde i den argentinska spanskan med dess slang och egna uttryck, jag hade författarvänner omkring mig som förklarade både historiska, politiska och språkliga frågetecken. Och jag fick flera gånger sitta med författaren i hennes hem för att gå igenom diverse svårigheter. Hon var vänlig och respektingivande på samma gång, angelägen om att översättningen skulle bli bra, med ett överraskande förtroende för mig som då var ganska ny – boken är språkligt den svåraste jag har översatt, och en av de litterärt finaste.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Det mest akuta nu är avtalsfrågan, som de verkar jobba hårt och engagerat med.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Något som jag har insett är viktigt är god ergonomi. Arbetet känns liksom mycket roligare när det är bekvämt! Bra kontorsutrustning är värdefull – krokiga nackar och så vidare går bort. Sedan eftersträvar jag alltid en tidsplan som inte innebär 12-timmarspass inklusive helger. Översättandet ska få vara en kärleksrelation och inte någon brottningsmatch om antal sidor per dag. Det gynnar både resultatet och välmåendet – för mig. Alla har olika arbetsmetoder, drivkrafter och trivs med att ha det på olika sätt, och det gäller att hitta och respektera sitt egna sätt.

Denna intervju publicerades första gången den 5 april 2018.