Månadens Översättare › Jesper Högström

Jesper Högström

Jesper Högström är skåning som bor i Stockholm, översätter från engelska men just nu ingenting. Han grämer sig över fotbollslandslagets miss i Chorzow, men tycker samtidigt det är skönt att vi slipper spela VM i slavstaten Qatar.

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

Det var ett led i en allmän verksamhet som brödskrivare, plus att jag alltid så tydligt som läsare känt skillnaden mellan en bra och en dålig översättning. Det gjorde att jag själv kände mig manad att bidra till kraftens ljusa sida när min förläggare frågade mig.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

När jag arbetar med översättningar handlar det om rent fabriksarbete på ackord. Jag tar bussen till det löpande bandet (mitt kontor på Gamla stan, eller var fabriken är placerad just då) och betar av dagens schema.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Nej, jag använder ovissheten som en motor i arbetet. Hur ska det gå? När jag började översättningen av Hilary Mantels svit om Thomas Cromwell visste jag inte ens att Cromwell skulle bli halshuggen på slutet. Det råkade jag få reda på som en konsekvens av den nödvändiga historiska forskningen och det var en besvikelse.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Det senare. Jag är en filare och putsare, både när jag skriver själv och när jag översätter.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej. Det skulle inverka störande på det absolut viktigaste, att hitta rytmen och melodin i språket.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Ja, jag är författare, journalist och litteraturrecensent också.

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Hilary Mantels böcker var fulla av den sortens utmaningar, ämbeten och företeelser från Tudortidens England som måste ges en svensk motsvarighet fast de i många fall inte ens existerat i Vasatidens förhållandevis outvecklade Sverige. Det fanns till exempel en figur med titeln ”Groom of the stool” som bara hade till uppgift att assistera Henrik VIII vid hans toalettbesök och så sofistikerat var inte Gustaf Vasas hov. Efter många funderingar fick han heta ”stolsven”. Ett annat dilemma var ordet ”augmentation” (=”tillväxt, förökning”) som på engelska används för den historiska process romansviten bland annat skildrar, när kungen drog in kyrkans egendomar till kronan efter brytningen med påven och därmed förökade sina egna. I Sverige fanns samma process, men den kallades tvärtom ”reduktionen”, alltså förminskningen – av kyrkans gods, nämligen. Eftersom Mantel använder begreppet ”augmentation” som löpande vits och metafor för huvudpersonen Cromwells ständigt tillväxande makt blev det ett dilemma, eftersom det kändes omöjligt att gå ifrån den historiskt vedertagna svenska motsvarigheten. Det fick helt enkelt lösas från fall till fall, och Mantels dubbeltydighet fick ibland offras. Som det måste bli med ordvitsar.

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

Jag lät en revisor i en deckare jag översatte ägna sig åt att ”balansera böckerna”. ”To balance books” betyder ju annars helt enkelt att sköta bokföringen.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Samma som med att vara författare: friheten. Det är också det sämsta.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Hagbergs Shakespeare tycker jag fortfarande är helt fantastisk och oöverträffad, Nils Börje Stormboms översättningar av Väinö Linna likaså. Frans G Bengtssons översättning av Eric Linklaters Männen från Ness är en annan favorit.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

Hjalmar Söderberg, som översatte en del franska författare, sa en viktig sak: En översättning måste alltid i någon mening vara bättre än originalet. Det vill säga: det måste låta bra på svenska, oavsett hur det låter i original. Det är den ambition man alltid måste ha för ögonen; vi bidrar alla till det svenska språkets ekosystem.

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Rebecca Alsberg tycker jag alltid är strålande och hennes variant av Jonathan Franzens Vägskäl var som vanligt en fröjd att läsa.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Jobba för mer pengar och mer erkänsla åt översättarna.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Odla din trädgård! Walk that extra mile! Varje liten lyckad formulering, varje träffsäker ordvändning bidrar till det hantverk som vi är satta att utföra och i vår gärning ära och vörda!

 

Intervjun publicerades första gången den 1 april 2022