Linda Schenck

Linda Schenck översätter från svenska till engelska och bor i Göteborg. Hon växte upp i USA, kom till Sverige under brinnande Vietnamkrig och blev kvar. Hon har arbetat med språk sedan dess, först som lärare, sedan som översättare och simultantolk. Läser mycket, promenerar, gör sin yoga, bakar med surdeg, känner sig lyckligt lottad som har barn och barnbarn på nära håll. En enkel vardag, och extremt privilegierad. Hon är också väldigt road av att svara på frågor åt kollegor som översätter från engelska och att delta i diskussionsgrupper.

Vad översätter du just nu?

Det som kom i april 2021 är Hédi Frieds och Stina Wirséns Historien om Bodri. En väldigt fin liten bok, som jag är mycket glad att ha haft tillfälle att översätta. Just nu är jag mellan uppdrag – kanske har jag slutat? Det vet man ju aldrig. Jag vill absolut inte konkurrera med mina yngre kollegor, tycker det är oerhört uppmuntrande att det kommer nya översättare. Men något litet projekt bidrar till att göra tillvaron meningsfull, inte minst under pandemin. [Läs gärna PS:et längst ned! Red. anm.]

Hur kom det sig att du valde att bli översättare?

När jag var barn i Ohio så var det framförallt språk som jag var bra på och tyckte om i skolan, men jag visste inte riktigt vad jag kunde göra av det. Min universitetsexamen från USA är i engelsk litteratur och franska språket. Sedan kom vi till Sverige, och bodde i Jämtland på tidigt 1970-tal. Där jobbade jag framförallt som engelsklärare, och lärde mig svenska. Hade aldrig reflekterat över att man kunde tjäna sitt levebröd på översättning. En kväll ringde det en kille från Umeå och undrade om jag kunde översätta hans avhandlingsammanfattning (den handlade om mossor och lavar). Av detta, tro det eller ej, fick jag blodad tand. Vi flyttade till Göteborg av helt andra skäl något år senare. Där jobbade jag på bokhandel och började bli rädd att jag skulle tappa min engelska, så jag gick upp till engelska institutionen för att höra om det fanns någon liten kvällskurs jag kunde gå. De hade precis kört igång en tolkutbildning på 2 terminer, som det sedan lades på en extra termin om översättning. (Bland deltagarna fanns kollegan Rose-Marie Nielsen. Vi har varit vänner sedan dess.). Efter det visste jag att det var tolkning och översättning som jag ville ägna mig åt. Blev så småningom auktoriserad som både översättare och rättstolk. Det blev mest översättning de första åren. Mellan 1995, när Sverige gick med i EU, och fram till ca 2013 tog tolkningen överhand, mest på Europaparlamentet, men nu har jag slutat tolka, och översätter endast litterära texter.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Nu är jag 70+are och därmed har jag dragit ner på tempot. Men jag sitter ändå några timmar om dagen de flesta dagar och jobbar antingen intensivt med en viss text eller delar upp tiden mellan småuppdrag. Fram till ca 70-årsåldern översatte jag allt möjligt, en hel del akademisk text och facklitteratur men också romaner, sångtexter och annat.

Läser du igenom originalet innan du sätter igång med arbetet?

Ja, alltid, sedan jag en gång begick misstaget att tacka ja till en bok som jag sedermera helst ville ta ut skilsmässa från. Då insåg jag att det inte alltid är värt arvodet om jag inte trivs med texten ifråga.

Gör du klart mening för mening direkt eller gör du en råöversättning som du sedan bearbetar?

Jag brukar säga att mitt egentliga arbete börjar först när jag har en råöversättning klar. Det är då jag anser att jag kan ”göra engelska” av texten.

Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?

Nej, när jag översätter vill jag ha tyst. Min man är musiker, och jag tycker mycket om att lyssna, men då vill jag lyssna aktivt.

Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?

Det var ju tolkning, tidigare. Numera är jag läxhjälpare genom IM. Fantastiskt givande! Fram till pandemin var vi ute på ett bibliotek i Kortedala. Nu är det digitalt, som inte är lika roligt som att arbeta tillsammans, men det fungerar förvånansvärt bra.

Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan?

Resilient är en favorit.

Finns det något svenskt ord som du längtar efter att få använda?

Jo, en gång på bokmässan beskrev Kerstin Ekman en historikervän som hon brukade ge sina böcker till, tills hon upptäckte att han inte läste dem. ”Påhittsfientlig” var han, sa hon. Det tycker jag är ett suveränt ord!

Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?

Jag tror att bara mina kära kollegor kan förstå vad som var så fantastiskt med detta:

Jag hade översatt Ekmans Guds barmhärtighet och förbrukat alla mina vänners tålamod med frågor, så jag vände mig till författaren med ett fåtal. Bland annat en scen där en svensk/norsk konstnär hamnat i Berlin på 30-talet. Han har redan hört Hitler tala uppviglande en gång på en ölhall. Texten fortsätter:

”När karln talade trodde Elis först att det var en annan än den han hört på Die Neue Welt. Han var lågmäld och inkännande.”

Jag var helt ställd inför att Hitler skulle vara inkännande, men hade värkt fram ett förslag (som jag var väldigt tveksam till): ”He was soft-spoken and responsive to the crowd.”

Författaren svarade att hon önskade att hon hade skrivit motsvarande själv på svenska. Då var jag lycklig!

Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?

En av de många: jag arbetade som tolk på Europaparlametet och tolkade till svenska (de var desperata, annars tolkar man till sitt modersmål). Det talades i salen om ”abduction of children” och jag tänkte, ja man ”rövar” bort barn. Därför tolkade jag genomgående om ”barnaröv”.  Jag såg att kollegorna i tolkkabinen fnittrade, men jag visste ju inte varför förrän om en stund då en av dem skickade mig en lapp där det stod ”barnaROV”. Som översättare upptäcks tabbarna oftast av någon innan det hela går i tryck, som väl är. Men tolkning är ju en annan sak. Sådant får man bjuda på.

Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?

Ja, absolut. Fick jag välja helt fritt skulle jag vilja översätta mer Kerstin Ekman. Antingen Sista Rompan och Skraplotter eller Tullias värld. Bland de levande författare som jag har översatt är Ekman helt enkelt oöverträffad som stilist.

Vad är det bästa med att jobba som översättare?

Friheten, åtminstone när man har ett uppdrag och inte oroar sig för nästa. Och så är jag oerhört förtjust i diskussioner med översättarkollegor. Det är fantastiskt roligt att höra vad andra hänger upp sig på, och hur de löser sina översättningsproblem.

Har du någon förebild, någon äldre översättare som du vill lyfta fram?

Jag blev väldigt välkomnad in i yrket när det begav sig av Mary Sandbach och Joan Tate i England. Båda var uppmuntrande och generösa på ett sätt som jag gör mitt bästa att gengälda nu, när jag är minst lika gammal som de var då.

Vad är det bästa du har läst eller hört om översättning?

Läste nyligen i en intervju med Len Rix, Magda Szabós översättare från ungerska till engelska: som del av ett svar om översättarens roll jämfört med författarens:

”But if you still push me for a comparison, the closest I can think of – and it is not very close – is with the concert pianist. In addition to his or her own hard-earned technical skills he or she brings to the task a long-matured sensibility, a deep understanding of the composer and a profound empathy with the emotional core of the work in hand. To set out to transmit – and necessarily interpret – a sonata by Chopin or Beethoven is a daunting proposition. It is not enough to play the notes accurately and in the correct order. There are the ever-changing dynamics of phrasing, the subtle variations of mood and tone, the steadily evolving shape of the piece, and the elusive emotion at the heart of it to be carefully teased out – all of which have parallels in a serious work of literature. It is a task to be approached with awe and humility, with openness and reverence, an act of almost complete self-surrender. It is a feature of great art that it never draws attention to itself, and that is certainly true of translation.”

Har du läst någon riktigt bra översättning på senare tid?

Hemsökelse av Jenny Erpenbeck, översatt av Ulrika Wallenström.

Har du några härliga översättarminnen?

De tidiga sommarkurserna, t ex på University of Surrey i England, och även träffarna i Sverige i olika sammanhang. Och inte minst workshopparna med Kerstin Ekman och hennes översättare till olika språk i samband med utgivning av hennes senaste romaner.

Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?

Jag är full av beundran för styrelsen och dess arbete, och oerhört tacksam för engagemanget. Inga övriga kommentarer.

Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?

Läs allt vad du kan komma över på de språk som du kan. Ta vara på de kunskaper som finns bland kollegorna, dra dig inte för att be om hjälp och ställa frågor, var med i diskussionsgrupper. Delta aktivt helt enkelt, så får du ett sammanhang!

PS.

Under sommaren 2021 har jag haft det stora nöjet att översätta Kerstin Ekmans nya roman, med utgivningsdatum på svenska 24 augusti 2021 och deadline för den engelska texten samtidigt. Texten har präglat min sommar och min tillvaro, och varit ett väldigt stort nöje.

Denna intervju publicerades första gången den 1 augusti 2021.