Öyvind Vågen
Öyvind Vågen översätter skönlitteratur, facklitteratur, läroböcker och skolböcker främst från norska, danska, engelska och tyska till svenska. Främst kretsande kring ämnen som medicin, sociologi, psykologi, historia, statsvetenskap, konst, arkitektur och litteratur. Cirka 25 utgivna hela verk, medverkat i en handfull antologier, översätt något hundratal essäer och artiklar för kulturtidskrifter, magasin och dagspress. Bor i Stockholm för det mesta, reser mycket, bland annat Ljungdalen och Berlin som fasta hållpunkter. Skriver delar av denna text på ett tåg.
Vad översätter du just nu?
Russel Hobans Angelica Lost and Found som ett led i kursen Avancerad litterär översättning från engelska vid Valand vid Göteborgs Universitet, Nursing Diagnosis på uppdrag av Studentlitteratur samt har översatt en knippe essäer i det historiefilosofiska verket Historiens Hemvist som kommer ut tidigt i vår på Makadam förlag.
Hur kom det sig att du valde att bli översättare?
Det korta svaret är jag inte inte riktigt visste vad jag skulle ta mig för mellan studier och arbetsliv för ett antal år sedan. Jag skickade då in ett översättningsprov till Pagina förlag som sökte översättare till ett bokprojekt som sedan aldrig blev av, glömde bort alltihopa, fick en fråga ett år senare från dem om jag ville översätta en annan bok, gjorde så och fick en ny bok att översätta i retur. Och när den tredje boken uppenbarade sig med posten för översättning, insåg jag att det visst var översättare som jag var.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut? Var översätter du, hur många timmar, när på dygnet?
Jag märker att jag allt mer uppfinner ”hjulet på nytt”, det vill säga efter att ha övergett den första tidens förtjusning över att bokstavligen kunna arbeta var som helst och när som helst, håller jag mig med en kontorsplats i det utmärkta kombinerade kontors- och konstnärskollektivet Ett eget rum vid Vita Bergen i Stockholm, åker dit på morgonen, arbetar, tar lunch, arbetar igen och åker hem. Däremot utnyttjar jag fortfarande yrkets möjligheter att arbeta på resande fot, och har de senaste åren arbetet längre eller kortare perioder från t ex Ljungdalen, Rom, Trieste, Berlin, Kairo och Nice.
Lyssnar du på musik när du översätter, och i så fall vad?
Tyvärr sällan när jag översätter eftersom jag oftast lyssnar på textbaserad musik på språk som jag förstår tillräckligt hjälpligt för att det ska distrahera översättandet, däremot gärna på t.ex. jazz eller klassiskt när jag för in korrektur eller redigerar text.
Jobbar du med annat vid sidan av översättandet, och i så fall vad?
Periodvis översatt annat än böcker, till exempel artiklar för tidskrifter och dagspress liksom en del tekniska översättningar av till exempel användarhandböcker och programvara. Jag arbetar ideellt som översättare också för Suicide Resque som arbetar med att förebygga och förhindra självmord bland främst ungdomar. Senaste åren som språklig redaktör och språkgranskare för bland annat ett stort läroboksprojekt till Studentlitteratur.
Finns det något fantastiskt bra ord i källspråket som du tycker fattas i svenskan? Finns det något svenskt ord som du längtar till att få använda?
Det danska ordet hygge är ett bra exempel på ett kortfattat men mångbottnat begrepp som inte lika lätt låter sig överföras till ett ord på svenska, mina svenska favoritord spar jag till det egna skrivandet.
Har du haft något som varit extra svåröversatt, t ex en ordvits, som du löst på ett så finurligt sätt att du fortfarande minns det?
Kommer inte på något på rak arm, men ett par typiska problem och en utmärkt illustration av den kreativa sidan som hör till det jag tycker är roligast med översättning är främst två. Dels en familjeterapeutisk bok med en titel av det där slaget som likt Livet är det som pågår medan vi tänker på annat eller Det här är ingen bok säger mer än hela boken, nämligen När Det Knakar i Fogarna: Det Är Inte Dig Det Är Fel På – Det Är Relationen Som Inte Fungerar som bland annat innehåller ett kapitel om freudianska felsägningar. Och dels Ian Samsons böcker Jakten på de försvunna böckerna och Mr Dixon försvinner som innehåller en massa obegripliga irländska ordspråk som vid en närmare och högst befriande granskning visade sig vara helt av författaren påhittade, det vill säga jag fick det fantastiska nöjet att gå loss och hitta på en hel uppsättning egna!
Vilken är din värsta tabbe som översättare, i eller utanför en text?
Den ständiga skräcken är att den värsta tabben fortfarande förblir oupptäckt, men är det en tabbe om ingen kan se eller höra meningen fallera? En som jag minns väl, som dock lyckligtvis upptäcktes innan tryck, var en redaktör som i en av Ian Sansoms deckare jag översatte hade ändrat Sherlock Holmes-blinkningen ett tre-pipsproblem (a three pipe problem) till ett tre-rörsproblem.
Har du något drömuppdrag (verk eller författare)?
Russell Hoban vars bok Angelica Lost and Found jag håller på med och fått ett stipendium för att slutföra arbetet med och göra om till tryckbart skick under våren (ja, intresserade förlag efterlyses). Han öser ur och stjäl från samma källor som Haruki Murakami och låter sina huvudpersoner transcendera tid och rum och ibland kön, art, verklighet och motsättningen mellan idé/tanke och form med samma svåröversättbara outhärdliga lätthet som Jeanette Winterson, men har ändå fallit bort från den svenska bokmarknaden efter Sköldpaddsdagbok, Medusafrekvensen och ytterligare några. Samt förstås Aminas Breve av Jonas T Bengtsson, en av 2000-talets absoluta bästa danska romaner, en trollbindande, ordknapp bladvändare av rang om hur en ung man nyss utsläppt från psykiatrisk slutenvård försöker ta reda på vad som egentligen har hänt under tiden med hans turkiska väninna Amina.
Vad är det bästa med att jobba som översättare?
Jämfört med det tålamodsprövande arbetet att skriva själv (som jag ändå hela tiden tänker att jag ska använda arbetets och arbetstidens relativa frihet till att göra mer), är översättandet, särskilt det litterära och facklitterära, en lyx där man får förmånen att bästa fall göra en redan redigerat, utmejslad text, ännu bättre genom att klä den i en ny språkdräkt och presentera den för ett annat forum. Därutöver att få en ursäkt att få fördjupa sig i och lära sig om de mest skilda ämnen, från psykologi när jag översatte Tom Butler-Bowdons Psykologi: de 50 viktigaste böckerna i en bok till imaginära irländska ordspråk i Ian Sansoms deckarpastischer Fallet med de försvunna böckerna och Mr Dixon försvinner om den engelsk-judiske bokbussbibliotekarien Israel Armstrongs öden och äventyr i ett på många sätt kargt och ogästvänligt Antrim på norra Irland.
Har du några härliga översättarminnen?
Finns många, men det som infinner sig direkt är nog första gången som jag deltog i Sveriges Facköversättarförenings (SFÖ) första årliga konferens och insåg att jag inte var ensam, utan en del av ett myllrande, klokt och originellt kollektiv som omfattade hundratals medlemmar som på sätt och vis tillsammans utförde detta märkliga, återskapande, kollektiva ensamarbete som det innebär att överföra text mellan olika språk, och därmed tillgängliggöra och klä erfarenheter och idéer i ord som annars inte lika lätt nått spridning och läsare.
Vad tycker du att översättarsektionen ska prioritera i sitt arbete?
Avtalsfrågor, att hjälpa och bemyndiga för att använda ett fult ord nya medlemmar att våga stå på sig och att tillsammans, nytillkomna som rutinerade medlemmar, kämpa för och driva vettiga avtalsvillkor och arvoden som det går att leva på utan att behöva tumma på kvalitéten. Kvalitetshöjande och identitetsskapande åtgärder som till exempel priser, informationsarbete och den här bloggen där olika medlemmar presenteras är också viktiga verktyg.
Har du något mer du vill dela med dig av – goda råd, önskningar, uppmuntrande ord, hälsningar, varningar, funderingar, lästips, drömmar, uppmaningar, något helt annat?
Dröm stort och fakturera sakligt. Och detsamma som gäller för allt skrivande: läs, läs, läs och öva, öva, öva på det egna målspråket. Du kan alltid slå upp eller fråga någon vad ett ord eller uttryck på källspråket betyder, men det är ditt jobb som översättare att till synes omärkligt överföra det till målspråket.
Denna intervju publicerades första gången den 2 november 2015.