Kategori: Rum för Översättning
Nytt avsnitt av Rum för översättning-podden
RFÖ-podden möter Nils Håkanson, vars översättningshistoriska bok Dolda gudar har rönt stor uppmärksamhet och skapat brett intresse för ämnet. Vad som menas med existentiell översättning och hur stor roll översättaren spelar i verket är några av de frågor vi försöker reda ut. Samt inte minst varför vi behöver litteraturens dolda gudar.
Rum för översättning på Bok och bibliotek
Rum för översättning kommer att äga rum torsdagen den 23 september kl. 9.00–17.00. Här kan du köpa biljetter och ta del av programmet.
I samband med Bokmässan i Göteborg ordnar vi mingel i Litteraturhuset, Heurlins Plats 1 – ett stenkast från Järntorget.
Tid: torsdagen den 23 september kl. 18.00–20.30. Det serveras vin och vatten och snacks. På grund av coronarestriktionerna får max 25 personer vistas i lokalen samtidigt. Anmälan görs här senast den 22 september. Först till kvarn gäller.
Nytt avsnitt av Rum för översättning-podden: Att riva Babels torn
Viveka Heyman har beskrivits som ”den sannolikt mest polemiska bibelöversättare” som verkat i det svenska språket. Mot Bibelkommissionens moderna och idiomatiska översättningsambitioner kontrade hon med arkaiserande ordvändningar, fornnordiska inslag, egna nybildningar och slanguttryck. Teologen Richard Pleijel, som har skrivit både om arbetet med Bibel 2000 och Heymans översättning av Gamla testamentet samtalar här med översättarna Alva Dahl och Henrik Gundenäs om Bibeln och andra texter utifrån Heymans radikala översättningsprinciper. Samtalet spelades in på Bokmässan 2020.
Nytt avsnitt av Rum för översättning-podden: Översättarens värde
Hur värderas översättare och deras arbete av omvärlden – ekonomiskt, socialt, litterärt? Vad säger forskningen och erfarenheten?
I detta avsnitt av Rum för översättning-podden undersöker vi olika aspekter av översättares och översättningars värde, från ersättningsnivåer till litteraturkritik.
Daniel Gustafsson samtalar med Elin Svahn, översättare och forskare i Översättningsvetenskap, samt Inger Johansson, som har fackliga och professionella erfarenheter från ett långt yrkesliv.
Nytt avsnitt av Rum för översättning-podden: Översättning, representation och identitet
Vilka utmaningar innebär det för en översättare att återge erfarenheter som hen inte själv har? Vad händer när översättare som rasifieras som vita översätter böcker som tematiserar erfarenheter av exempelvis antisvart rasism? Här möts Jennifer Hayashida, Niclas Hval och Mara Lee, alla aktiva både som översättare och inom akademin, för ett samtal om vilken roll makt, identitet och representation spelar i översättandets individuella och strukturella förutsättningar. Samtalet sändes första gången i Rum för översättning på Bokmässan Play den 26 september 2020.
Nytt avsnitt av Rum för översättning-podden: Den polyglotta texten
Olika språk korsar en översättares liv – hur påverkar det oss att verka i en flerspråkig tillvaro av text? Hur påverkar det en författare att vara översättare, och vice versa? I det här avsnittet samtalar Daniel Gustafsson med Lina Wolff, aktuell med en nyöversättning av Gabriel García Marquez Hundra år av ensamhet, men också prisad för sin senaste roman Köttets tid.
Nytt avsnitt i Rum för översättning-podden: Klassikeröversättning
Ett viktigt fenomen i det litterära kretsloppet är återutgivningen av världslitteraturens klassiska texter. Men hur är det att översätta en text som redan finns på svenska, som många läsare redan har en relation till, och som i många fall är flankerad av en diger sekundärlitteratur?
I diskussionen deltar Lina Wolff, aktuell med en nyöversättning av Gabriel García Márquez ”Hundra år av ensamhet”, Linda Östergaard, aktuell med en nyöversättning av fyra av Thomas Manns noveller, inte minst ”Döden i Venedig”, och Nils Håkanson, som i egenskap av översättare och litteraturvetare studerat hur den ryska litteraturen introducerats och nyintroducerats på svenska. Moderator: Mikael Nydahl.
Samtalet hölls via Zoom den 28 augusti 2020. Arrangör var HDK-Valand.
Rum för översättning på Bokmässan
Rum för översättning på årets Bok & bibliotek kommer att livestreamas kl. 11–17 via Bokmässan Play.
Klicka här för att ta del av programmet.
Samtalen kommer även att sändas i Översättarcentrums Youtubekanal under hösten.
Översättarsektionen på Bokmässan
På grund av det rådande världsläget kommer 2020 års bokmässa att genomföras digitalt. Givetvis medverkar Översättarsektionen ändå, se nedan för en sammanfattning av Författarförbundets alla programpunkter. Hela mässprogrammet kommer att finnas tillgängligt på Bokmässans hemsida från och med den 25 augusti.
Biblioteken och det demokratiska uppdraget
Sverige behöver inte färre och magrare bibliotek, utan fler och större. Biblioteken tillhör demokratins infrastruktur. Hur vänder vi utvecklingen och rustar dem för samtidens stora utmaningar? Ett samtal om bildning, bibliotek och samhällsutveckling. Medverkande: Anneli Jordahl, Sofia Lenninger, Lars Strannegård och Per Wirtén, som är samtalsledare.
Torsdag 24/9 klockan 10.00
Erövringen av Izmail
I Michael Sjisjkins mastodontverk ”Erövringen av Izmail” bildar nittiotalets postsovjetiska Moskva fond till en Den yttersta domen, iscensatt över hela den ryska historien och litteraturen, ja också över själva språket. Bokens översättare Mikael Nydahl pratar med utrikeskorrespondenten Fredrik Wadström om en roman som böljar fram och tillbaka i tid och rum och hur det varit att få använda allt från medeltida svenska till nutida i översättningen.
Lördag den 26 september klockan 11.00
Artighetsspråk, feminism och svensk litteratur på japanska
Hur fungerar till exempel den svenska feminismen i Japan? Och vad är egentligen keigo? Ett samtal om svensk litteratur i japansk översättning mellan översättaren Miho Hellén-Halme och Lisa Pääjärvi, doktorand i japanska vid Göteborgs universitet.
Lördag den 26 september klockan 12.00
Översättning, representation och identitet
Vilka utmaningar innebär det för en översättare att återge erfarenheter som hen inte själv har? Vad händer när översättare som rasifieras som vita översätter böcker som tematiserar erfarenheter av exempelvis antisvart rasism? Här möts Jennifer Hayashida, Niclas Hval och Mara Lee, alla aktiva både som översättare och inom akademin, för ett samtal om vilken roll makt, identitet och representation spelar i översättandets individuella och strukturella förutsättningar.
Lördag den 26 september klockan 13.00
Tokarczuk och älvorna
2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, brukar hylla sina översättare. Hon har bland annat kallat dem för ”älvor som överför information, bilder och betydelser”. En av dessa är författaren och översättaren Jan Henrik Swahn, som har översatt hela sex av hennes böcker till svenska. Ett samtal mellan Jan Henrik Swahn och Emi-Simone Zawall, kulturskribent och polsköversättare, om Tokarczuks gränsöverskridande berättarkonst och de särskilda utmaningarna med att överföra den till svenska.
Lördag den 26 september klockan 14.00
Brev från arabiska bögar (förinspelat)
Författaren Khaled Alesmael, översättaren Anna Jansson och poeten Jenny Tunedal samtalar om ”Selamlik” och ”Brev från arabiska bögar”, två böcker som gestaltar sexualitet, begär, flykt och exil. Vad händer med erfarenheter när de förflyttas från ett sammanhang till ett annat och från ett språk till ett annat? Vad betyder för själva förflyttningen, för författaren, översättaren och för läsaren?
Lördag den 26 september klockan 15.00
Att riva Babels torn
Viveka Heyman har beskrivits som ”den sannolikt mest polemiska bibelöversättare” som verkat i det svenska språket. Mot Bibelkommissionens moderna och idiomatiska översättningsambitioner kontrade hon med arkaiserande ordvändningar, fornnordiska inslag, egna nybildningar och slanguttryck. Teologen Richard Pleijel, som har skrivit både om arbetet med Bibel 2000 och Heymans översättning av Gamla testamentet, samtalar med översättarna Alva Dahl och Henrik Gundenäs om Bibeln och andra texter utifrån Heymans radikala översättningsprinciper.
Lördag den 26 september klockan 16.00
Nytt avsnitt i Rum för översättning-podden: Hur verkar kolonialismen i översättning?
Att skriva på ett majoritetssamhälles språk och därmed vända sig till dess läsare är att inta en position. Men att översätta samma text till samiska och därmed vända sig till samiska läsare kan vara en omöjlighet för författaren. Vad gör en översättning mellan något av de samiska språken och svenska med texten? Vad gör det med avsändaren och mottagaren? Vilka koloniala
strukturer kan framträda i en översättning?
Medverkande:
Patricia Fjellgren, Johan Sandberg McGuinne, Helena Fagertun (samtalsledare)
Patricia Fjellgren är född 1976 i Stockholm, bosatt i Staare/Östersund och verksam som producent och språkarbetare. Hon har senast jobbat med Giellačïrkuš på Giron Sámi Teáhter. Hon talar både nord- och sydsamiska, språk hon återtagit i vuxen ålder.
Johan Sandberg McGuinne är född 1987 i Umeå. Efter år i Tyskland, England och Skottland är han nu bosatt i Lïkssjuo/Lycksele, där han arbetar som översättare, poet och lärare i engelska, sydsamiska och tyska. Han är med i Versopolis, ett internationellt nätverk för poeter, har översatt Beowulf för unga till sydsamiska och sedan våren 2019 ordförande för den samiska författarföreningen Bágo.
Samtalet hölls den 20 februari på Gaaltije i Östersund.
Arrangör: Gaaltije och Tidskriften Kritiker.
Här kan du lyssna på avsnittet på Soundcloud.
Foto: Malin Nord