Aktuellt
Nytt avsnitt i Rum för översättning-podden: Klassikeröversättning
Ett viktigt fenomen i det litterära kretsloppet är återutgivningen av världslitteraturens klassiska texter. Men hur är det att översätta en text som redan finns på svenska, som många läsare redan har en relation till, och som i många fall är flankerad av en diger sekundärlitteratur?
I diskussionen deltar Lina Wolff, aktuell med en nyöversättning av Gabriel García Márquez ”Hundra år av ensamhet”, Linda Östergaard, aktuell med en nyöversättning av fyra av Thomas Manns noveller, inte minst ”Döden i Venedig”, och Nils Håkanson, som i egenskap av översättare och litteraturvetare studerat hur den ryska litteraturen introducerats och nyintroducerats på svenska. Moderator: Mikael Nydahl.
Samtalet hölls via Zoom den 28 augusti 2020. Arrangör var HDK-Valand.
Årets översättning och Årets översättarstipendium 2019!
Djordje Zarkovic tilldelas Årets översättning för Dubravka Ugrešićs roman Räven, tolkad på ett livfullt, spänstigt språk, osökt och sömlöst, och med genomgående elegant svansföring.
Årets översättarstipendium går till Carl-Johan Lind som i sin skönlitterära översättardebut visar en fin känsla för egenarten i Claire-Louise Bennetts djupt originella verk Damm.
Priset för Årets översättning på 100 000 kr premierar det litterära verk som är bäst översatt till svenska under 2019.
Juryns motivering:
Priset för Årets översättning 2019 tilldelas Djordje Zarkovic, som med kongenialt rävaktig smidighet och list översatt Dubravka Ugrešićs Räven, en rik och intrikat text som kräver gott väderkorn och säkert spårsinne av sin uttolkare. Zarkovic följer inte bara till synes obesvärat med i textens gäckande krumsprång mellan roman och essäform, mellan lekfullhet och allvar, han gör det dessutom på ett livfullt, spänstigt språk, osökt och sömlöst, och med genomgående elegant svansföring.
Djordje Zarkovic är född 1965 och bosatt i Göteborg. Han översätter från serbiska, kroatiska, bosniska och spanska till svenska. Räven är det fjärde verk som han har översatt av den kroatiska författaren Dubravka Ugrešić.
Årets översättarstipendium på 50 000 kr ska uppmuntra en nyetablerad översättare under 40 år, med inte fler än två publicerade översättningar av litterära verk bakom sig.
Juryns motivering:
Claire-Louise Bennetts Damm är en egensinnig, svårbestämbar prosabok, en blandning mellan novellistik, essä och lyrisk betraktelse. En kvinna har dragit sig tillbaka i ett ensligt hus och från dag till dag antecknar hon händelser, minnen, infall och associationer, med överraskande tankesprång och oväntade infall. De växlande stämningarna och tonfallen gestaltar en stark motvilja mot entydighet och förenklande verklighetstolkning. Rörelserna och kasten i prosan kräver lyhördhet av översättaren och Carl-Johan Lind visar en fin känsla för egenarten i detta djupt originella verk. Översättningen är vaksam mot passivt angliserande vändningar. Den är känslig och föredömligt aktiv i sin språkbehandling.
Carl-Johan Lind är född 1982 och bor i Uppsala. Han har en fil.mag. i tyska, latin och svenska som andraspråk från Uppsala universitet och har studerat litterär översättning vid Akademin Valand, Göteborgs universitet. Den irländska författaren Claire-Louise Bennetts debutroman Damm är Carl-Johan Linds första skönlitterära översättning.
Djordje Zarkovic och Carl-Johan Lind medverkar i ett samtal om översättandets möda och glädje med Ingrid Elam på Göteborgs Litteraturhus den 26 oktober. Samtalet kommer att finnas tillgängligt ett par dagar senare på Natur & Kulturs, Författarförbundets och Göteborgs litteraturhus hemsidor.
Sveriges Författarförbund och stiftelsen Natur & Kultur ger tillsammans ut priset Årets översättning och Årets översättarstipendium med syfte att rikta ljuset mot översättandets konst och att premiera översättningar som på ett särskilt berömvärt sätt förenar djärvhet och precision, lyskraft och följsamhet. Deltagarna i juryn och anlitade lektörer läser både de svenska översättningarna och originalverken. Juryn består av Jan Stolpe, Ingrid Elam, Manni Kössler, Jonathan Morén och Anna Gustafsson Chen.
Här kan du läsa mer om Årets översättning och Årets översättarstipendium.
För mer information, kontakta:
Karin Tengby, projektledare för stiftelseverksamheten Natur & Kultur
073-040 48 01, karin.tengby@nok.se
Olov Hyllienmark, ordförande i Översättarsektionen Sveriges Författarförbund
070-482 12 65, hyllienmark@gmail.com
Djordje Zarkovic, pristagare
073-348 08 68, dz@gavrilo.se
Carl-Johan Lind, stipendiat
070-787 59 18, carl.johan.lind@gmail.com
Guilem Rodrigues da Silvas översättarstipendium till Ann-Christine Relander
Vid Skånes Författarsällskaps årsmöte i Malmö tillkännagavs att Guilem Rodrigues da Silvas översättarstipendium för år 2020 tilldelas Ann-Christine Relander, Lund.
Stipendiaten har bland annat översatt Leena Lehtolainen, Dinah Jefferies, Tommi Kinnunen, Johanna Sinisalo, Reidar Palmgren, Joy Ellis och Eeva Kilpi. Stipendiet består av en penningsumma och ett diplom.
Här kan du läsa pressmeddelandet om priset.
Jonas Rasmussen är månadens översättare – i Norge!
Senter for norsk litteratur i utlandet (NORLA) har som september månads översättare valt svensken och förbundsmedlemmen Jonas Rasmussen.
Här kan du läsa intervjun med Jonas. Och här kan du läsa mer om NORLA.
Foto: Kentaroo Tryman
Aniarapriset till Lina Wolff
Aniarapriset tilldelas i år författaren och översättaren Lina Wolff.
Lina Wolff föddes i Lund 1973 och är författare och översättare. Hon debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du.
Aniarapriset instiftades 1974 och utdelas årligen till en svenskspråkig författare av skönlitteratur för vuxna och består av en skulptur samt en prissumma på 50 000 kronor.
Fotograf: Gustav Bergman
Nu kan du ansöka om kopieringsstipendium
Sveriges Författarförbund utlyser stipendier ur Författarnas Kopieringsfond. Stipendiemedlen utgörs av kopieringsersättning från skola och högskola och grundförutsättningen för stipendium är att verket ska vara möjligt att kopiera för undervisningsändamål. Ansökningsperioden är 1 september till 1 oktober. För att läsa mer och ansöka, klicka här.
Rum för översättning på Bokmässan
Rum för översättning på årets Bok & bibliotek kommer att livestreamas kl. 11–17 via Bokmässan Play.
Klicka här för att ta del av programmet.
Samtalen kommer även att sändas i Översättarcentrums Youtubekanal under hösten.
Nu kan du ansöka om stipendium från Sveriges författarfond
Sveriges författarfond utlyser till ansökan under tiden 20 augusti–21 september 2020 arbetsstipendier ur författarfonden.
Stipendierna kan sökas av upphovsmän till litterära verk: författare, översättare, tecknare och fotografer. På författarfondens hemsida kan du dels ansöka digitalt, dels ladda ner en blankett och skicka in.
Översättarsektionen på Bokmässan
På grund av det rådande världsläget kommer 2020 års bokmässa att genomföras digitalt. Givetvis medverkar Översättarsektionen ändå, se nedan för en sammanfattning av Författarförbundets alla programpunkter. Hela mässprogrammet kommer att finnas tillgängligt på Bokmässans hemsida från och med den 25 augusti.
Biblioteken och det demokratiska uppdraget
Sverige behöver inte färre och magrare bibliotek, utan fler och större. Biblioteken tillhör demokratins infrastruktur. Hur vänder vi utvecklingen och rustar dem för samtidens stora utmaningar? Ett samtal om bildning, bibliotek och samhällsutveckling. Medverkande: Anneli Jordahl, Sofia Lenninger, Lars Strannegård och Per Wirtén, som är samtalsledare.
Torsdag 24/9 klockan 10.00
Erövringen av Izmail
I Michael Sjisjkins mastodontverk ”Erövringen av Izmail” bildar nittiotalets postsovjetiska Moskva fond till en Den yttersta domen, iscensatt över hela den ryska historien och litteraturen, ja också över själva språket. Bokens översättare Mikael Nydahl pratar med utrikeskorrespondenten Fredrik Wadström om en roman som böljar fram och tillbaka i tid och rum och hur det varit att få använda allt från medeltida svenska till nutida i översättningen.
Lördag den 26 september klockan 11.00
Artighetsspråk, feminism och svensk litteratur på japanska
Hur fungerar till exempel den svenska feminismen i Japan? Och vad är egentligen keigo? Ett samtal om svensk litteratur i japansk översättning mellan översättaren Miho Hellén-Halme och Lisa Pääjärvi, doktorand i japanska vid Göteborgs universitet.
Lördag den 26 september klockan 12.00
Översättning, representation och identitet
Vilka utmaningar innebär det för en översättare att återge erfarenheter som hen inte själv har? Vad händer när översättare som rasifieras som vita översätter böcker som tematiserar erfarenheter av exempelvis antisvart rasism? Här möts Jennifer Hayashida, Niclas Hval och Mara Lee, alla aktiva både som översättare och inom akademin, för ett samtal om vilken roll makt, identitet och representation spelar i översättandets individuella och strukturella förutsättningar.
Lördag den 26 september klockan 13.00
Tokarczuk och älvorna
2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, brukar hylla sina översättare. Hon har bland annat kallat dem för ”älvor som överför information, bilder och betydelser”. En av dessa är författaren och översättaren Jan Henrik Swahn, som har översatt hela sex av hennes böcker till svenska. Ett samtal mellan Jan Henrik Swahn och Emi-Simone Zawall, kulturskribent och polsköversättare, om Tokarczuks gränsöverskridande berättarkonst och de särskilda utmaningarna med att överföra den till svenska.
Lördag den 26 september klockan 14.00
Brev från arabiska bögar (förinspelat)
Författaren Khaled Alesmael, översättaren Anna Jansson och poeten Jenny Tunedal samtalar om ”Selamlik” och ”Brev från arabiska bögar”, två böcker som gestaltar sexualitet, begär, flykt och exil. Vad händer med erfarenheter när de förflyttas från ett sammanhang till ett annat och från ett språk till ett annat? Vad betyder för själva förflyttningen, för författaren, översättaren och för läsaren?
Lördag den 26 september klockan 15.00
Att riva Babels torn
Viveka Heyman har beskrivits som ”den sannolikt mest polemiska bibelöversättare” som verkat i det svenska språket. Mot Bibelkommissionens moderna och idiomatiska översättningsambitioner kontrade hon med arkaiserande ordvändningar, fornnordiska inslag, egna nybildningar och slanguttryck. Teologen Richard Pleijel, som har skrivit både om arbetet med Bibel 2000 och Heymans översättning av Gamla testamentet, samtalar med översättarna Alva Dahl och Henrik Gundenäs om Bibeln och andra texter utifrån Heymans radikala översättningsprinciper.
Lördag den 26 september klockan 16.00
Enkät om europeiska översättares arbetsförhållanden
Här kommer en enkät om arbetsförhållandena för litterära översättare I Europa. Bakom enkäten står den europeiska översättarfackliga organisationen CEATL. Enkäten är öppen fram till den 10 juli. Författarförbundets översättarmedlemmar och alla andra litterära översättare bjuds in att besvara enkäten, som inte tar mer än 10-12 minuter att fylla i. Eventuella frågor – på engelska – besvaras på engelska på adressen working.conditions@ceatl.eu.
Varför en enkät?
Vi behöver fakta om litterära översättares arbetsförhållanden för att kunna påverka både våra länders institutioner och EU:s motsvarande organ att förbättra ekonomiskt understöd och ersättningar till översättare. Än viktigare är att vi vill få underlag för att arbeta för tydligare och bättre lagar om upphovsrätt, bättre biblioteksersättningar och större synlighet och mer erkännande för översättares arbete.
Enkätens resultat ska användas för att bland annat EACEA (Education, Audiovisual and Culture Executive Agency of the EU) ska kunna jämföra nivåerna på de översättarstöd som EU:s Culture Program utger till europeiska förlag.
Vi planerar att tillgängliggöra enkätens resultat för de nationella bidragsorgan som stödjer sitt lands litteratur och fördelar bidrag för översättningar i andra länder. Sådana data kan göra stor nytta i dessa organisationers “European network for translation” (ENLIT).
Dessutom kan varje medlemsorganisation i CEATL använda enkätresultaten för sitt eget lobbyarbete och annat fackligt arbete.
För att ta enkäten, klicka här och följ sedan instruktionen.