Aktuellt

Aniarapriset tilldelas i år författaren och översättaren Lina Wolff.

Lina Wolff föddes i Lund 1973 och är författare och översättare. Hon debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du.

Aniarapriset instiftades 1974 och utdelas årligen till en svenskspråkig författare av skönlitteratur för vuxna och består av en skulptur samt en prissumma på 50 000 kronor.

Fotograf: Gustav Bergman

Rum för översättning på årets Bok & bibliotek kommer att livestreamas kl. 11–17 via Bokmässan Play.

Klicka här för att ta del av programmet.

Samtalen kommer även att sändas i Översättarcentrums Youtubekanal under hösten.

Sveriges författarfond utlyser till ansökan under tiden 20 augusti–21 september 2020 arbetsstipendier ur författarfonden.

Stipendierna kan sökas av upphovsmän till litterära verk: författare, översättare, tecknare och fotografer.  På författarfondens hemsida kan du dels ansöka digitalt, dels ladda ner en blankett och skicka in.

På grund av det rådande världsläget kommer 2020 års bokmässa att genomföras digitalt. Givetvis medverkar Översättarsektionen ändå, se nedan för en sammanfattning av Författarförbundets alla programpunkter. Hela mässprogrammet kommer att finnas tillgängligt på Bokmässans hemsida från och med den 25 augusti.

Biblioteken och det demokratiska uppdraget
Sverige behöver inte färre och magrare bibliotek, utan fler och större. Biblioteken tillhör demokratins infrastruktur. Hur vänder vi utvecklingen och rustar dem för samtidens stora utmaningar? Ett samtal om bildning, bibliotek och samhällsutveckling. Medverkande: Anneli Jordahl, Sofia Lenninger, Lars Strannegård och Per Wirtén, som är samtalsledare.
Torsdag 24/9 klockan 10.00

Erövringen av Izmail
I Michael Sjisjkins mastodontverk ”Erövringen av Izmail” bildar nittiotalets postsovjetiska Moskva fond till en Den yttersta domen, iscensatt över hela den ryska historien och litteraturen, ja också över själva språket. Bokens översättare Mikael Nydahl pratar med utrikeskorrespondenten Fredrik Wadström om en roman som böljar fram och tillbaka i tid och rum och hur det varit att få använda allt från medeltida svenska till nutida i översättningen.
Lördag den 26 september klockan 11.00

Artighetsspråk, feminism och svensk litteratur på japanska
Hur fungerar till exempel den svenska feminismen i Japan? Och vad är egentligen keigo? Ett samtal om svensk litteratur i japansk översättning mellan översättaren Miho Hellén-Halme och Lisa Pääjärvi, doktorand i japanska vid Göteborgs universitet.
Lördag den 26 september klockan 12.00

Översättning, representation och identitet
Vilka utmaningar innebär det för en översättare att återge erfarenheter som hen inte själv har? Vad händer när översättare som rasifieras som vita översätter böcker som tematiserar erfarenheter av exempelvis antisvart rasism? Här möts Jennifer Hayashida, Niclas Hval och Mara Lee, alla aktiva både som översättare och inom akademin, för ett samtal om vilken roll makt, identitet och representation spelar i översättandets individuella och strukturella förutsättningar.
Lördag den 26 september klockan 13.00

Tokarczuk och älvorna
2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, brukar hylla sina översättare. Hon har bland annat kallat dem för ”älvor som överför information, bilder och betydelser”. En av dessa är författaren och översättaren Jan Henrik Swahn, som har översatt hela sex av hennes böcker till svenska. Ett samtal mellan Jan Henrik Swahn och Emi-Simone Zawall, kulturskribent och polsköversättare, om Tokarczuks gränsöverskridande berättarkonst och de särskilda utmaningarna med att överföra den till svenska.
Lördag den 26 september klockan 14.00

Brev från arabiska bögar (förinspelat)
Författaren Khaled Alesmael, översättaren Anna Jansson och poeten Jenny Tunedal samtalar om ”Selamlik” och ”Brev från arabiska bögar”, två böcker som gestaltar sexualitet, begär, flykt och exil. Vad händer med erfarenheter när de förflyttas från ett sammanhang till ett annat och från ett språk till ett annat? Vad betyder för själva förflyttningen, för författaren, översättaren och för läsaren?
Lördag den 26 september klockan 15.00

Att riva Babels torn
Viveka Heyman har beskrivits som ”den sannolikt mest polemiska bibelöversättare” som verkat i det svenska språket. Mot Bibelkommissionens moderna och idiomatiska översättningsambitioner kontrade hon med arkaiserande ordvändningar, fornnordiska inslag, egna nybildningar och slanguttryck. Teologen Richard Pleijel, som har skrivit både om arbetet med Bibel 2000 och Heymans översättning av Gamla testamentet, samtalar med översättarna Alva Dahl och Henrik Gundenäs om Bibeln och andra texter utifrån Heymans radikala översättningsprinciper.
Lördag den 26 september klockan 16.00

Här kommer en enkät om arbetsförhållandena för litterära översättare I Europa. Bakom enkäten står den europeiska översättarfackliga organisationen CEATL. Enkäten är öppen fram till den 10 juli. Författarförbundets översättarmedlemmar och alla andra litterära översättare bjuds in att besvara enkäten, som inte tar mer än 10-12 minuter att fylla i. Eventuella frågor – på engelska – besvaras på engelska på adressen working.conditions@ceatl.eu.

Varför en enkät?

Vi behöver fakta om litterära översättares arbetsförhållanden för att kunna påverka både våra länders institutioner och EU:s motsvarande organ att förbättra ekonomiskt understöd och ersättningar till översättare. Än viktigare är att vi vill få underlag för att arbeta för tydligare och bättre lagar om upphovsrätt, bättre biblioteksersättningar och större synlighet och mer erkännande för översättares arbete.

Enkätens resultat ska användas för att bland annat EACEA (Education, Audiovisual and Culture Executive Agency of the EU) ska kunna jämföra nivåerna på de översättarstöd som EU:s Culture Program utger till europeiska förlag.

Vi planerar att tillgängliggöra enkätens resultat för de nationella bidragsorgan som stödjer sitt lands litteratur och fördelar bidrag för översättningar i andra länder. Sådana data kan göra stor nytta i dessa organisationers “European network for translation” (ENLIT).

Dessutom kan varje medlemsorganisation i CEATL använda enkätresultaten för sitt eget lobbyarbete och annat fackligt arbete.

För att ta enkäten, klicka här och följ sedan instruktionen.

Att skriva på ett majoritetssamhälles språk och därmed vända sig till dess läsare är att inta en position. Men att översätta samma text till samiska och därmed vända sig till samiska läsare kan vara en omöjlighet för författaren. Vad gör en översättning mellan något av de samiska språken och svenska med texten? Vad gör det med avsändaren och mottagaren? Vilka koloniala
strukturer kan framträda i en översättning?

Medverkande:
Patricia Fjellgren, Johan Sandberg McGuinne, Helena Fagertun (samtalsledare)

Patricia Fjellgren är född 1976 i Stockholm, bosatt i Staare/Östersund och verksam som producent och språkarbetare. Hon har senast jobbat med Giellačïrkuš på Giron Sámi Teáhter. Hon talar både nord- och sydsamiska, språk hon återtagit i vuxen ålder.

Johan Sandberg McGuinne är född 1987 i Umeå. Efter år i Tyskland, England och Skottland är han nu bosatt i Lïkssjuo/Lycksele, där han arbetar som översättare, poet och lärare i engelska, sydsamiska och tyska. Han är med i Versopolis, ett internationellt nätverk för poeter, har översatt Beowulf för unga till sydsamiska och sedan våren 2019 ordförande för den samiska författarföreningen Bágo.

Samtalet hölls den 20 februari på Gaaltije i Östersund.
Arrangör: Gaaltije och Tidskriften Kritiker.

Här kan du lyssna på avsnittet på Soundcloud.

Foto: Malin Nord

Även översättare omfattas av regeringens tillfälliga sänkning av sociala avgifter. För den som betalar egenavgifter ligger de på 10,21 % för årets första fakturerade 100 000 kr, och arbetsgivaravgiften för dem med aktiebolag är 10,21 % under mars–juni.

Mer information om sänkningen hittar du här:

Kulturrådets program Swedish Literature Exchange ska främja översättning av svensk litteratur och dess stöd utökas i dessa tider när pandemin tömmer fysiska mötesplatser och ställer in kulturevenemang. De nordiska ländernas kulturmyndigheter har tillsammans utfärdat en 50-procentig garanti för att underlätta stöd till översättning av skönlitteratur, facklitteratur och barnböcker från svenska. Hälften av de bidrag för översättningar som respektive land godkänner garanteras. Ansökningstiden började i april och gäller året ut, eller så länge pengarna räcker. I övrigt gäller samma regler som vanligt för denna typ av bidrag.

Mer information hittar du här.

Översättare kan få uppdraget att översätta en text via en översättning. Olov Hyllienmark har översatt den polska tonårsflickan Renias dagbok via en engelsk översättning. Christine Bredenkamp har översatt den slovenske författaren Goran Vojnovic via tyskan. Ett samtal om vilka särskilda utmaningar denna uppgift medför och hur de här översättarna gått tillväga för att möta dem på bästa sätt.

Medverkande: Olov Hyllienmark, Christine Bredenkamp och Nik Ruth Persson (moderator)
Arrangör: Sveriges författarförbund

Här kan du lyssna på avsnittet på Soundcloud.

Fotograf: Anna Lindberg, A Karlsson Rixon.